1515
Annons

Här är Johnsons möjliga efterträdare

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har kallats för politikern med nio liv, men flera bedömare tror att de snart är slut och att hans dagar kvar vid makten är räknade.

Torypartiet kryllar av möjliga efterträdare. Här är några av dem.

Boris Johnson.
Boris Johnson.Foto:Tolga Akmen

Liz Truss
Utrikesminister Liz Truss har stått stadigt vid Boris Johnsons sida efter varje skandal. Så även nu, när flera ministrar och parlamentsledamöter lämnat sina uppdrag i protest mot Johnsons ledarskap. Lojalitet brukar beskrivas som en uppskattad egenskap i det konservativa partiet och det kan hjälpa henne samla många partikamrater bakom sig vid en eventuell maktkamp.

Hon har blivit populär inom partiet för sin frispråkighet, men även fått kritik för omstridda uttalanden. I februari uppmanade hon till exempel britter att strida i Ukraina. Andra kritiker tycker att hon med sin starka närvaro i bland annat sociala medier kampanjar för hårt i egen sak.

Den 46-åriga Truss, som enligt ett porträtt i Financial Times växte upp i ett medelklasshem i Oxford med vänstersympatiserande föräldrar, har ett välfyllt cv. Innan hon blev utrikesminister hösten 2021 var hon ansvarig för kvinnofrågor och jämställdhet i regeringen. Hon har också varit justitieminister, miljöminister och har haft flera andra högt uppsatta poster under tidigare Toryregeringar.

Rishi Sunak
Om Liz Truss hoppas vinna partikamraternas förtroende genom lojalitet, kan det motsatta sägas om Rishi Sunak, som enligt The Guardian anses ha ökat sina chanser att bli partiledare genom att i tisdags avgå från sin finansministerpost i protest mot Johnson.

Den 42-årige Sunak, född i Southhampton i en indisk familj, blev biträdande finansminister 2019, under den tidigare finansministern Sajid Javid (som sedan blev hälsominister, en post som Javid lämnade i tisdags).

Sunak ansågs länge vara en given ersättare till Johnson, men hans popularitet skadades under den så kallade ”partygate”-skandalen, där han likt Johnson bötfälldes för att ha brutit mot Storbritanniens pandemiregler i samband med en rad fester som hölls vid regeringskansliet 10 Downing Street.

Tidigare i år avslöjades det också att Sunaks fru, Akshata Murty som är dotter till en av Indiens rikaste män, inte registrerat sig som hemmahörande i Storbritannien. Det innebär att hon inte behövt betala skatt för de miljontals pund hon fått i utdelning från sin familjs indiska it-imperium.

Jeremy Hunt
Den före detta utrikes- och hälsoministern Jeremy Hunt försökte – och misslyckades – utmana Boris Johnson om partiledarposten 2019. Då försökte han framställa sig själv som det ”seriösa” alternativet, något han fortsatt med under Johnsons tid vid makten.

I nuläget är han kanske den som tydligast visat vilja att ta över ratten från Johnson, genom att säga att partiet under Johnson inte längre har väljarnas tillit.

Hunt bedöms tillhöra Torypartiets mitt, och han tillhörde den sida som ville att Storbritannien skulle fortsätta vara medlem i EU, något som tros ligga honom till last. Han är inte lika kontroversiell som Boris Johnson eller andra potentiella kandidater – vilket inte nödvändigtvis bör ses som en fördel i Storbritanniens dramatiska politiska klimat.

I brittiska medier och på bettingsajter nämns fler namn som potentiella efterträdare till Johnson.

Lägst odds har den före detta försvarsministern Penny Mordaunt, som nu sitter vid handelsdepartementet. Trots att hon förespråkade brexit stöttade hon Jeremy Hunts kandidatur 2019. Hon har varit en av Boris Johnsons mest ihärdiga kritiker.

Försvarsministern Ben Wallace, som fått en framträdande roll under Ukrainakriget, nämns också som möjlig partiledare, likaså före detta hälsoministern Sajid Javid, den första ministern att avgå under veckans avhoppskavalkad. Även justitieminister Dominic Raab och Nadhim Zawahi, som tillträdde till posten som finansminister efter Sunaks avhopp, finns med på listorna.

Ökat tryck på livräddningskurser efter corona

Att tvingas till nya arbetssätt under pandemin blev en lyckträff för Techmedico som säljer hjärtstartare och utbildar företag i hjärt- och lungräddning. Grundaren Jessica Holmström har orderboken full, men halvledarbristen utgör fortfarande något av en utmaning. 

Techmedico har stärkts i spåren av pandemin, men en del utmaningar finns fortfarande kvar.
Techmedico har stärkts i spåren av pandemin, men en del utmaningar finns fortfarande kvar.

”Jag trodde aldrig att jag skulle vara tacksam över effekterna av pandemin, men tack vare den mår Techmedico bättre. Utbildningarna har vässats och kunderna har blivit fler. Vi har hittat nya vägar för samarbeten”, säger bolagets grundare Jessica Holmström. 

Företaget är en distributör av hjärtstartare och bedriver utbildningsinsatser inom hjärt- och lungräddning. I sortimentet ingår även produkter för brandskydd och andra sjukvårdsartiklar. 

När Di besökte Techmedico i början av 2021 berättade Jessica Holmström om hur mängder med utbildningar ställdes in under pandemin. Samtidigt ökade efterfrågan på munskydd och handsprit och utbildningarna fick ta nya, digitala former. 

Med facit i hand kan Jessica Holmström titta tillbaka på hur verksamheten repat sig och kan nu stoltsera med fulltecknade orderböcker. 

”Vi har gått stärkta ur det här, men det har varit nervöst.”

Det digitala koncept som togs fram lever vidare och i stället för att en utbildare sätter sig i bilen och kör till kunderna, så får utbildningsdockan åka med ett fraktbolag till platsen för utbildningen.

”Själva utbildningen sker över nätet och det blir en mer effektiv utbildning. Det har också gjort att vi har kunnat skräddarsy utbildningarna mer till kundernas behov.”

Att många företag valde bort HLR-utbildning under ungefär ett och ett halvt år har skapat ett uppdämt behov som nu måste mötas. 

”Man tar också mer hand om varandra och är villig att hjälpa en medmänniska i kris. Jag tror att vi har blivit lite mer omtänksamma”, säger Jessica Holmström, som tror att hon kommer att behöva nyanställa under året.

Det finns dock utmaningar kvar. Den globala bristen på halvledare och litium påverkar även tillverkningen av hjärtstartare. 

”Vi har förstående kunder och en tillverkare som gör så gott den kan. Med lite tillförsikt så kommer vi att kunna leverera hjärtstartare under kvartal två och tre. De som fått vänta länge får sina nu.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera