ANNONS:
Till Di.se

Handelsprofessorn ser näringslivet ta större hänsyn

  • ”Hållbarhet är i dag mer integrerat i affärsmodellen och man ser det som en affärsmöjlighet i stället för att betrakta det som filantropi, kostnader eller risk”, säger Lin Lerpold, tillförordnad professor med inriktning mot hållbarhet på Handelshögskolan i Stockholm Foto: Amanda Lindgren

De politiska beslutsfattarna ligger ofta efter de ledande företagen när det gäller hållbarhetsfrågor.
Det menar Lin Lerpold, tillförordnad professor med inriktning mot hållbarhet på Handelshögskolan i Stockholm.

”I Sverige har man ofta likställt hållbarhet med miljöfrågor, men på sista tiden har fokus ökat på sociala frågor och det har kommit en förståelse för att de ofta hänger ihop med miljömässig hållbarhet”, säger Lin Lerpold.

Sedan flera år tillhör hon Sveriges ledande forskare på området hållbarhet i företag. Hennes fokus har bland annat legat på mikrofinans, fattigdom och hur globala leverantörskedjor påverkar mänskliga rättigheter.

En av de största utvecklingarna hon har sett de senaste åren har skett på globalt håll, där FN har tagit fram hållbarhetsmålen Agenda 2030. Detta dokument tar upp 17 mål med 169 delmål, och innehåller alltifrån att fattigdom ska utrotas och att öka jämställdheten, till att bevara haven och att bekämpa klimatförändringen.

”De olika hållbarhetsaspekterna påverkar varandra. Smutsigt vatten är lika mycket en social fråga som en miljöfråga och många av världens konflikter handlar om miljörelaterade problem såsom att styra vattenområden. Målen hänger ihop och påverkar varandra”, säger Lin Lerpold.

Fenomenet att företag vill ta ett samhällsansvar är dock inget nytt. Lin Lerpold menar att det bara har sett ut på olika sätt genom åren.
Hon tar upp de svenska brukssamhällen som växte fram i takt med industrialiseringen. Gruv-, järn- och pappersbolag bidrog då till att utveckla sina lokalsamhällen.
Förutom att skapa arbetstillfällen byggde bolagen vägar och hus, tog hand om utbildning och försåg sina anställda med fritidsaktiviteter.

”Den stora skillnaden är att hållbarhet i dag är mer integrerat i affärsmodellen och att man ser det som en affärsmöjlighet i stället för att betrakta det som filantropi, kostnader eller risk.”

Begreppet hållbarhet innefattar såväl miljömässiga som sociala aspekter. Lin Lerpold menar därför att det är omöjligt att klassa enskilda företag eller branscher som ”bäst”, då de är bra på olika delar av hållbarhet.
Klart är dock att företagen ofta ligger före lagstiftarna.

”H & M har exempelvis satt press på både den kambodjanska och den bangladeshiska regeringen att öka minimilönerna för att jämna ut spelreglerna på marknaden. I Sverige driver till exempel företagsnätverket Hagainitiativet frågor som rör tydligare lagar på klimatfronten”, säger Lin Lerpold.

Ett annat exempel där företagen ligger före lagstiftarna finns i det som kallas konfliktmineraler. Där planerar EU för nya direktiv som ska begränsa företagens möjlighet att ta in och använda mineraler från krigshärjade länder.
Men de ledande företagen står väl rustade för förändringar i ramverket.

”I USA finns redan sådana lagar och eftersom många av de största bolagen är etablerade på båda sidor av Atlanten förhåller de sig redan till liknande regelverk”.

Förutom sin roll som forskare är Lin Lerpold även chef för handelshögskolans centrum för hållbarhetsforskning, Misum. Centret startade i januari 2015 genom finansiering från miljöforskningsstiftelsen Mistra.
Totalt gick Mistra in med 55 miljoner kronor över fem år för att starta Misum.
Misum har även över ett Mistrafinansierat program inom hållbarhet i finansiella system. Där har Mistra skjutit till 30 Mkr under fyra år.

”Vi har fått bättre möjligheter att forska brett om hållbarhet och mer strategiskt uppmärksamt. Nu är vi 25 forskare på Misum och 50 forskare på finansprogrammet som är inriktade på hållbarhetsforskning och integrerar med alla de ordinarie institutionerna här på Handels”, säger Lin Lerpold.

Misum har även arbetat för att få in hållbarhet i utbildningarna och sedan höstterminen 2016 är hållbarhetsfrågor obligatoriskt för alla programstudenter på Handelshögskolan.
På kandidatprogrammet Business and Economics innebär det att kursen Global Challenges har lagts till ovanpå de ordinarie kurserna. Kursen utgör en 25-procentig ökning av studierna, och för att få in detta har Handelshögskolan även fått 40 Mkr från Global Challenge Foundation fördelat på tio år.

”Det är många som har bidragit till förändringarna, inte minst vår rektor. Men jag är i alla fall stolt över att hållbarhet har blivit en viktig del i alla våra utbildningar”, säger Lin Lerpold.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies