Annons

Här kör Sveriges mest extremtunga lastbilar – dygnet runt

LULEÅ. 

Sveriges tyngsta vägsträcka är de 16 milen mellan Kaunisvaara och Svappvaara. Där kör över hundra malmtransporter per dygn.

”Fullastade väger fordonen 90 ton”, säger Lars Wallgren, logistikchef på Kaunis Iron. 

Den som viker av från E 10 i Svappavaara och kör mot Pajala kan nästan ställa klockan efter Kaunis Irons lastbilar. Med jämna mellanrum kommer gruvföretagets malmekipage rullande på vägen. 

”Vi har en tidtabell som vi måste hålla. Vi har dispens för att köra 90 ton och den innebär bland annat att det måste vara minst fyra minuter mellan varje lastat ekipage. Det brukar vara tio minuter mellan avgångarna från gruvan i Kaunisvaara”, säger Lars Wallgren. 

När järnmalmsgruvan i Kaunisvaara startade om 2018 blev lösningen för transporterna att malmen skulle fraktas med lastbil 16 mil till Pitkijärvi i Svappavaara, där malmen lastas om till järnväg. 

Redan under föregångaren Northlands tid för ett decennium sedan förstärktes vägsträckan för att klara de tunga ekipagen. Totalt är det 30 fordon som går tur och retur mellan gruvan och järnvägen. Lastbilarna kommer från Volvo, och SLP i Övertorneå har byggt förstärkningar så att fordonen klarar den extrema vikten.  

För att bära 90 ton behövs tio axlar, fem på lastbilen och fem på släpet. Ekipagen går inte att se någon annanstans i Sverige, på vägsträckan i östra Norrbotten finns de tyngsta fordonen som rullar regelbundet på allmän väg i landet. 

De 30 lastbilsekipagen körs av 120 förare, vilket innebär att Kaunis Irons dotterbolag Malmtransport Norr är det största åkeriföretaget i Norrbotten. Trafiken styrs från byn Junosuando, där trafikledningen sitter. Varje så kallat omlopp utgår därifrån. 

”Då startar vi från Junosuando och åker till gruvan, lastar och därifrån till Svappavaara och lastar av och sedan tillbaka till Junosuando och där tar du din rast”, berättar Lars Wallgren. 

Trafiken pågår dygnet runt, året om. Varje fordon gör nära fyra omlopp per dygn. Totalt går det 100-110 dagliga transporter från gruvan till Pitkijärvi. 

”Vi kör en dryg miljon mil per år för hela flottan. En bil snittar 37.000 mil per år”, säger Lars Wallgren.

De många milen innebär påfrestningar på fordonen. Till det kommer vädret, med sträng kyla och stora mängder snö vintertid. Även sommaren har sina utmaningar då den hårt belastade vägsträckan underhålls och byggs om. 

”Det är klart att när det är vägbyggen så sliter det hårdare på fordonen, det har vi märkt. Hjulupphängningar och stötdämpare har tagit stryk. Jag skulle ändå säga att de har hållit väldigt bra”, säger Lars Wallgren. 

De senaste åren har det byggts förbifarter utanför två byar, Masugnsbyn och Vittangi. Dessutom har vägen breddats och förbättrats på flera platser. Numer hinner en förare köra ett helt omlopp inom den tillåtna körtiden. Men ibland går det inte, och då får inte fordonen bli stående på vägen. Därför har bolaget inrättat en lotsfunktion.

”Då kontaktar du trafikledningen och ber om en lotsning. Det vill säga att du blir avbytt, att en annan förare kommer ut och kör sista sträckan.”

Kaunis Iron har som mål att eliminera företagets koldioxidutsläpp från transporter. Redan i dag finns maskiner inne på gruvområdet som är helt eldrivna. Att få till den transformationen med malmtransporterna på landsväg, dessutom med en vikt på 90 ton, är betydligt svårare. 

Häromvintern testade Kaunis Iron en batteridriven Volvolastbil. Tanken var att se hur el-lastbilen fungerade under februaridagar när kvicksilvret ligger kring minus 30. Testerna gav mersmak. 

”Det var oerhört lite problem. Redan från dag två lastade vi fullt. Det är väldigt bra erfarenheter att ha med sig”, säger Lars Wallgren. 

Testfordonet hade inget släp och totalvikten var 32 ton. Nästa gång bolaget kör med batteri, under vintern 2023, kommer lasten vara betydligt tyngre, 74 ton. För det är batteridrift som är framtiden, även för Sveriges tyngsta vägsträcka. Bolaget planerar att satsa en halv miljard kronor på eldrivna lastbilar. 

”Vi kommer göra tester med större ekipage, så nära 90 ton som det går att komma. Vi kommer att satsa på el via batteridrift. Det är där utvecklingen har snabbast takt”, säger Lars Wallgren. 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera