1515
Annons

Handelsprofessorn ser näringslivet ta större hänsyn

De politiska beslutsfattarna ligger ofta efter de ledande företagen när det gäller hållbarhetsfrågor.
Det menar Lin Lerpold, tillförordnad professor med inriktning mot hållbarhet på Handelshögskolan i Stockholm.

”Hållbarhet är i dag mer integrerat i affärsmodellen och man ser det som en affärsmöjlighet i stället för att betrakta det som filantropi, kostnader eller risk”, säger Lin Lerpold, tillförordnad professor med inriktning mot hållbarhet på Handelshögskolan i Stockholm
”Hållbarhet är i dag mer integrerat i affärsmodellen och man ser det som en affärsmöjlighet i stället för att betrakta det som filantropi, kostnader eller risk”, säger Lin Lerpold, tillförordnad professor med inriktning mot hållbarhet på Handelshögskolan i StockholmBild:Amanda Lindgren

”I Sverige har man ofta likställt hållbarhet med miljöfrågor, men på sista tiden har fokus ökat på sociala frågor och det har kommit en förståelse för att de ofta hänger ihop med miljömässig hållbarhet”, säger Lin Lerpold.

Sedan flera år tillhör hon Sveriges ledande forskare på området hållbarhet i företag. Hennes fokus har bland annat legat på mikrofinans, fattigdom och hur globala leverantörskedjor påverkar mänskliga rättigheter.

En av de största utvecklingarna hon har sett de senaste åren har skett på globalt håll, där FN har tagit fram hållbarhetsmålen Agenda 2030. Detta dokument tar upp 17 mål med 169 delmål, och innehåller alltifrån att fattigdom ska utrotas och att öka jämställdheten, till att bevara haven och att bekämpa klimatförändringen.

”De olika hållbarhetsaspekterna påverkar varandra. Smutsigt vatten är lika mycket en social fråga som en miljöfråga och många av världens konflikter handlar om miljörelaterade problem såsom att styra vattenområden. Målen hänger ihop och påverkar varandra”, säger Lin Lerpold.

Fenomenet att företag vill ta ett samhällsansvar är dock inget nytt. Lin Lerpold menar att det bara har sett ut på olika sätt genom åren.
Hon tar upp de svenska brukssamhällen som växte fram i takt med industrialiseringen. Gruv-, järn- och pappersbolag bidrog då till att utveckla sina lokalsamhällen.
Förutom att skapa arbetstillfällen byggde bolagen vägar och hus, tog hand om utbildning och försåg sina anställda med fritidsaktiviteter.

”Den stora skillnaden är att hållbarhet i dag är mer integrerat i affärsmodellen och att man ser det som en affärsmöjlighet i stället för att betrakta det som filantropi, kostnader eller risk.”

Begreppet hållbarhet innefattar såväl miljömässiga som sociala aspekter. Lin Lerpold menar därför att det är omöjligt att klassa enskilda företag eller branscher som ”bäst”, då de är bra på olika delar av hållbarhet.
Klart är dock att företagen ofta ligger före lagstiftarna.

”H & M har exempelvis satt press på både den kambodjanska och den bangladeshiska regeringen att öka minimilönerna för att jämna ut spelreglerna på marknaden. I Sverige driver till exempel företagsnätverket Hagainitiativet frågor som rör tydligare lagar på klimatfronten”, säger Lin Lerpold.

Ett annat exempel där företagen ligger före lagstiftarna finns i det som kallas konfliktmineraler. Där planerar EU för nya direktiv som ska begränsa företagens möjlighet att ta in och använda mineraler från krigshärjade länder.
Men de ledande företagen står väl rustade för förändringar i ramverket.

”I USA finns redan sådana lagar och eftersom många av de största bolagen är etablerade på båda sidor av Atlanten förhåller de sig redan till liknande regelverk”.

Förutom sin roll som forskare är Lin Lerpold även chef för handelshögskolans centrum för hållbarhetsforskning, Misum. Centret startade i januari 2015 genom finansiering från miljöforskningsstiftelsen Mistra.
Totalt gick Mistra in med 55 miljoner kronor över fem år för att starta Misum.
Misum har även över ett Mistrafinansierat program inom hållbarhet i finansiella system. Där har Mistra skjutit till 30 Mkr under fyra år.

