ANNONS:
Till Di.se

Hela listan: Så skuldsatt är din kommun

Kommunernas belåning skjuter i höjden, visar siffror från Nyhetsbyrån Siren. 

Stora investeringsbehov gör att kommunerna tvingas låna – och skulderna kan växa ännu mer framöver. Här kan du se hur det ser ut i din kommun. 

Åtta av tio kommuner i Sverige har ökat sin skuldsättning per capita under de senaste tre åren, visar en sammanställning av SCB:s statistik som nyhetsbyrån Siren gjort. 

De exakta skulderna för kommunerna varierar beroende på om de lånat pengar till sina kommunala bolag direkt via kommunen eller via sina bolag. I det tidigare fallet blir kommunens skuld i SCB statistik högre än om de gjort det i det senare fallet. Men trenden är tydlig – kommunernas skulder ökar. 

Allra mest ökade skulderna i Allingsås, Skövde och Kungälv. Men högst belåning har Örebro, där skulden uppgår till över 105.000 kronor per invånare och Ystad, cirka 101.000 kronor, tätt följt av Allingsås, där skulden är cirka 95.000 kronor, en ökning med cirka 83.000, från skuldnivån på 12.000 som kommunen hade år 2014. 

Anledningen är, enligt Mattias Bokenblom, forskningsansvarig på låneinstitutet Kommuninvest, att det i dag är en period med stora investeringsbehov i landets kommuner och då räcker inte bara skatteintäkterna. 

"Det räcker inte med det löpande kassaflödet i en så investeringsintensiv period som vi är inne i. Prognosen är att skulderna kommer att fortsätta öka", säger han till nyhetsbyrån Siren. 

Samtidigt som många kommuner lånar till investeringar finns också ett stort framtida ekonomiskt underskott i kommunsektorn. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, senaste rapport saknas det mellan 30 och 50 miljarder för att kommunerna ska kunna behålla samma nivå på välfärden 2021 som i dag. 

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, säger till Di att det är viktigt att kommunerna själva tänker efter och räknar ut vad lånen kommer kosta framöver. 

"Det ser väldigt olika ut beroende på vilken kommun det gäller. Det finns kommuner som inte har några problem, medan vissa har jättestora problem. Jag tycker det är viktigt att varje kommun räknar ut vad de behöver för överskott för att klara att betala tillbaka skulderna och de avskrivningskostnader som man får framöver", säger hon.

Hon varnar för att en investering inte är gratis. 

"Ibland får jag känslan av att en del tänker att investeringar är gratispengar eftersom kostnaderna inte kommer direkt utan fördelas på ett antal år. Men man höjer hela tiden nivån som man framåt ska betala", säger hon. 

Dessutom menar Annika Wallenskog att kommuner måste ta med i beräkningen höjda kostnader för exempelvis underhåll av det som man bygger. 

"Alla lokaler har kostnader för energi, städning och allt sånt där."

Kommunernas skulder kan komma att fortsätta öka framöver. Även om många kommuner i dagsläget har vaknat och börjat göra investeringar för att klara en förändrad demografi, finns det fortfarande kommuner som inte sett behoven ännu.

"Dessutom är det så att när alla ska investera samtidigt blir kostnaderna högre eftersom man konkurrerar om samma arbetskraft. 

 

 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies