1515
Annons

Här vill de bygga ministäder

Bygg nya ministäder längs de stora pendelstråken. Det är huvudförslaget i en ny plan för att lösa bostadskrisen.

Totalt handlar det om 200.000 nya bostäder enbart i Stockholm.

HUS NÄRA PENDEL. ”Det blir billigt att bygga eftersom de stora infrastrukturkostnaderna redan är tagna”, säger Mats Rönnbo, utvecklingsdirektör på Skanska.
HUS NÄRA PENDEL. ”Det blir billigt att bygga eftersom de stora infrastrukturkostnaderna redan är tagna”, säger Mats Rönnbo, utvecklingsdirektör på Skanska.Bild:TT

Det började med en utredning av tvärförbindelserna i södra Stockholm, men håller nu på att utvecklas till ett helt nytt koncept för att få fart på bostadsbyggandet.

Riktlinjerna har dragits upp av byggjätten Skanska, men vid ritbordet finns även Scania, teknikkonsultföretaget WSP och tågoperatören MTR.

Planerna ska presenteras i mitten av nästa år, men redan nu finns långtgående skisser som visar hur våra större städer kan fortsätta att växa.

Utgångspunkten är att det inte räcker med att förtäta de gamla stadskärnorna, utan att man i stället behöver bygga nya ministäder längs de stora pendelstråken.

”Det vi tittar på är nästa årsring i våra stora städer”, säger Mats Rönnbo, utvecklingsdirektör på Skanska.

Branschgruppen har så här långt fokuserat på Stockholm, men tror att liknande principer kan gälla för Göteborg och Malmö.

Tidigare har man räknat på en ny lösning med snabba elektrifierade pendelbussar, som ska gå i en båge runt Stockholm och knyta ihop länets norra och södra delar.

Det gruppen tittar på nu är framför allt pendeltågstrafiken. Mats Rönnbo lyfter särskilt fram pendeln mot Nynäshamn och Uppsala, där det finns gott om byggbar mark vid redan färdiga stationer.

”Det är fantastiska lägen där det i dag kanske går på 20–30 personer per dag. Det blir billigt att bygga eftersom de stora infrastrukturkostnaderna redan är tagna”, säger han.

Kopplingen mellan just infrastruktur och bostadsbyggande har blivit allt starkare och det finns gott om exempel där satsningar på trafik och bostäder går hand i hand.

Ett av de tydligaste är utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm, där de berörda kommunerna har åtagit sig att bygga 78.000 nya bostäder.

Enligt branschgruppen kan den så kallade Stockholmsbågen ge ett tillskott på 100.000 nya bostäder. Lika stor är potentialen vid de olika pendeltågsstationerna, bedömer man.

”Jag tror att man kan hitta fysiska platser för det, även om inte marknaden kan rulla ut tio sådana här städer på en och samma gång”, säger Mats Rönnbo.

Branschgruppen har hämtat inspiration från de första stora förortsbyggena på 1950-talet i Vällingby och Farsta och valt att kalla sitt koncept för ABC 2.0.

Men även om ledorden fortfarande är arbete, bostad och centrum, finns det stora skillnader gentemot de gamla miljonprogramsområdena. De nya stadsdelarna ska vara större, tätare och mer varierade.

”Många förorter är för glesa, det blir inget kommersiellt tryck. Vi tror att det behövs ungefär 10.000 bostäder för att nå upp till en kritisk massa”, säger Mats Rönnbo.

Branschgruppens förslag kan ses som ett alternativ till regeringens ambition att bygga helt nya städer längre ut från dagens storstäder (se nedan).

Gruppen har haft täta politiska kontakter, inte minst lokalt i Stockholm, och knutit till sig till flera namnkunniga arkitekter, däribland Gert Wingårdh och Thomas Sandell. Man vill även ha en tätare dialog med bolag inom energi- och telekomsektorn.

”Målet är att kunna presentera en färdig konceptmodell i samband med Almedalsveckan nästa år”, säger Mats Rönnbo.

När det gäller gestaltningen av de nya ministäderna kan Hammarby Sjöstad i Stockholm tjäna som exempel, både när det gäller storlek och täthet. Men det ska vara en större mix av hyresrätter, bostadsrätter och villor och en mer utbyggd samhällsservice.

