1515
Annons

Här lever flottarkärleken - “äventyret är att själv lösa situationen”

I snart 40 år har tiotusentals människor byggt sina egna flottar och långsamt glidit nedför Klarälven. 

Di åkte till norra Värmland för att förstå vad det är som lockar.

Företaget Vildmark i Värmland har arrangerat flottfärder på Klarälven i 40 år.  Peter och Petra Trobäck bygger den lilla varianten av flotte.
Företaget Vildmark i Värmland har arrangerat flottfärder på Klarälven i 40 år. Peter och Petra Trobäck bygger den lilla varianten av flotte.Foto:Amanda Lindgren

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från InyettAnnons

Brister inom internkontrollen ökar risken för bedrägeriförsök

För att identifiera fel, misstag och i värsta fall bedrägerier behöver ett företag kontrollera varje faktura. Problemet är att tiden ofta inte räcker till.

– Mycket går på slentrian när man godkänner leverantörsbetalningar, förklarar Magnus Månsson, vd på Inyett.

Läs mer om hur du kan uppnå säkra betalningar

En faktura godkänns av någon i organisationen, som kanske inte alls har det som primär uppgift, och sedan ska den attesteras av ekonomiavdelningen där man inte ser någon anledning att ifrågasätta en godkänd faktura. Betalningen skickas iväg – och förhoppningsvis är allt i sin ordning. Men tyvärr är så inte alltid fallet.

– Betalar man in många fakturor per dag är det omöjligt att till exempel kolla upp om leverantören är ett aktivt bluffbolag eller precis har blivit av med sin F-skatt. Det tar alldeles för lång tid, förklarar Magnus Månsson, vd på Inyett, som har en plattform inom säkra betalningar.

Magnus Månsson, vd på Inyett.
Magnus Månsson, vd på Inyett.

Kollar upp leverantören i realtid

Enligt en undersökning från Inyett, som varje år läser av 60 miljoner transaktioner, ligger kostnaden för felaktiga leverantörsbetalningar i snitt på över 100 000 kronor per år för ett svenskt bolag. Då handlar det om allt från betalningar till bluffbolag och gironummer som inte längre är aktiva till betalningar med avvikande betalmönster och leverantörer som har gått i konkurs.

– Hela idén med vår automatiserade lösning är att se till att våra kunder undviker misstag, risker och bedrägerier i samband med leverantörsbetalningar. Vårt system får tillgång till all viktig information på bara någon sekund.

”Det knöt sig i magen”

Magnus Månsson lyfter ett exempel med en kund som hade klickat iväg en betalning på över 30 000 kronor till fejkat annonsbolag, men som tack vare en varning från Inyetts tjänst lyckades stoppa transaktionen innan den gick igenom.

– Kunden berättade hur det knöt sig i magen när systemet varnande för bolaget med en röd flagga. Det är ingen som vill behöva stå till svars för att man har slösat bort tusentals kronor.

Läs mer om hur du kan uppnå säkra betalningar

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Konjunkturinstitutet sprider lite ljus i räntemörkret

Nya besked från Konjunkturinstitutet och hård motvind för handeln pekar med hela handen mot sämre tider. Men prognosmyndighetens förväntan på Riksbanken skickar en strimma ljus i räntemörkret.

Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.
Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.Foto:Hanna Franzén/TT; Jessica Gow/TT

Hårdare ekonomisk inbromsning och högre inflation jämfört med juniprognosen var minst sagt väntat i Konjunkturinstitutet KI:s nya uppdatering. Aktivitets- och prisdata har tvingat mängder av andra analytiker till liknande revideringar de senaste månaderna.

Svensk BNP väntas nu lägga i backen och krympa 0,1 procent nästa år samtidigt som arbetslösheten vänder uppåt redan i höst, och stiger drygt en halv procentenhet till nära 8 procent i slutet av nästa år. Det är lika med lågkonjunktur 2023, enligt KI.

Onsdagens färska KI-barometer understryker inbromsningen. Samtliga branscher i näringslivet sänkte temperaturen betydligt i september och tidigare mycket offensiva anställningsplaner började skalas ned.

Även i den länge oväntat muntra industrin falnar nu optimismen. Inte minst orderingången fortsatte att tunnas ut. Det skvallrar om ytterligare nedväxling under kommande månader.

De redan dystra hushållen blev ännu deppigare om framför allt den egna ekonomin, under trycket av stigande räntor och inflation. Humöret är nu nere i nivå med 1990-talskrisens mörkaste stunder.

Framför allt handlarna känner av hushållens snabbt snörpta munnar. Detaljhandelns försäljning i augusti rasade med 5 procent jämfört med ett år tidigare - för första gången sedan 1993.

Däremot sticker KI ut med bedömningen att Riksbanken redan inom ett år tvingas byta fot igen och inleda en serie räntesänkningar med start nästa höst, efter att först ha höjt styrräntan till 2,5 procent under vintern.

Räntan är tillbaka nere på 1,75 procent till sommaren 2024 ”för att inflationen 2024-2025 inte ska falla långt under inflationsmålet samt för att motverka konjunkturnedgången”, skriver KI.

Dykande konjunktur, avtagande globala flaskhalsproblem och förväntat fallande energipriser från hysteriska nivåer - då slocknar inflationsbrasan lika snabbt som den har blossat upp. Efter en inflationstopp på 11 procent i februari nästa år (KPIF), är KI:s bästa bedömning att prisökningstakten rasar ned under Riksbankens inflationsmål 2 procent redan nästa sommar, och fortsätter ned mot noll nästa höst.

Det skulle innebära en betydligt mjukare ränteresa jämfört med Riksbankens egna färska räntebana. 

Ännu större är kontrasten mot marknadens förväntningar. Enligt terminsprissättningen väntas Riksbanken fortsätta att höja under 2023 till en topp omkring 3,75 procent, och möjligen sänka försiktigt först i slutet av 2024.

Mellan raderna bedömer KI att Riksbankens räntehöjningar biter betydligt hårdare än vad Riksbanken själv och ännu mindre ränteinvesterarna räknat med. 

Svensk ekonomi når en form av smärtgräns, där efterfrågan vänder tvärt ned under tyngden av höga räntor i kombination med högre konsumentpriser och iskyla på både bostads- och aktiemarknaden. Vikande exportefterfrågan när även omvärlden bromsar in kommer som lök på laxen.

Såväl de sedan i mars dalande bostadspriserna och den sedan halvårsskiftet krympande privatkonsumtionen fortsätter nedåt under 2023, bedömer KI.

Med vägrundade argument tecknar Sveriges kanske allra tyngsta prognosmakare ett förlopp som trots allt liknar ett slags guldlockscenario, möjligen frånsett de sjunkande bostadspriserna. Smällen mot BNP och jobb blir begränsad, inflationsvågen ebbar äntligen ut och räntesmärtan uppe på 2,5 procent blir kortvarig.

Men en påtagligt risken stavas förstås Vladimir Putin. En rysk upptrappning av invasions- och energikriget hotar att förvandla den milda lågkonjunkturen till en djupare kris. 

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera