Förra veckan var en munter historia för Stockholmsbörsen med uppgång fem dagar i rad. Den här veckan präglas av räntebeskedet från USA:s centralbank på onsdag.
Annakaisa Suni
Text
Bild:AP
Nästa vecka kommer tomten, men redan den här veckan kommer räntebeskedet från USA:s centralbank Federal Reserve. Presskonferensen med Fed-chefen Janet Yellen på onsdag kväll är veckans stora händelse. Och det verkar givet att hon höjer styrräntan. 42 av 44 tillfrågade analytiker i nyhetsbyrån Bloombergs enkät tror på en höjning.
Räntebeskedet från Bank of England kommer i sin tur på torsdag. I augusti sänkte den brittiska centralbanken räntan från 0,5 till 0,25 procent – den första ändringen på över sju år.
På tisdag får vi en viktig konjunkturindikator från Tyskland i form av ZEW-indexet, som sammanfattar investerares och analytikers förväntningar på ekonomin. Samma dag presenterar flygbolaget SAS sin rapport för fjärde kvartalet i det brutna räkenskapsåret.
På torsdag morgon släpper H&M försäljningssiffrorna för november.
Förra veckan var en positiv historia för Stockholmsbörsen med uppgång fem dagar i rad. Ett nej i den italienska folkomröstningen lyckades inte dra ned stämningen. OMXS30-index steg med 3,8 procent och det bredare OMXSPI-indexet med 3,3 procent under veckan.
Veckans största vinnare bland storbolagen var lastbilstillverkaren Volvo, som avslutade veckan med 8,4 procent uppåt. Dagens industri berättade under veckan om en kommande stororder på stridsfordon och dessutom tolkades ordersiffror i USA positivt för bolaget.
Telekombolaget Ericsson steg under veckan med 8 procent. Andra vinnare var Mediebolaget MTG, familjen Wallenbergs maktbolag Investor, investmentbolaget Ratos och polymertillverkaren Hexpol. Även storbankerna hade en bra vecka.
Biometribolaget Fingerprints vecka började dåligt och blev sämre. På torsdagen levererade bolaget en vinstvarning för årets sista kvartal, vilket fick aktien att rasa med 10 procent. När börsen stängde på fredag hade bolaget tappat hela 17,9 procent sedan början av veckan.
Bland de mindre bolagen rusade Lovisagruvan, som handlas på Aktietorget, med 46,1 procent under veckan. Bolaget meddelade att produktionen i november var något större än förväntat och att bolaget beviljats EU-medel till ett forskningsprojekt.
Tvärnit för åkeriernas investeringar: ”Företagen tappar kraft”
Åkeriernas investeringar har gjort tvärhalt, enligt tre branschengagerade ägare som Di talat med. Långa leveranstider och ungefärliga priser gör det omöjligt att uppskatta vad ett lastbilsköp kommer att landa på om ett år.
”På sikt kommer det att märkas i hela samhället”, säger familjeföretagaren Ingrid Skoog Bengtsson.
Linnea Bolter
Text
Syskonen Stefan och Ingrid Skoog som driver familjeägda transportlogistikbolaget Skoogs Åkeri i Ängelholm och Marika Hansson, delägare i det familjeägda åkeriet Hansson Transport i Ockelbo .Foto:Press, Pernilla Wahlman
Åkerierna i landet står inför en oviss höst, där kommande månader kan avgöra ödet för branschens utveckling de närmaste åren.
Det är så Ingrid Skoog Bengtsson, vd och delägare av familjeföretaget Skoogs Åkeri i Ängelholm, beskriver åkerinäringens situation som hittills försämrats drastiskt under 2022.
Di har i flera artiklar rapporterat om bränslepriserna som pressar på, men även åkerier med avtalsklausuler som täcker upp är bekymrade över inflationen – fast på andra områden, inte minst fordon.
Investeringarna ligger i princip på is. Osäkerheten för vad bolagens inköp ska landa på är för stor, säger Ingrid Skoog Bengtsson och hänvisar till leveranstiden som numera ligger på över tolv månader.
