1515
Annons

Här drar cybersoldaterna ut i fält

Efter krig på land, till sjöss, i luften och rymden kommer krig som utspelar sig i den femte domänen, cyberrymden. Di fick tillträde till Ledningsregementet i Enköping där den tredje kullen cybersoldater nu drillas. 

Cybersoldater analyserar loggar för att upptäcka eventuella angrepp.
Cybersoldater analyserar loggar för att upptäcka eventuella angrepp.Foto:Daniel Sanchez, Försvarsmakten

Det är tidig morgon, luften är klar och lite kall majmånaden till trots. Karl (fingerat namn) har knappt hunnit landa på kudden och gnuggar sina trötta ögon. Men så kommer han ihåg vad som står på agendan och blir plötsligt klarvaken. Allt är förberett in i minsta detalj, och alla har sina tydliga uppgifter inför avfärden. 

Karl och de andra cybersoldaterna i plutonen lämnar Enköpings garnison där de tillbringat de senaste tio månaderna och ger sig av till den grupperingsplats i skogen de blivit beordrade till av kapten Martin Liland. 

Väl på plats börjar arbetet med att komma i ordning. Tält för verksamheten sätts upp, liksom tält för återhämtning och sömn. Därefter dukas it-systemen upp. 

”Er uppgift är att försvara nätverket mot ett angrepp från fienden”, säger Martin Liland och understryker att om motståndarna tar sig in i systemet får det konsekvenser även för det fysiska försvaret mot angriparna. 

Karl och hans soldatkollegor är taggade till tänderna efter den intensiva utbildningen, och kommer göra allt för att hålla fienden borta från nätverket. De har också ansvar för att försvara grupperingsplatsen som sådan, tillsammans med ett förband med den huvudsakliga uppgiften att genomföra fysisk strid. 

Under två veckors tid måste de hålla fienden stången, men cybersoldaterna noterar tidigt att ett angrepp redan pågår. Angriparen tar sig längre och längre in, hotbilden intensifieras och efter en tid har soldaterna identifierat hur angriparen lyckats påverka vissa tjänster i systemet.

Då tar nästa del vid och resurserna ställs om. 

”Det handlar om att begränsa skadorna, kasta ut motståndaren ur systemet eller göra motangrepp. Vi undersöker också varför ingreppet skett, vad en motståndare eventuellt kan ha fått tag på och vilken påverkan det kan ha fått”, säger Karl för att avsluta beskrivningen av den slutövning som han själv var med om i våras när den andra omgången cybersoldater examinerades.

Martin Liland, samordnare för utbildningen av cybersoldater vid Ledningsregementet.
Martin Liland, samordnare för utbildningen av cybersoldater vid Ledningsregementet.Foto:Daniel Sanchez, Försvarsmakten

”Under slutövningen prövar vi den kunskap som soldaten fått under året, och den ligger ungefär en månad innan muck”, flikar kapten Martin Liland in. Han är samordnare för utbildningen av cybersoldater på Ledningsregementet i Enköping sedan starten för två år sedan. 

Utbildningen genomförs i samarbete med Kungliga tekniska högskolan, KTH, och det är framför allt under det andra blocket, befattningsutbildningen, som undervisningsmaterialet från KTH kommer in. 

Karl, som är en av de totalt 70 cybersoldater som utbildats hittills, blev kvar i Försvarsmakten och är i dag anställd vid Flygvapnet där han arbetar med utveckling och utbildning inom cyberförsvar.  

Han representerar på många sätt den typiska cybersoldaten. En fascination av it och datorer redan i unga år, högpresterande i skolan och sugen på utmaningar. När han mönstrade som 18-åring hade han fått nys om utbildningen genom Försvarsmaktens reklam på nätet.

”Jag tryckte på för att jag ville genomföra just den här utbildningen, men beslutet var ju inte mitt.”

Martin Liland berättar att utbildningen kräver att man klarar en så kallad utökad mönstring där de sökande testas en gång till. 

”Det är både praktiska och teoretiska prov. Vi testar logiskt tänkande och det praktiska handlar om problemlösning. Många av de sökande kanske skulle få alla rätt på högskoleprovet, men här får ingen alla rätt.”

Förväntningarna på soldaterna är höga, liksom deras förväntningar på utbildningen.

”Jag förväntade mig att det skulle bli väldigt utmanande men det var faktiskt på en nivå som jag aldrig tidigare upplevt”, säger Karl. 

Var du orolig att du inte skulle klara av den?
”Ja, absolut. De flesta av oss var drivna och vana att ligga på topp och så hamnar man i en miljö där man är omringad av likadana individer. Då är det lätt att uppleva en hög press och stress. Men när jag insåg att utbildningen inte handlade om en tävling utan om samarbete släppte det”, säger Karl. 

Utbildningen är indelad i fyra block. Det första är en grundläggande militär utbildning som är gemensam för alla soldater oavsett inriktning. Den pågår under cirka 8 till 10 veckor. 

”För oss var det här den mest fysiskt påfrestande delen, och det var många kvällar man gick och la sig rejält mör i kroppen. Vi fick lära oss hur man agerar som militär, genomgå vapenutbildning, bo i tält, klassiska lumpenkunskaper helt enkelt”, säger Karl. 

