Annons

Här är svenskarnas drömbostad

Drömmen om ett eget hus är starkast när svenskarna får välja bostad.

Men bostadsrätten är på stark frammarsch. Var fjärde hushåll föredrar en ägd lägenhet.

Bild:TT

På drygt tio år bostadsrätten stärkt sin position rejält när svenska folket får ange sin drömbostad. 2005 var det knappt 20 procent som satte bostadsrätten som förstahandsval på frågan om hur man helst vill bo. I dag, när Demoskop på uppdrag av SEB, frågar hushållen är det 24 procent som väljer bostadsrätten.

Det ska jämföras med villa eller radhus som fortfarande har en ohotad förstaplats med sex av tio röster. För tio år sedan var nästan 70 procent som satte en egen fastighet främst.

Jämför bolåneräntor – från 1,25% (extern tjänst)

Varför ökar intresset för bostadsrätt?
"Många tycker det är attraktivt att bo centralt, då är det ofta bostadsrätt som gäller. En annan förklaring är de senaste årens prisuppgångar på bostäder, i synnerhet på bostadsrätter. Det har gjort att många ser bostaden som en investering”, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

Varför sjunker viljan att bo i småhus?
”Förutom prisutvecklingen på bostadsrätter tror jag att demografin spelar in. Många äldre och övre medelålders som lämnar arbetsmarknaden eller har barn som flyttat hemifrån, väljer att sälja sin villa för att flytta till en bostadsrätt .”

I dag är det framför allt hög- och medelinkomsttagare som anger småhus som det första valet. I gruppen låginkomsttagare är det bara 50 procent som väljer småhus enligt Demoskop.

När det gäller bostadsrätter är fördelningen annorlunda. Bara 17 procent av höginkomsttagarna har det som förstahandsval, medan var tredje låginkomsttagare vill äga en bostadsrätt.

Hyresrätten är minst populär bland de tre boendeformerna, bara 13 procent väljer att hyra.

”En förklaring är att utbudet av hyresrätter är begränsat och köerna är långa.  I många fall är hyran dessutom hög, allra helst på nyproduktion, så alternativet att äga sin bostad upplevs som attraktivt”, säger Jens Magnusson.

Sett till åldersgrupper är det pensionärer som hör till hyresrättens främsta anhängare.

”Många pensionärer vill sannolikt ha pengar tillgängliga i form av likvida medel i stället för bundna i bostäder. Ytterligare en anledning kan ha mer praktisk karaktär då de lägre inkomsterna man har som pensionär gör det svårare att låna större summor till bostadsköp”, säger Jens Magnusson.

Tror du att det senaste halvårets prisfall påverkar bostadsvalet?
”Bara mycket marginellt. Svängningarna är inte så snabba eller stora."


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?