”Det är svårt att få en offert från Scania och Volvo. De kan inte säga vad en lastbil kostar om ett år. Man får ett cirkapris som man måste ta ställning till några månader före leverans, vilket gör det nästan omöjligt att kostnadsberäkna en större investering.”
I april levererade Volvo en av lastvagnskoncernens starkaste rapporter hittills, trots att orderingången krympte med 43 procent jämfört med motsvarande period i fjol.
Vidare pekade han på att Volvo ligger något före kostnadskurvan tack vare en flexibel prissättning som kompenserar för inflationen.
”Ska man lägga en order längre ut i tiden måste det komma med flexibilitet för kostnader som inte går att förutse, annars är vi inte beredda att ta den. Det är fördelen med att jobba inom business to business, det är en återkommande affär med en relation som varar under många många år och våra kunder förstår att vi måste höja priserna”, betonade Martin Lundstedt.
Martin Lundstedt, vd AB Volvo.Foto:Jack Mikrut
Samtliga tre åkerier som Di talat med uppger att de har förståelse för strategin, men understryker att följden blir att bolagen håller igen. Investeringsviljan har dämpats i hela branschen, fortsätter Ingrid Skoog Bengtsson vars bolag har 50 lastbilar och hyr in extra bilar vid behov.
”Ingen vet heller vilken motor som är lämpligast att satsa på. Det är en annan osäkerhet som gör att företagen tappar kraft. På sikt kommer det att märkas i hela samhället.”
För fem år sedan såg Marika Hansson, delägare för ett annat familjeägt åkeri – Hansson Transport i Ockelbo, till att det kom en HVO-tank till orten. I dag är efterfrågan på förnybart diesel minimal, vilket ingen då kunde förutspå, säger hon till Di.
”Vi var jätteglada över att kunna köra helt fossilfritt. Sedan drog skatten på HVO iväg. Nu är det helt ohållbart kostnadsmässigt”, säger hon och tillägger:
”Så istället kör de flesta på diesel uppblandad till 20 procent, när vi skulle kunna köra 100 procent förnybart. Hela bränslepolitiken är jättekonstig.”
Marika Hansson.Foto:Pernilla Wahlman
Åkeriet, som startades av Marika Hanssons farfar 1930, hann precis köpa in ett släp innan leverantörernas offerter blev ungefärliga för att ta höjd för snabbt ökande komponentpriser.
”Påbyggare (företag som är specialiserade på att bygga olika typer av yrkesfordon, reds anm) som lade ut offerter under förra halvåret ligger fast med sina priser från 2021. Sedan dess har stål- och komponentpriserna stuckit i höjden. Många leverantörer kommer alltså att gå back under 2022. Som bäst blir affären plus minus noll.”
Ytterligare ett familjeåkeri är Hagby Åkeri i Uppsala som sedan drygt tio år drivs av andra generationen. Bränslepriserna har bolaget täckning för tack vare kundavtal med bränsleklausuler. Övriga kostnadsökningar – som service, däck och lastbilar – tär på marginalerna, enligt vd Fredrik Jansson som äger företaget tillsammans med sin bror.
”Det index som branschen använder sig av utgår från en grundkalkyl där samtliga priser ökat på ett sätt som vi inte har varit med om tidigare. Allt har gått upp – och när man avvaktar med inköp behövs mer service som också blivit dyrare.”
Hagby Åkeri har liksom Hansson Transport gjort en vältajmad investering till ett fast pris. Däremot finns fortfarande inget leveransdatum för ordern som gjordes i januari, uppger Fredrik Jansson.
”Vi har beställt ett ekipage till mars nästa år, men allt är väldigt osäkert. Ingen kan lova någonting.”
Andra åkerier har haft mindre tur, rent kostnadsmässigt. Han tar en branschkollega som exempel, vars inköp kommer att bli cirka 17 procent dyrare än det pris som gällde vid orderdatum.
”Bilen har gått upp en miljon kronor på ett år. Nu funderar han på att sälja den vidare för att få igen pengarna.”
