Annons

Hård press på ”snåla” Sverige inför EU-strid

Många EU-ledare vill tala ”snåla” Sverige till rätta inför striden om EU:s långtidsbudget och coronakrisstöd på det kommande toppmötet.

Videolänkar och telefoner glöder och Stefan Löfven får oväntat besök på Harpsund av Spaniens premiärminister som är på övertalningsresa.

EU-minister Hans Dahlgren (S).
EU-minister Hans Dahlgren (S).Foto:Jonas Eng

”Motsättningarna är hårdare nu”, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) om det allmänna läget inför EU-ledarnas första fysiska toppmöte sedan i februari och jämför med hur stämningarna var då.

Då gjorde EU-ländernas stats- och regeringschefer ett första allvarligt, och misslyckat, försök att göra upp om EU:s långtidsbudget för åren 2021–2027 på uppemot 1.100 miljarder euro.

Sedan kom pandemin och EU-kommissionen lade fram ett förslag till jättepaket för återhämtning att förhandla om. Det innebär att EU ska låna upp 750 miljarder euro och, som förslaget ser ut nu, fördela 500 av dem i bidrag och 250 miljarder i lån till medlemsländerna för att minska coronasmällen.

Det har aldrig varit enkelt för EU-länderna att göra upp om långtidsbudgetar då det krävs ett enhälligt beslut. Men de skilda meningarna om återhämtningspaketet skärper fajten. Det finns över 2.300 miljarder euro att tvista om och en uppgörelse avgör inte minst hur stor ett lands EU-avgift blir.

Finansminister Magdalena Andersson (S) småskröt inför valet till EU-parlamentet 2019 om hur hårt det sägs att hon och Sverige håller i pengarna.

”Jag brukar säga att jag är snålast i EU och mina kollegor brukar uppfatta det på det sättet”, sade Andersson och förutsåg att hon, Löfven och Sverige skulle kroka arm med likasinnade länder i kampen om budgeten.

Den frugala, eller sparsamma, fyran med Sverige, Nederländerna, Österrike och Danmark, driver kamp mot EU-kommissionen och länder i Sydeuropa för att hålla igen på budget och coronabidrag. Utanför dörren hos Nederländernas premiärminister Mark Rutte, som ses som fyrans frontman, har EU-ledare köat den senaste tiden.

Sverige har haft besök av en fransk EU-minister och snart tar sig den spanske premiärministern Pedro Sanchez till statsministerns Harpsund för att be Löfven och hans vänner släppa efter.

”Det är många som vill tala med Stefan Löfven”, säger Hans Dahlgren.

På frågan om Sveriges läge är hårdare nu än under tidigare budgetstrider svarar Hans Dahlgren både ja och nej.

”Ja för vi har tappat en mycket tung bundsförvant i Storbritannien, de har alltid stått på vår sida förut i sådana här sammanhang.”

”Nej för att vi har grupperingen med de här sparsamma länderna, den är verkligen väl fungerande och har satt avtryck i förhandlingen. Det gör det betydligt lättare att göra vår röst hörd jämfört med om vi hade varit ensamma.”

De som inte tycker som de fyra, inklusive Sverige, talar emellanåt om brist på solidaritet och fördomar mot länder i syd. Magdalena Andersson anses ha sagt en del mindre diplomatiska saker.

”Hon har uttalat sig ett antal gånger på ett sätt som inte visar på känsla för feeling, eller hur man ska uttrycka det, om länderna söderut”, säger Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).

Tarschys säger att talet om brist på solidaritet kanske är lite överdrivet, å andra sidan.

”De fyra betonar mycket solidaritet, de vill inte framstå som osolidariska och de är i själva verket med på mycket av det som föreslås”, säger han.

Hur det slutar på toppmötet i Bryssel den 17-18 juli?

Daniel Tarschys tror att sparsamma fyran kan få en del symboliska eftergifter, behålla hela eller delar av de viktiga miljardrabatterna på medlemsavgiften och se budgeten bantas en aning. Men motståndarsidan är väldigt bestämd vad gäller återhämtningspaketet.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?