Annons

Hennes bok djupdyker i modevärldens digitala tidsålder

En ny bok visar hur digitalisering, influencers och bloggare har förändrat den svenska modebranschen totalt. Men bokens författare Karin Winroth följer utvecklingen med skräckblandad förtjusning: ”Jag följer gärna branschen på en armlängds avstånd.”

Karin Winroth, docent i företagsekonomi vid Södertörns högskola.
Karin Winroth, docent i företagsekonomi vid Södertörns högskola.Foto:Amanda Lindgren

Att digitaliseringen tagit plats och form i de flesta branscher är i dag så gott som självklart. I sin nya bok djupdyker Karin Winroth, docent i företagsekonomi vid Södertörns högskola, i hur kartan för modebranschen ritats om i takt med att de digitala verktygen blivit allt mer styrande.

”Modebranschen är en av de branscher som påverkats väldigt mycket av det digitala”, berättar Karin Winroth.

”Det handlar om alltifrån hur sociala medier har kommit att bli en viktig plattform inom branschen till hur man bygger varumärken och digitala verksamheter i dag.”

Vilka är de tydligaste förändringarna?

”Försäljningen sker på ett helt annat sätt. Det har blivit dyrt att ha fysiska butiker när alla handlar på nätet. I och med det har sociala medier och även influencers blivit en viktig försäljningskanal.”

Att det över huvud taget skulle bli en bok på temat var inte självklart – tanken föddes i samband med ett forskningsprojekt. Hon beskriver sin egen relation till branschen som något av en skräckförtjusning.

”Det är en spännande och inspirerande bransch, men den verkar ganska ansträngd. Jag följer den gärna på en armlängds avstånd”, säger hon och skrattar.

I boken får vi bland annat följa två drivna entreprenörers digitala väg in i modebranschen, varav svenska Elin Kling är en utav dem. Genom sin modeblogg, startad 2007, klättrade hon sig i sinom tid upp till branschens toppskikt.

”Hon började som en vanlig tjej med en modeblogg, nu är hon en minst lika viktig aktör själv. Modebranschen har blivit lite mer demokratisk på så sätt”, säger Karin Winroth.

Men att det tidiga 2000-talets modebloggare – att jämföra med dagens influencers på sociala medier – skulle få en betydande roll för de stora modehusen var till en början långt ifrån självklart. Karin Winroth beskriver deras resa in i branschens finrum som både svår och lång.

”Enligt Elin Kling kom vändningen när hon fick göra sin gästkollektion för H&M 2011. Hon var den första bloggaren att få göra ett sådant samarbete. Efter det började bloggarna släppas in och bli allt tydligare spelare”, säger hon och fortsätter:

”De blev viktiga för modehusen, genom bloggarna kunde de visa sig uppdaterade och dessutom få kontakt med kunderna.”

Sedan dess har Elin kling gjort ytterligare en gästkollektion och dessutom varit creative director för modemagasinet ”Styleby”. I dag har hon tagit en paus från bloggandet, istället driver hon klädmärket Tôteme tillsammans med sin man Karl Lindman. 

Under det senaste räkenskapsåret omsatte Tôteme över 108 miljoner kronor, och de räknar med att omsätta uppemot 200 Mkr under 2020. En framgångssaga som enligt Elin Kling inte hade varit möjlig utan den nära kontakt med konsumenterna hon etablerat under sin tid som bloggare.

”Hon vet hur hon ska exponera Tôteme, och hon har förvaltat sina kontaktnät väl. Sedan måste hon ju vara en affärskvinna också”, säger Karin Winroth.

Men att göra samma resa som Elin Kling i dag är nästintill omöjlig, menar Karin Winroth. Modebloggarnas tid tycks vara något passé, och att nå igenom bruset på sociala medier kan vara svårt. I sin bok nämner hon fyra avgörande aspekter för den som vill lyckas på den digitala modearenan: timing, att se möjligheter, persona och nätverk.

”Spelplanen förändras konstant. Du kan inte sitta och planera i tre år, då har spelplanen hunnit bli något helt annat. Se till att utnyttja kontakter, det behöver inte vara stora företag”, tipsar hon.

Men i grund och botten verkar det vara hur mycket av en medial persona man har som styr framgången – möjligen är det till och med ett krav, enligt Karin Winroth.

