Annons

Hederspris går till hållbar Gasell

I årets upplaga tillkommer det nya hederspriset Årets Impactgasell som går till ett Gasellföretag som satt särskilt fokus på att arbeta hållbart. Även Årets Kvinnliga Gasell och Årets Framtidsgasell kommer att hedras.

Foto:Jesper Frisk
Fjolårets Gasellfest med vinnarbolaget Svea Solar: På bilden Nolan Grey, Björn Lind, Erik Martinsson och Di:s Anna Ekelund.
Fjolårets Gasellfest med vinnarbolaget Svea Solar: På bilden Nolan Grey, Björn Lind, Erik Martinsson och Di:s Anna Ekelund.Foto:Jesper Frisk

Gasellhösten avslutas i år den 8 december med korandet av Årets Supergasell, det vill säga det företag som växt snabbast av alla årets Gasellföretag. Då kommer också det nya Gasellpriset Årets Impactgasell att delas ut för första gången för att uppmärksamma hållbart företagande bland årets Gasellföretag. Detta sker i samarbete med Aktuell Hållbarhet och Di Gasells partners.

”Med priset Di Impactgasell vill vi uppmärksamma Gasellbolag som, utöver att ha en stark tillväxt, också använder företagandet för att påverka samhället i en mer hållbar riktning”, säger Caroline Åkerlund, Gasellredaktör.

Sista datum för årets Gasellföretagare att nominera sig är den 30 oktober. 

”Vinnaren av det nya hederspriset kommer sedan att utses av en jury bestående av hållbarhetsansvariga hos Di Gasells partnerföretag och juryarbetet leds av Aktuell Hållbarhets chefredaktör Mikael Salo”, säger Caroline Åkerlund.

Två andra viktiga områden som också kommer att uppmärksammas vid årets final är kvinnligt entreprenörskap och digitala satsningar bland Gaseller. 

Hederspriserna Årets Kvinnliga Gasell och Årets Framtidsgasell har delats ut sedan 2015 respektive 2018. Priserna instiftades tillsammans med Di Gasells partners Grant Thornton respektive Almi, men i år står samtliga samarbetspartners bakom alla tre priserna.

”Det finns många viktiga insatser Gasellföretagen gör, inte minst som jobbskapare. Men genom att även lyfta fram bolag som går i bräschen för samhällsutvecklingen, där hållbarhet, jämställdhet och digitalisering är några av de viktigaste frågorna för näringslivet i dag, vill Dagens industri uppmuntra och inspirera fler företagare att ta ett större ansvar för samhällsutvecklingen”, säger Caroline Åkerlund.

 

 


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så förvandlades det gamla fängelset till hotell

I det gamla fängelset finns många bevarade detaljer.
I det gamla fängelset finns många bevarade detaljer.Foto:Evelina Rönnbäck

Efter att de sista fångarna lämnat det gamla cellfängelset stod huset tomt under många år.

Nu är det åter liv i Umeås äldsta stenhus och för första gången på länge kan stadsborna ta del av den historia som gömmer sig bakom den ståtliga fasaden.

Vill du också ha effektiv drift av din fastighet? 

Vid älvens norra strand i Umeå reser sig det gamla fängelset från 1861. Byggnaden är ett av landets bäst bevarade cellfängelser och ett viktigt inslag i stadsbilden. Stenhuset uppfördes efter den reform som skulle humanisera fångvården i mitten av 1800-talet – och är även en av få byggnader som stod kvar efter stadsbranden som ödelade stora delar av Umeå 1888.

– Det här är en länk från det gamla till den nya Umeå och en av få byggnaderna som fanns förut och som fortfarande finns kvar, berättar Svante Klinga som idag, tillsammans med sin fru Ingela, driver ett hotell i byggnaden.

Gammalt möter nytt

När fängelseverksamheten upphörde i början på 1980-talet stod huset tomt under en tid och användes i perioder som lokal för teaterverksamhet. 

Det blev statligt byggnadsminne 1992 och i början av 2000-talet anlitades Riksbyggen av Statens fastighetsverk för att underhålla fastigheten och sköta den dagliga driften både in- och utvändigt. 

– Det var inte gjort något åt huset på många år. Tillsammans med Statens fastighetsverk har fängelset fått en ordentlig uppfräschning. Det är ett gammalt hus med allt vad det innebär, som ska fungera med ny verksamhet och med mycket folk som rör sig i det. Det är svårigheten, berättar Mattias Palmqvist, förvaltare på Riksbyggen.

Byggnaden måste renoveras varsamt

Huset är klassat som byggnadsminne och kräver att alla typer av renoveringar sker varsamt enligt det upprättade vårdprogrammet och efter gamla metoder.Vid något tillägg eller förändring av byggnaden, så måste alltid Riksantikvarieämbetet rådfrågas och eventuellt tillstånd sökas.

– Byggnaden och miljön får inte förvanskas. Det behöver inte återskapas som det såg ut förr i tiden, men det ska harmonisera med det gamla kulturarvet. Det är något vi alltid tittar på, säger Tony Bjuhr, förvaltare på Statens fastighetsverk.

På senare år har huset fått ny färg på väggarna och golven har slipats och Riksbyggen har i princip daglig kontakt med hotellet.

– Den här verksamheten är ett förträffligt sätt att bevara karaktären i det här gamla fina huset eftersom det måste underhållas. Om det inte vore folk här inne skulle inte det ske, då skulle huset bara stå och skicket skulle bli sämre, säger Svante Klinga.

Öppet för allmänheten

Som byggnadsminne ska cellfängelset även bevaras för framtida generationer och vara öppet för allmänna visningar och aktiviteter. 

Idag är det hotellrum i fängelsets alla celler förutom i en, som fungerar som ett minimuseum där saker från den gamla fängelsetiden visas upp. 

Bland de bevarade detaljerna finns till exempel de smidda gångjärnen och celldörrarna som är original från 1861 samt en predikstol, som prästen använde när han kom till fängelset om söndagarna. 

Även den yttre miljön ska bevaras

Fastigheten omfattas även av två träflyglar, som tidigare användes som tingshus och tvättstuga. Den välbevarade rastgården är också unik i sitt slag och omgärdas av ett högt dubbelplank, en så kallad palissad. 

Förutom cellfängelset har Riksbyggen även hand om skötseln till Länsresidenset med tillhörande park som ligger intill – och bevarandet av den yttre miljön är lika viktigt som den inre. Bland annat återställer de just nu utemiljön genom att plantera björkar i enlighet med den gröna och lummiga atmosfär som är typisk för Umeås stadsbild.

Riksbyggens kunder är nöjda – se deras case 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?