Tanken är att kollektivtrafiken ska fungera som ett nav, omgärdat av täta stadskvarter. Nyckelordet är hållbarhet, enligt Mats Rönnbo.

”Vi tar inte bort bilen, men om man har bra kollektivtrafik kan man minimera behovet av bil till vardags”, säger han.


Innehåll från NibeAnnons

Nibes investering i skolelever säkrar företagets framtid

Lina Simonsson är verksamhetsledare på Vetenskapshuset. Utställningen Energi och balans ger elever kunskap om energi och hållbarhet. Utställningen har tagits fram av Nibe i samarbete med Tekniska museet i Stockholm.
Lina Simonsson är verksamhetsledare på Vetenskapshuset. Utställningen Energi och balans ger elever kunskap om energi och hållbarhet. Utställningen har tagits fram av Nibe i samarbete med Tekniska museet i Stockholm.

Skolungdomars svaga intresse för naturvetenskap och teknik är ett problem för näringslivets kompetensförsörjning. I Markaryd har värmepumpstillverkaren Nibe och kommunen bestämt sig för att lösa problemet. I höstas invigde de därför Vetenskapshuset. 

Nibe startade sin verksamhet för 70 år sedan och är bland husägare välkänt för varmvattenberedare och värmepumpar. Under åren har Nibe dessutom utvecklats till ett globalt innovationsföretag med kunder över stora delar av världen. Men tillverkning och produktutveckling är kvar där allt började – i småländska Markaryd. 

Den senaste satsningen på orten är Vetenskapshuset där syftet är att öka skolelevers kunskap inom naturvetenskap och teknik. På sikt är målet att säkra det lokala näringslivets kompetensförsörjning med bland annat nya ingenjörer.

– Vetenskapshuset är en mötesplats för skola, företag och akademi. Det vi gör är att skapa tillväxt för nya idéer och kompetens. Det är en investering i samhället, säger Lina Simonsson, verksamhetsledare på Vetenskapshuset. 

Lokalerna är på nästan 3 000 kvadratmeter och besökande elever får på ett pedagogiskt och lekfullt sätt lära sig om bland annat fysik och kemi, med fokus på energi och hållbarhet. Den interaktiva utställningen ”energi i balans” är utformad så att eleverna tävlar mot varandra samtidigt som de lär sig saker. Ett av momenten går ut på att eleverna ska fördela ett hushålls kilowattimmar på till exempel varmvatten i duschen, värme i huset och, inte minst, den egna skärmtiden.

– Det gör att eleverna får en förståelse för sin energiförbrukning. Responsen på aktiviteterna har varit fantastisk och en kommentar vi fått är att Vetenskapshuset bidrar till ”hållbart samhällsbyggande på riktigt”, säger Lina Simonsson.

I en annan del av byggnaden finns Nobelprismuseets utställning ”För mänsklighetens största nytta”. Här får eleverna lära sig om upptäckter som belönats med Nobelpriset och hur dessa har påverkat samhället.

Vetenskapshuset samarbetar samtidigt med Tekniska museet i Stockholm som bidrar med material både inför och efter elevernas besök i Markaryd. Det förlänger utbildningstiden och ökar förståelsen ytterligare. Vetenskapshuset har även ett toppmodernt labb för kemilektioner. 

– Det är en väldigt stor resurs för skolorna. Det är få i Sverige som har ett så här bra labb och vi är även på gång med att bygga ett tekniklabb. 

En annan pedagogisk tillgång är att Vetenskapshuset sitter ihop med Nibes värmepumpsfabrik. Det gör att besökarna bara behöver öppna en dörr för att gå från teori till praktik – och hållbarhetstänkandet stannar inte vid tröskeln till fabriken.

– Nibes värmepumpar är klimatsmarta produkter och det är något företaget jobbat med redan från början. Hållbarhet är inte en vision för Nibe, det är ett varumärkeslöfte. 

Fakta Nibe
Nibe Group är en global koncern som bidrar till ett minskat klimatavtryck och bättre utnyttjande av energi. Bolaget utvecklar och tillverkar ett brett utbud av miljövänliga och energieffektiva lösningar för inomhuskomfort samt komponenter och lösningar för intelligent uppvärmning och styrning inom industri och infrastruktur.

Läs mer på nibe.com

Mer från Nibe

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nibe och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?