”Söker man finansiell framgång kan det till att börja med framstå som att det är bättre att satsa på att bli trader på finansmarknaden. Men då får man inte vara med i den mediala cirkusföreställning som modebranschen erbjuder”, skriver hon i boken.

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Bristol-Myers Squibb Annons

Uppköpet stärker BMS:s läkemedelsportfölj

I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.
I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.

Med uppköpet av läkemedelsbolaget Celgene stärker Bristol Myers Squibbs sitt erbjudande av läkemedel och vårdlösningar. Bolaget kommer även fortsätta att samarbeta med andra vårdaktörer för att utveckla behandlingar för svårt sjuka patienter.

I november förra året fullbordade BMS, Bristol Myers Squibb, sitt uppköp av Celgene och de båda bolagens produkter finns nu under BMS varumärke.

– Bägge bolagen var framgångsrika både globalt och här i Sverige. Tillsammans har vi nu möjligheten att hjälpa än fler patienter inom olika sjukdomsområden. Vi har redan ett flertal ledande produkter på marknaden och bara under de kommande två åren lanserar vi ytterligare åtta nya läkemedel, säger Michaël Lugez, vd på BMS Sverige och tidigare vd på Celgene Nordics. 

Ledande biofarmabolag

Celgene var innan sammanslagningen en världsledande aktör inom läkemedelsutveckling för behandling av bland annat blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS var ett globalt biofarmabolag som utvecklade innovativa läkemedel inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunologi och fibros.

– Tillsammans har vi en av industrins bredaste pipelines och tack vare att vi nu kan slå samman kunskaperna och erfarenheterna från de båda bolagen kommer vi bli ännu starkare. Medarbetarna är vår främsta tillgång och de drivs av att hitta nya läkemedel och innovativa behandlingslösningar för vården. Både Celgene och BMS har tidigare också investerat stort i forskning globalt och det är något vi kommer att fortsätta med, säger Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer - så verkar Bristol Myers Squibb i Sverige.

Under kommande år avser BMS i Sverige att arbeta mot tre huvudmål.

– Vår första prioritet är nu att färdigställa sammanslagningen av bolagen för att patienterna ska kunna ta del av fördelarna. Vidare har vi som mål att våra nya produkter ska bli tillgängliga för patienter i Sverige så snart som möjligt. Det tredje målet är att ge vår personal fler möjligheter att växa och utveckla vår affär, säger Michaël Lugez.

Patienterna är allt fokus

Patienterna och deras vård står ständigt i fokus i allting som BMS gör och bolaget vill vara med genom hela patientresan. Därför utvecklar de nu bland annat en app där patienter kan följa sin behandling, få svar på frågor och prata med en läkare.

– Vi vill inte bara vara en läkemedelsleverantör, utan även en partner till alla som är involverade inom hälso- och sjukvård. BMS var till exempel med och grundade organisationen ”All.Can” vars mål är att frigöra resurser för sjukhus för att optimera behandlingen av patienter. För att uppnå detta måste vi arbeta tillsammans. Ett annat exempel är hur vi i den pågående pandemin arbetar tillsammans med andra företag och organisationer för att donera pengar, labbutrustning och produkter för att stötta kampen mot coronaviruset, säger Michaël Lugez.

Ny logotyp

I samband med uppköpet av Celgene uppdaterar BMS även sitt varumärke med en ny logotyp.

– Även om vi fortfarande heter BMS är vi ett nytt bolag och det vill vi visa med vår nya logotyp. Motivet är en hand som är en universell symbol för läkande. Den representerar att ge och ta emot vård och visar på vårt engagemang för att sätta människan i första rummet, det är personligt, avslutar Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Bristol Myers Squibb här 

Fakta Bristol Myers Squibb
Bristol Myers Squibb, BMS, är ett globalt biofarmaceutiskt bolag som utvecklar innovativa läkemedel för svåra sjukdomar. Bolaget kombinerar smidigheten hos ett bioteknikbolag med räckvidden och resurserna hos ett etablerat läkemedelsföretag. BMS är bland annat verksamma inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, cancersjukdomar samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS deltar i flera globala samarbeten för att utveckla och optimera vårdlösningar med patienten i fokus.

Mer från Bristol-Myers Squibb

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bristol-Myers Squibb och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?