I mitten av höstterminen startas nästa block, den så kallade befattningsutbildningen, där soldaterna inriktas mot den befattning de ska ha. 

”Då förändrades dagarna drastiskt, från fysisk till mental påfrestning, med 12-timmars pass framför datorn. Det var minst lika påfrestande om inte mer, men man kände det inte i form av träningsvärk. Det var lite chockerande i början, men framåt jul kunde mång skruva upp takten ytterligare genom att stoppa in extrakurser.”

För cybersoldaten gäller det att förstå logiken hos en potentiell motståndare.
För cybersoldaten gäller det att förstå logiken hos en potentiell motståndare.Foto:Daniel Sanchez, Försvarsmakten

Det är under det påföljande blocket, förbandsutbildningen, som soldaterna inriktas mot en specifik del av Försvarsmakten. För Karls del blev det Flygvapnet, där han nu också är anställd.  

”När jag ryckte in efter gymnasiet hade jag tänkt att göra det som ett slags sabbatsår.  Att plugga till civilingenjör eller liknande var mitt huvudspår. Beslutet att fortsätta inom försvaret var något som växte fram under utbildningens gång.”

Hur ser fördelningen i utbildningen ut mellan defensivt och offensivt försvar?
”I grunden pratar vi om cyberförsvar, ett begrepp som innefattar såväl defensiva som offensiva operationer. Att försvara Försvarsmaktens system, men även kompetens att agera inom cybersäkerhet inom totalförsvaret liksom i privat sektor”, säger Martin Liland. 

”Vi analyserar loggar, studerar hur angreppen sker, lär ut hur incidenter kan hanteras på olika nivåer. Vi utbildar också inom etisk hackning, där det handlar om att spegla ett företags nätverk. Här handlar det om att ta sig från noll till mål med olika angreppsmetoder. Det görs för att cybersoldaterna ska få en uppfattning om hur angriparna beter sig.”

Han betonar att tanken inte är att cybersoldaterna ska lära sig alla angreppsmetoder, för det kommer ständigt nya, utan att de ska förstå logiken hos en potentiell motståndare.

 

Innehåll från FlasheyeAnnons

”Extra ögon” larmar om oförutsedda händelser innan de sker

Den så kallade lidartekniken har tidigare varit dyr och avancerad - men nu ska den göras tillgänglig för alla. Sensorer som ser avvikelser som människor har svårt att upptäcka, som fungerar lika bra i mörker som i dagsljus och dessutom inte inkräktar på integriteten kommer snart vara vardag i flera branscher, menar Flasheyes vd och grundare Ulf Lindström.

Sensorerna skannar sin miljö med tusentals mätningar och skapar en 3D-modell. De kan ”se” volymer, former och avstånd, däremot kan den inte identifiera personer. När priserna nu sjunker ser Flasheye möjligheten att fler ska kunna använda den smarta tekniken.

– Vi vill demokratisera tekniken. Den gör som mest nytta när vem som helst kan ha råd med den, sätta upp och drifta den, säger Ulf Lindström, vd och grundare.

Inom kort kommer Flasheye lansera ett teknikpaket till aktörer inom säkerhetsbranschen där kunden smidigt kan installera och anpassa tekniken i sina befintliga system. Det följs av en liknande lösning för industrin. 

Hindrar olyckor och produktionsstopp

Många industrier använder fortfarande videokameror för att övervaka produktionen. En teknik som har funnits länge och har begränsningar.

– Det mänskliga ögat har inte möjlighet att se mindre avvikelser. Sensorerna fungerar som extra ögon och larmar direkt om något håller på att hända. Då undviker man kostsamma produktionsstopp, säger Ulf Lindström. 

Brett användningsområde

Inom en snar framtid spår Ulf att tekniken även kommer att appliceras i flera branscher, bland annat i vården, i trafiken och på byggarbetsplatser. 

– 3D-bilden visar volymen och dess rörelse och riktning, inga kläder eller ansiktsdrag. Säkerheten förbättras när rörliga föremål kan vara synliga och följas utan att det inkräktar på integriteten.

Om Flasheye: 

Flasheye grundades 2019 av Ulf Lindström med lång bakgrund inom industrin, där felhändelser som inte upptäcks i tid kan få förödande konsekvenser. Större tillgänglighet av avancerad teknik med hög kapacitet ger nytta i både industrin och samhället 

Läs mer på flasheye.se 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Flasheye och ej en artikel av Dagens industri

Sparproffsen: Så anpassar du portföljen efter din ålder

Börsturbulensen håller i sig men det är i de sämsta av tider som de bästa affärsmöjligheterna uppenbarar sig, menar Avanzas sparanalytiker Moa Langemark och Danske Banks strateg Maria Landeborn.

Nu ger sparproffsen sin syn på den skakiga marknaden och delar med sig av sina bästa tips på hur en 25-åring, en 45-åring och en 65-åring bygger en framgångsrik aktieportfölj.

”Det finns ingen anledning att hoppa överbord nu”, säger Moa Langemark.

Avanzas sparanalytiker Moa Langemark och Danske Banks strateg Maria Landeborn.
Avanzas sparanalytiker Moa Langemark och Danske Banks strateg Maria Landeborn.Foto:Thomas Blomquist/Mostphotos/Jack Mikrut

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera