1515
Annons

Hans Blix: Ekonomiska motiv bakom press på Iran

Brutet kärnenergiavtal, omfattande sanktioner och uppskruvad krigsretorik. En del av motivet bakom USA:s ökande press mot Iran är att hindra att landet blir en ekonomisk stormakt i Mellanöstern.

Det säger Hans Blix, tidigare generalsekreterare för FN:s atomenergiorgan IAEA.

Foto:Staff Sgt. Ashley Gardner
Hans Blix.Foto:Janerik Henriksson/TT
Foto:Janerik Henriksson/TT

För drygt ett år sedan drog sig USA ensidigt ur det avtal som syftar till att begränsa Irans möjligheter att utveckla kärnvapen. Det följdes av omfattande sanktioner mot Iran, vars oljeexport nu mer eller mindre stoppats. Och de senaste veckorna har USA påstått att Iran utgör ett militärt hot mot amerikanska intressen i Mellanöstern.

Hans Blix, tidigare generalsekreterare för FN:s atomenergiorgan IAEA, är kritisk till USA:s beslut att lämna kärnenergiavtalet, som han anser fungerade väl.

”Det är en våldsam kränkning av FN-stadgan som USA har begått. Man talar allmänt om att USA har dragit sig ur kärnenergiavtalet, men det var en diplomatisk uppgörelse som lades fram inför och godkändes enhälligt av säkerhetsrådet. Det var bindande för alla medlemmar i FN”, säger Blix och tillägger:

”Man drar sig inte ur ett beslut i säkerhetsrådet, man bryter mot det. Och inte nog med det, USA uppmanar – med påtryckningar mot alla andra stater – att följa i detta brott mot säkerhetsrådets beslut.

Blix syftar på de omfattande sanktioner som USA har infört mot Iran, och som andra länder med hot om bestraffning har tvingats rätta sig efter.

President Donald Trump meddelade i fredags att USA skickar 1.500 soldater till Mellanöstern – styrkor som syftar till att skydda amerikanska intressen efter de påstådda hoten från iranskt håll. Försvarshögkvarteret Pentagon hävdar bland annat att revolutionsgardet, en gren av den iranska försvarsmakten, ligger bakom sabotaget av fyra fartyg i vattnen utanför Förenade arabemiraten.

Hans Blix tror inte att USA – och framför allt inte Donald Trump – är ute efter en väpnad konflikt med Iran. Men han varnar för att situationen av misstag kan utlösa en sådan.

”Man blåser upp ett väldigt hot och hoppas att detta ska ge en del av den avkastning man vill ha, utan att behöva verkställa hotet. Den stora risken är att det slår gnistor”, säger han.

Avkastningen är att USA:s allierade i regionen blir av med konkurrensen från ärkefienden Iran, enligt Blix.

”Jag har en tanke om att det egentligen handlar om att USA ekonomiskt vill försvaga Iran och hindra landets ekonomiska utveckling. För det är ett stort, starkt, mycket aktivt land med en välutbildad befolkning. Det ser USA som ett hot mot sina närmsta vänner i regionen, nämligen Saudiarabien och Israel.”

Blix konstaterar att den israeliska militären inte längre bedömer att Iran utgör ett militärt hot. Inte heller har Iran i dagsläget några planer på att skaffa kärnvapen, tror Blix.

”Iran har hävdat att de aldrig haft som avsikt att utveckla kärnvapen. Det kanske man inte behöver tro på. Men man har större anledning att tro på USA:s underrättelsetjänst CIA, som sagt att Iran lade de planerna på hyllan 2003. Det är rätt länge sedan.”


SEB:s Torgeby om synen på krisen: ”Det kommer att göra ont”

VISBY. Sikten över finansmarknadernas utveckling är obefintlig och inflationens effekter kommer att göra ont. Det säger SEB:s vd Johan Torgeby.

Men både det finansiella systemet och bankerna kommer att klara av krisen, som har likheter med 90-talskrisen.

Johan Torgeby, vd SEB.
Johan Torgeby, vd SEB.Foto:DI

Under ett SEB-seminarium i Almedalen diskuterade flera företrädare för näringslivet de stora utmaningarna kring kriget i Europa och effekterna på finansmarknaderna. Osäkerheten kring vart ekonomin är på väg är stor.

Johan Torgeby, vd SEB, beskriver det som om en meteorolog skulle göra en prognos på allt samlat väder framöver.

”Förutsägbarheten på olika marknader är rekordlåg, den lägsta som jag har upplevt under min karriär. Gratis pengar är ett fenomen som vi levt med i 10 år, det fenomenet ska nu backas.”

Enligt SEB-chefen blir omställningen stor när varje enskild marknad, allt från bostadsmarknader till börser, räntor och valutor, ska hitta nya jämviktsnivåer.

”Vi är inte i ett läge där jämvikt går att finna. Till råga på det så har vi ett sorgligt krig som ingen vet hur det ska sluta”, säger Johan Torgeby.

Omställningen blir enorm när företag som vant sig vid att pengar var gratis nu ser att pengar kostar. Samtidigt har många hushåll tappat uppemot en månadslön om året som en följd av den rekordhöga inflationen och stigande räntor.

Går dagens läge att jämföra med 90-talskrisen som ledde till konkurser och arbetslöshet?

”Det finns likheter med både 1991 och 2001 avseende belåningens fula ansikte. Vi såg också överdriven värdering av internetrelaterade bolag under IT-bubblan, exempelvis Ericsson och Nokia”, säger Johan Torgeby.

SEB:s vd menar att skillnaderna mot 90-talet ändå är betydande.

”Då var det finansiella systemet ett stort problem som fick hela finanssystemet inklusive bankerna att gå på knäna. Nu överbelånas inte tillgångar på grund av ett bättre risktänkande. Kraven vid kreditgivning fungerar väl, både mot privatpersoner och på kommersiella fastigheter.”

Banksystemet kommer enligt Johan Torgeby att klara av företag och hushåll som får en jobbigare sits i spåren av stigande räntor.

”Men det kommer att göra ont här och där.”

David Wästberg, näringspolitisk expert på arbetsgivarorganisationen Almega, ser utmaningar för många branscher.

”Tjänstesektorn har svårt att rulla över stigande kostnader mot kunderna. Nu hålls försäljningen uppe av den privata konsumtionen, jag vet inte hur länge som hushållen håller ut”, säger han.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?