”Vi har fått bättre möjligheter att forska brett om hållbarhet och mer strategiskt uppmärksamt. Nu är vi 25 forskare på Misum och 50 forskare på finansprogrammet som är inriktade på hållbarhetsforskning och integrerar med alla de ordinarie institutionerna här på Handels”, säger Lin Lerpold.

Misum har även arbetat för att få in hållbarhet i utbildningarna och sedan höstterminen 2016 är hållbarhetsfrågor obligatoriskt för alla programstudenter på Handelshögskolan.
På kandidatprogrammet Business and Economics innebär det att kursen Global Challenges har lagts till ovanpå de ordinarie kurserna. Kursen utgör en 25-procentig ökning av studierna, och för att få in detta har Handelshögskolan även fått 40 Mkr från Global Challenge Foundation fördelat på tio år.

”Det är många som har bidragit till förändringarna, inte minst vår rektor. Men jag är i alla fall stolt över att hållbarhet har blivit en viktig del i alla våra utbildningar”, säger Lin Lerpold.


Innehåll från Heba Fastighets ABAnnons

Mindre plast i hushållssoporna ger fjärrvärme med lägre klimatpåverkan

Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba.
Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba.

Vi svenskar kan bli mycket bättre på att källsortera plastförpackningar. Det har fastighetsbolaget Heba och Stockholm Exergi tagit fasta på. Tillsammans genomför de ett projekt som ska resultera i mindre plast i hushållsavfallet – och därmed ett lägre klimatavtryck från uppvärmningen av Hebas lägenheter.  

I dag hamnar över hälften av alla plastförpackningar i hushållsavfallet i stället för att återvinnas. Det kan jämföras med att 94 procent av glasförpackningarna återvinns, enligt statistik från Naturvårdsverket. 

Fastighetsbolaget Heba som utvecklar, äger och förvaltar bostäder och samhällsfastigheter i Stockholmsregionen och Mälardalen, har krokat arm med Stockholm Exergi för att minska andelen plast som går till förbränning. 

– På Heba vill vi tillsammans med Stockholm Exergi reducera utsläppen av växthusgaser från fjärrvärmen. Då måste vi se till att våra hyresgäster sorterar ut plasten från hushållssoporna. Om en mindre mängd fossila material bränns blir klimatavtrycket från fjärrvärmen lägre, förklarar Sanna Göthlin, hållbarhetschef på Heba. 

Gemensam insats

Det är just plasten som förbränns vid produktion av fjärrvärme och el som är den största källan till utsläpp av koldioxid i Stockholm Exergis verksamhet.  

– Tyvärr har vi liten möjlighet att påverka hur mycket plast som avfallet innehåller. För oss är det viktigt att lyfta fram möjligheten att vi tillsammans med våra kunder kan göra något konkret åt saken och minska andelen plast i avfallet. Det är precis vad samarbetet med Heba handlar om – att gemensamt göra en insats för klimatet, säger Sofi Erselius, miljöchef på Stockholm Exergi.

Satsning på miljörum och information

Men hur ska Heba få sina hyresgäster att slänga mindre plast i hushållssoporna? 

– Vi kommer att uppdatera våra miljörum så att det blir tydligare var olika material ska slängas. Vi ser över uppställningen av behållare och hur ofta de behöver tömmas. Men det viktigaste redskapet vi har är att dela information, i olika kanaler och vid flera tillfällen, säger Sanna Göthlin.

Nyligen har Heba även infört hållbara hyreskontrakt vid nyinflyttning, där källsortering är ett krav. Både satsningen tillsammans med Stockholm Exergi och de nya hyreskontrakten hjälper Heba att minska sin indirekta klimatpåverkan. Det här är viktiga steg på vägen mot klimatneutralitet, konstaterar Sanna Göthlin.

Om Heba Fastighets AB
Heba erbjuder hållbara och trygga boenden att trivas i under livets olika faser. För att få en klimatneutral verksamhet arbetar Heba metodiskt med att minimera, förbättra och påverka. Långsiktigt hållbarhetsmål är att förvaltningen ska vara klimatneutral senast 2030 och hela verksamheten senast 2045. 

Läs mer om Heba här. 

Om Stockholm Exergi
Stockholm Exergi är stockholmarnas energibolag. Dygnet runt, året om, tryggar bolaget den växande Stockholmsregionens tillgång till värme, kyla, el samt hantering av avfall. Samtidigt bidrar de till att göra Stockholm till en attraktiv och mer hållbar stad med potential att bli världens första klimatpositiva huvudstad.

Läs mer om Stockholm Exergi här.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Heba Fastighets AB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?