1515
Annons

Handelsstudenter åker till ukrainska gränsen

Fyra studenter från Handelshögskolan i Stockholm ska åka 1.860 kilometer för att hjälpa ukrainska flyktingar. Med sig har de 2.000 påsar – fyllda med förnödenheter som ska hjälpa barn och kvinnor på flykt från kriget.

Till vänster: Handelsstudenterna Anders Grandien, Aran Berzingi, Carl-Johan Lindström och Victor White. Till höger: Flyktingar i den polska gränsstaden Medyka på tisdagen.
Till vänster: Handelsstudenterna Anders Grandien, Aran Berzingi, Carl-Johan Lindström och Victor White. Till höger: Flyktingar i den polska gränsstaden Medyka på tisdagen.

Victor White är en av initiativtagarna bakom projektet. Han berättar att idén föddes när han läste på Instagram om en ukrainsk läkarstudent som inte kommer att kunna ta sin examen till sommaren på grund av kriget. 

”Jag kände att jag behövde göra något”, säger han.

Victor White berättar att över 100 studenter på Handelshögskolan har hjälpt till på olika sätt. Planen är att köra en lastbil hela sträckan från Handelshögskolan i Stockholm till den ukrainska gränsen i Polen – i ett svep. En resa som väntas ta över 20 timmar. 

”Två professionella lastbilschaufförer kör ned lastbilen, samtidigt som vi åker i en personbil.”

Studenterna valde den polska gränsstaden Medyka, då många flyktingar letar sig dit. 

”Jag såg att kötiderna vid Medykagränsen var 75 timmar, så det är väldigt mycket folk där som behöver hjälp”, säger Victor White. 

Genom en vän lyckades Victor White få kontakt med logistikföretaget Tornfrakt, som kunde hjälpa till med lastbil och chaufförer. Totalt räknar studenterna med att resan kommer kosta 100.000 kronor. Hittills har studenterna fått in 30.000 kronor, och behöver 20.000 till – för att täcka den initiala kostnaden för lastbilen. 

”Kostnaden täcker bränsle, tullar och löner. Varken vi eller Tornfrakt gör vinst på det här, och får vi inte in de sista 20.000 kronorna innan deadline på onsdag, går vi in och betalar det privat”, säger Victor White. 

Nödpåsarna innehåller artiklar som riktar sig mot barn och kvinnor. Tamponger, välling och vätskeersättning är några exempel. När alla 2.000 nödpåsar är utdelade, något studenterna beräknar ta ungefär fyra timmar, kommer de att åka tillbaka mot Sverige.

”Det handlar mycket om risk. När vi väl har en tom lastbil och ska åka därifrån, i ett område där människor lider och fått sina liv förstörda, så kan det bli väldigt känslosamt. Därför måste vi jobba effektivt, och efter tydliga ramar. Och det är främst för att vi ska göra det så säkert som möjligt – man får inte glömma att det är en pågående konflikt”, säger Victor White. 

Victor White.
Victor White.Foto:Jack Mikrut

Vill man följa studenternas resa går det att göra via deras Instagramkonto UnitedStudentsSSE.

”Vi kommer att dokumentera så mycket som möjligt via Instagram, och visa hur människorna vid gränsen har det”, säger Anders Grandien, en av studenterna som åker med till Polen.

Studenterna säger att initiativet inte handlar om politisk ställningstagande – utan om att hjälpa flyktingar i nöd, med fokus på kvinnor och barn. Enligt UNHCR befinner sig i skrivande stund över 700.000 ukrainare på flykt utanför Ukraina, och många letar sig just till Polen. En stor del av flyktingarna är kvinnor och barn, eftersom ukrainska män mellan 18 och 60 år inte får lämna landet. 

Nu hoppas studenterna att näringslivet och stockholmarna sluter upp och hjälper till. Förutom möjligheten att swisha valfri summa kan man komma till Handelshögskolan i Stockholm under onsdagskvällen och skänka förnödenheter som kan komma till användning i Polen.

 

 


Rekordpengar till flyktinghjälp: ”Framför allt från företag”

Under hela 2021 samlade UNHCR i Sverige in 405 miljoner kronor. Fredagen den 11 mars 2022 hade organisationen tagit emot nästan det dubbla, drygt 750 miljoner kronor, enbart i insamlingen till Ukraina. Nu kvarstår arbetet att omvandla rekordsumman till konkret nödhjälp som verkligen når de behövande, till exempel i Moldavien som vädjar om hjälp för att hantera alla flyktingar som kommer.

Stora mängder flyktingar har anlänt till Ukrainas grannländer som Rumänien, Polen och Moldavien.
Stora mängder flyktingar har anlänt till Ukrainas grannländer som Rumänien, Polen och Moldavien.Foto:TT

Moldavien är Europas fattigaste land. Där vädjar man nu om stöd för att kunna hantera de 300.000 flyktingar som kommit från Ukraina. Samtidigt slår UNHCR svenskt insamlingsrekord där privatpersoner och företag samlat in över 750 miljoner kronor. Frågan är nu hur pengarna ska användas på bästa sätt – både inne i det krigshärjade Ukraina men också i fattiga länder som Moldavien som har begränsade resurser för flyktingmottagande.

UNHCR svenska insamling till Ukraina-krisen uppgick i fredags till 535 miljoner kronor. Till det kommer dubblingen från Akelius Foundation som förra veckan var uppe på 220 miljoner kronor. 

”Vi har aldrig varit med om något liknande. Givarviljan har varit enorm, dels från privatpersoner men framför allt från företag som står för en mycket stor del”, säger Åsa Widell som är generalsekreterare på Sverige för UNHCR som ansvarar för UNHCR:s insamlingar i Sverige.

Bland de verkligt stora givarna finns, förutom dubblaren Akelius till exempel Schörlings familjestiftelse och SBB som skänkt 50 miljoner kronor vardera. Att Akelius dubbling ligger på 220 mot totalt insamlade 535 miljoner kronor beror på att Akelius enbart dubblar gåvor upp till 10 miljoner kronor. Åsa Widell ser än så långe ingen avmattning av inflödet.

750 miljoner kronor är mycket pengar. Hur kan man vara säker på att pengarna verkligen omvandlas till konkret hjälp?
”Läget i Ukraina och i de länder som nu tar emot flyktingar är akut. Därför används pengarna vi nu samlar in uteslutande till nödhjälp. Det handlar till exempel om mat, rent vatten, filtar, tak över huvudet och något att sova på. Men också bränsle som används för uppvärmning då det är väldigt kallt. Vi ger också kontantstöd till flyktingar så att de kan betala hyra för tillfälligt boende. Människor har flytt hals över huvud och många har ofta inte med sig någonting”.

Den administrativa så kallade insamlingskostnaden för helåret 2021 var för Sverige för UNHCR 15 procent. 

”I år kommer det att bli avsevärt lägre eftersom vi inte ökar våra kostnader i relation till hur mycket vi samlar in.”

Att pengarna används effektivt säkerställs enligt Åsa Widell av den erfarenhet som finns inom UNHCR av att arbeta under de allra svåraste förhållandena. Förra året arbetade UNHCR i 40 olika flyktingkatastrofer och finns just nu på plats i 136 länder. Åsa Widell berättar också att samarbetet med lokala organisationer i Ukraina är en viktig del för att göra arbetet så effektivt som möjligt.

”Vi har personer som arbetar på plats inne i Ukraina för att få fram hjälpen. Men det är ett både farligt och svårt arbete. Det råder fullt krig vilket skapar enorma logistiska problem. Det tar många dygn att ta sig från västra till östra Ukraina då transporterna hela tiden hindras av checkpoints och mineringar.”

Moldavien är ett av Europas fattigaste länder. Hur är förutsättningarna att få fram hjälp där?
”Mottagandet av flyktingar fungerar bra i alla länder, men Moldavien har inte samma resurser som till exempel Polen. I Moldavien har vi byggt upp flera mottagningscenter och vi bidrar med tekniskt stöd för att kartlägga flyktingströmmarna. Vi hjälper också till med att föra flyktingar vidare för att avlasta Moldavien.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?