ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Entreprenör

Hemliga hotellets storsäljare: Tid att göra ingenting

  • Foto: Jack Mikrut
  • Håkan Strotz och Ulrika Krynitz. Foto: Jack Mikrut

Inne i skogen i Östergötland har Ulrika Krynitz och Håkan Strotz byggt en unik upplevelse. Vad du ska göra där? Helst ingenting.

Följ med Di till hotellet som inte vill vara hotell.

SJÖGETORP. Sväng av E4:an vid Ödeshög, kör förbi kyrkan och sväng vänster mot Tranås. Ta vänster igen, kör rakt fram in på grusvägen och efter en dryg kilometer är du framme. Parkera bilen, gå in på skogsstigen tills du ser ett hus i träden på höger sidan. Klättra upp för spiraltrappan, ut på hängbron och sätt dig på stolen i trädkronan och andas ut.

Du har precis checkat in på Luftslottet. Trädhuset, med två bäddar sex meter upp i luften, är ett av de unika boenden som Urnatur erbjuder i Skogseremitaget, en samling stugor gömda i Holavedsskogarna utanför Ödeshög.

Här finns också Lilla trädhuset för en person samt Stora och Lilla kråkslottet med en tall som växer rakt igenom rummet. Den höjdrädde väljer i stället kanske Kolarkojan som är väl dold i skogen eller någon av de timrade kåtorna där det växer fullt med ormbunkar på taket. Den som vill leka ”Lilla huset på prärien” sover med fördel i Gläntan, en nybyggarstuga som ligger lite avskilt från de andra, bakom badhuset med vedeldad bastu och två badtunnor.

Stugbyn med 27 bäddar i södra Östergötland har Ulrika Krynitz och Håkan Strotz byggt upp på gården de köpte 1993.

”Jag fick för mig att jag ville timra ett hus och sedan fortsatte det och vi byggde hus i tio år”, berättar Håkan Strotz som är utbildad jägmästare.

”Vi är idealister, vi startade inte det här för att göra stora pengar. Vi brukar säga att det här är vår lekpark där vi kan hitta på olika projekt”, säger UIrika Krynitz.

Paret beskriver Urnatur som en svensk ”ecolodge”. Begreppet förknippas ofta med småskaliga miljönära boenden i djungeln, på soliga stränder eller i dramatiska berg. Urnatur har i stället placerat sina tio hus mitt i den svenska skogen. Stugorna är byggda av gårdens eget timmer och alla saknar el, vatten och avlopp. Gästerna får själva elda i kaminen och lysa sig fram med lyktor till utedasset.

”Det är som ett hotell fast det inte är ett hotell”, försöker Håkan Strotz beskriva vad de skapat.

Här finns också en stuga med plats för 16 matgäster, och nere vid sjön ligger möteslokalen Plåtslottet som värms av en stor murad spis.

Både privata gäster och företagsgäster hittar fram till gården vid Visjön, trots att bokningssajternas system inte är anpassade till Urnaturs stugor där alla boenden är olika.

”Vi är både kända och okända, det kommer folk från andra sidan jorden till oss samtidigt som människor i Ödeshög inte känner till oss”, säger UIrika Krynitz.

Sommaren är högsäsong och domineras av privatgäster, även om hela gården råkar vara uppbokad av en yogakurs när Di är på besök.

På våren och hösten är det företag och organisationer som lägger sina utbildningar och konferenser på Urnatur. Inte sällan handlar konferenserna om miljöfrågor. Att diskutera företagets miljöstrategi runt en öppen eld ger andra tankar och infallsvinklar än att sitta i luftkonditionerat rum och titta på power point-presentationer.

”Här är man mer närvarande än på en vanlig konferensanläggning”, säger Ulrika Krynitz.

Gästerna lagar själv maten i utomhusköket nere vid sjön, gärna över öppen eld. Ingredienserna kommer från gårdens odlingar, den som vill ha kött från gården eller fisk från sjön och en flaska vin kan lägga till detta.

Den vanliga frågan ”Men vad kan man göra?” besvaras bäst med ”Ingenting”.

Visserligen finns det kanoter och SUP-brädor att låna och man kan bland annat få lära sig att göra upp eld utan tändstickor, men Urnaturs grundare uppmuntrar sina gäster att bara vara i skogen.

”Det finns alltid något att göra. Bara att laga mat är en aktivitet här. Vi tycker man borde stanna minst två nätter för att få den rätta upplevelsen. Kommer man på eftermiddagen och åker dagen efter måste man skynda sig att landa. Är man här två nätter är det en helt annan grej”, säger Ulrika Krynitz som är utbildad biolog.

Tillsammans har paret levt på gården i snart 25 år, tanken från början var att ha ett självhushåll med djur och marker att odla och ”vanliga” jobb vid sidan av. Riktigt så blev det inte, i stället har de skapat en unik och vacker plats, inte för att tjäna pengar utan för att det är roligt och för att sprida kunskap om skog och landsbygd.

Tanken är att den som får en bra naturupplevelse blir mer mån om att skydda naturen.

”Vi vill inspirera andra. Vi är inte ett hotell i första hand utan vi vill visa på alternativen hur man kan leva med skogen och på landsbygden”, säger UIrika Krynitz.

De sköter gården på klassiskt vis, slår ängarna med lie och hamlar träd för att ge djuren vinterfoder.

”De säger att vi producerar biologisk mångfald. Det skapar också ett vackert landskap. Och ett vackert landskap lockar hit gäster hit eftersom det håller på att försvinna”, säger UIrika Krynitz.

Än så länge är de ensamma i Sverige med sitt sätt att leva och driva turistverksamhet. Urnatur lockar många utländska besökare, tack vare ett blogginlägg är det ovanligt många danska gäster i år. Tidigare år har det varit många fransmän och schweizare.

Gården ger därmed sitt lilla bidrag till att lyfta svensk besöksnäring. I fjol sattes återigen ett nytt rekord, näringen omsatte 317 miljarder kronor och turismens exportvärde steg till 134 miljarder.

”Vi vet att naturen är en av de viktigaste anledningarna att resa, främst för internationella gäster”, säger Per Jiborn, generalsekreterare för branschorganisationen Naturturismföretagen.

”Till exempel har norrskensturismen exploderat de senaste åren och lockar turister från hela världen, inte minst kineser och japaner”, säger Per Jiborn.

Svensk ekoturism hänger på i uppgången men är en spretig företeelse. I Naturturismföretagen samsas drygt 400 företag, allt från boende på lantgård och campingplatser till jakt på skogsfågel och flugfiske.

Det finns en kvalitetsmärkning, ”Naturens Bästa” där den som vill bli klassad som ett ekoturistföretag måste uppfylla vissa kriterier. Det handlar bland annat om ha gedigna kunskaper om resmålet, miljöanpassning, att intäkterna ska stanna lokalt och man ska bidra aktivt till naturskydd eller kulturvård.

Rent ekonomiskt är natur- och ekoturism fortfarande en liten del av svensk besöksnäring, men den väger tungt när turistlandet Sverige ska profileras.

”Vi tycker att våra företag får för liten del av kakan och det är svårt att utveckla näringen”, säger Per Jiborn, generalsekreterare för branschorganisationen.

Håkan Strotz och Ulrika Krynitz på Urnatur tycker branschen har mycket att lära av utländska exempel.

”Vi är fortfarande ett u-land när det kommer till ekoturism och naturturism. Vi måste ju låna ord från utlandet som back-to-basic och ecolodge, vi hittar ju inte ens på orden själva”, säger Håkan Strotz.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer