1515

Här testas framtidens självkörande teknik under stort hemlighetsmakeri

På Astazero utanför Borås kör Volvo Autonomous Solutions med två självkörande lastbilar. Vi har besökt den världsunika testanläggningen där fordonstillverkare, uppstickare och teknikleverantörer provar sina lösningar under stort hemlighetsmakeri.

Testingenjören Bawar Eizuldee (från vänster), Magnus Nilsson chef för säkerhet och teknisk tillämpning på Volvo Autonomous Solutions, testingenjören Priscilla Hornman-Speelman och Astazeros vd Peter Janevik. I bakgrunden syns en självkörande lastbil.
Testingenjören Bawar Eizuldee (från vänster), Magnus Nilsson chef för säkerhet och teknisk tillämpning på Volvo Autonomous Solutions, testingenjören Priscilla Hornman-Speelman och Astazeros vd Peter Janevik. I bakgrunden syns en självkörande lastbil.Foto:Magnus Gotander Bilduppdraget AB
Testingenjören Bawar Eizuldee (från vänster), Magnus Nilsson chef för säkerhet och teknisk tillämpning på Volvo Autonomous Solutions, testingenjören Priscilla Hornman-Speelman och Astazeros vd Peter Janevik. I bakgrunden syns en självkörande lastbil.
Testingenjören Bawar Eizuldee (från vänster), Magnus Nilsson chef för säkerhet och teknisk tillämpning på Volvo Autonomous Solutions, testingenjören Priscilla Hornman-Speelman och Astazeros vd Peter Janevik. I bakgrunden syns en självkörande lastbil.Foto:Magnus Gotander Bilduppdraget AB

Det är en disig förmiddag i slutet av september. Vi är i det lilla samhället Hällered, i Sandhult utanför Borås. Från parkeringen går det bara att se byggnaderna som kallas Proving ground center – ingången till det 1,5 kilometer gånger 2 kilometer stora testområdet för självkörande fordon som går under namnet Astazero. 

På en av parkeringsplatserna råder det full aktivitet i en bil. Fyra personer står runtom bilen med dörrar och bakluckan öppna. De pratar och knappar på bärbara datorer. Men vems varumärke som står på bilen, som tydligt har sensorer och radar monterat, har vi skrivit på ett sekretessavtal för att inte avslöja.

Förutom fordonstillverkare som Volvo Cars VOLCAR B +2,26% Dagens utveckling , AB Volvo VOLV B +3,67% Dagens utveckling , Scania och Einride testar flera bolag sina tekniska lösningar här. Allt från Veoneer som utvecklar sensorer och autonom mjukvara till Ericsson som står för uppkoppling till fordonen.

Astazero ägs av den tekniska högskolan Chalmers och det statliga forskningsinstitutet Rise, och här bedrivs också forskning av olika universitet och institut.

”Vi har ett stort ekosystem kring Astazero, i och med att fordonen är tvärfunktionella och att det i utvecklingen används ett tvärsnitt av olika teknologier och kompetensområden. Det handlar dels om fordonsutveckling, dels om automatisering och även uppkoppling”, säger Astazeros vd Peter Janevik.

Området på Astazero har totalt 15,7 kilometer väg. Där finns också den nya tältövertäckta banan Dry Zone, som invigdes i april i år. Den är 700 meter lång, 40 meter bred och är den längsta inomhusbanan i världen.

”Alla försök som görs här kan genomföras året runt, repeterbart, på lika villkor oavsett vilket väder det är utanför. Att kunna prova året runt snabbar på utvecklingen och jag tror att det är en viktig resurs för Sverige”, säger Peter Janevik.

Astazeros vd Peter Janevik och Magnus Nilsson från Volvo Autonomous Solutions.
Astazeros vd Peter Janevik och Magnus Nilsson från Volvo Autonomous Solutions.Foto:Magnus Gotander Bilduppdraget AB

Vi går igenom en karuselldörr in till själva testområdet. Där ligger en stor L-formad byggnad, som är garage för fordonen som testas här. Till vänster om den står två lastbilar från en svensk uppstickare som testar eldrivna självkörande fordon här på Astazero. Vi hoppar in i två bilar och kör längs det interna vägnätet förbi en sträcka på 1.300 meter där man kör höghastighetstester. Alla fordon som kör här har sändare som kontrollrummet håller koll på och släpper in och ut till olika banor, lite som på en flygplats.

Testområdet vi besöker för dagen är en grusbana inklädd i trästängsel som i talspråk kallas Glenntan – en ordlek på namnet Glenn som brukar förknippas med västkusten. Officiellt heter den Confined Loop. 

Här kör Volvo Autonomus Solutions, en del av Volvokoncernen, två självkörande lastbilar i samarbete med kunden Brønnøy Kalk i Norge. Flera lastbilar är redan i bruk i själva kalkbrottet, och tekniken utvecklas kontinuerligt både utifrån lokala tester i Norge och på Astazero. 

”Det är en konstant utveckling och vi knoppar av produkter på vägen. Projektet lever och vi gör riktiga aktiviteter hos kund”, säger Magnus Nilsson, chef för säkerhet och teknisk tillämpning på Volvo Autonomous Solutions.

Lastbilarna har olika sensorer, med lidars och radar runt om, De är uppkopplade och skickar kommandon till varandra. I mjukvaran finns olika stopp inprogrammerade, där lastbilarna lastar, lossar och inväntar varandra för att undvika kollision. Hastigheten är låg, mellan 10 och 20 kilometer i timmen, på grund av begränsningar på testbanan och med hänseende till säkerhet.

No hands! Testingenjören Bawar Eizuldee sitter i den självkörande lastbilen, men styr inte ratten. Han är anställd på Astazero, men är utlånad till Volvo Autonomous Solutions där kollegan Priscilla Hornman-Speelman är anställld.
No hands! Testingenjören Bawar Eizuldee sitter i den självkörande lastbilen, men styr inte ratten. Han är anställd på Astazero, men är utlånad till Volvo Autonomous Solutions där kollegan Priscilla Hornman-Speelman är anställld.Foto:Magnus Gotander Bilduppdraget AB

Testingenjörerna Priscilla Hornman-Speelman och Bawar Eizuldeen kör testningen den här dagen, men vanligtvis är det tre personer på plats – två i bilarna och en i kontrollrummet.

På Astazero gör Volvo Autonomous Solutions en så kallad helsystemverifiering, där man testar både hårdvara och mjukvara både fysiskt och virtuellt. Dessförinnan testas systemet i en virtuell miljö. Tekniken är egenutvecklad, men Magnus Nilsson vill inte gå in på några detaljer.

Området som lastbilarna kör på är avgränsat, både här och hos kund. Provbanan på Astazero är uppsatta för att efterlikna miljön i kalkbrottet, som även består av tunnlar. Det finns en backe för att simulera höjdskillnader och gruset ska efterlikna ett ojämnt underlag.

”Här går det att verifiera att hela system fungerar som de ska, och under utvecklingen är varje bugg som hittas en seger”, säger Peter Janevik.

Magnus Nilsson håller med, och säger att det är här buggarna ska hittas för att det sedan ska flyta på ute hos kunden.

”Det här är ett traditionellt sätt att verifiera för här är vi utsatta för scenarion som finns i verkligheten. Framöver blir simuleringen än mer viktig, för med den kan man lägga på otroligt stor komplexitet samt lägga till väder och vind, säger han.

På Astazero går det också att få en stor noggrannhet i position. På banan finns radiomaster med antenner där bland annat en korrektionssignal sänds ut. Med den blir exaktheten i gps-positioneringen så hög som inom 2,5 centimeter. Antennerna används även för utveckling och provning av uppkoppling, både med 3g, 4g och 5g. 

”Väldigt mycket av det som testas här syns inte. Testerna använder radiosignaler som färdas i luften”, säger Peter Janevik.

Lastbilarna är uppkopplade och skickar kommandon till varandra.
Lastbilarna är uppkopplade och skickar kommandon till varandra.Foto:Magnus Gotander Bilduppdraget AB

Här hittar du fler artiklar från vår rapport om självkörande fordon:

Experten: Fem hinder på vägen mot en självkörande framtid

Lägre tolerans för misstag när datorerna tar över körningen

Juristen: Inte lagstiftningen som är flaskhalsen – utan miljön runt fordonet

Nu kan Linköpingsborna åka förarlöst i Vallastaden

Mjukvara på abonnemang – framtidsmodell för Volvo Cars

Världsunikt projekt rullar ut på väg till Ikea

Scania kör autonoma lastbilar på E4:an: ”Vi håller på att träna systemet”

”I den nya världen blir bilindustrin mer som mjukvaruindustrin”

Uppstickaren Einride miljardsatsar på Sverige – men oroas över lågt tempo

DI:s korrespondent i Kina: ”Nu är det gasen i botten med självkörande bilar”

Di Mobilitets rapport tar tempen på de svenska initiativen inom självkörande fordon

Vill du läsa fler artiklar om mobilitet? Här finns Di Mobilitets samlingssida


Innehåll från Trelleborgs HamnAnnons

Skandinaviens nav för transport och logistik finns i Trelleborgs Hamn

Under 2021 kommer Trelleborgs Hamn ha hanterat ungefär 100 000 fler rullande enheter än tidigare år, trots rådande pandemi. Nyckeln till framgången är en modern, digitaliserad och miljövänlig hamn som fungerar som nod i en mer tillgänglig och hållbar transportkedja. 

Trelleborgs Hamn är inne i en expansionsfas där hamnen flyttas och byggs ut för att kunna ta emot större och fler fartyg. Utöver det görs plats för Kuststad 2025, ett stadsutvecklingsprojekt som bland annat innebär möjlighet för bostäder, näringsliv och infrastruktur i en havsnära miljö. 

– Vi är oerhört viktiga som hamn och nod för Sverige och handeln. Vi är Skandinaviens största RoRo-hamn och har en marknadsandel på 31 procent av allt som kommer till och från Europa, säger Jörgen Nilsson, VD.

Skapa rätt förutsättningar till mer hållbara transporter

Hela Sveriges logistikflöden kanaliseras till stor del genom Trelleborg. Därför tar Trelleborgs Hamn utmaningar som miljömässigt hållbar logistik på allvar och Jörgen Nilsson betonar vikten av att ha en god logistisk infrastruktur bakom hamnen för att säkerställa att gods och varor kommer fram på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Trelleborgs Hamn agerar kittet som skapar smidiga flöden genom hamnen. Under 2022 introduceras även två nya fartyg från TT-Line, vilket är positivt ur ett miljöhänseende då de har möjlighet att drivas på LNG (flytande naturgas). 

– För oss är det viktigt att jobba med små steg för att förbättra kontinuerligt. Med det menar jag att vi absolut ska använda sjöfarten när vi behöver flytta stora volymer gods, men vi ska använda tåget när det gäller långa transporter och vägtrafiken när det är en kort och flexibel frakt som ska hanteras. Intermodala transporter, då man kombinerar olika transportslag för att få fram sitt gods, anser vi helt enkelt är bäst för miljön. Vi är en modern hamn och med digitala verktyg och smarta processer ser vi till att du som kund får dina varor enligt den tid och hastighet som du önskar. Det är vår lilla, men viktiga, del i logistik- och transportkedjan, säger Jörgen Nilsson. 

Kompetensutveckling med en egen akademi

– Men vi investerar inte bara i hamnen utan även i vår personal. Vi vill ju fortsätta vara Europas bästa RoRo-hamn och erbjuda den bästa hamnservicen. För att följa med i utvecklingen och ge fler medarbetare chans till kompetensutveckling har vi startat Trelleborgs Hamns egen akademi, THAB Academy, som pågår under två års tid. Under pandemin har utbildningen pausats men nu ser vi fram emot att starta upp de två årskullarna igen, säger Jörgen Nilsson.

Om Trelleborgs Hamn
Trelleborgs Hamn är Skandinaviens största RoRo-hamn och hanterar en stor del av svensk export och import. Från Trelleborgs Hamn utgår färjeförbindelser till Tyskland, Polen och Litauen, dygnet runt, året om. Trelleborgs Hamn har som uttalat mål att vara Östersjöns klimatsmartaste hamn. 

www.trelleborgshamn.se

Mer från Trelleborgs Hamn

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Trelleborgs Hamn och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?