ANNONS:
Till Di.se

Handelsministern hoppas på revansch efter WTO:s fiasko

  • Foto: Anders Davidsson

BUENOS AIRES.  Handelsavtal mellan EU och länder som Japan, Sydkorea, Brasilien och Mexiko kan bli allt viktigare för svenska exportföretag i ett läge där multinationella frihandelsuppgörelser bromsas av USA.
”Sveriges export till Sydkorea har ökat med 70 procent efter handelsavtalet med EU”, säger Sveriges EU- och handelsminister Ann Linde.

Ann Linde deltog i veckans WTO-möte i Buenos Aires och är klart missnöjd med resultatet.

”Det är en stor besvikelse att vi i stort sett inte har kommit fram till någonting här i Buenos Aires”, säger hon.

World Trade Organizations möte, som sker vartannat år, syftar till att främja frihandel och multilaterala överenskommelser mellan länderna. Av det har det inte blivit mycket den här gången.

Detta beror inte minst på att USA-administrationen under Donald Trump har ett nytt fokus vad gäller handel. USA har backat ifrån det planerade frihandelsavtalet mellan tolv länder runt Stilla havet, TPP. Trump har också dömt ut Nafta, frihandelszonen mellan USA, Mexiko och Kanada.

”Nu när USA är som det är har länder som Kanada, Japan och Mexiko liksom handelsblocket Mercosur blivit mer angelägna med handelsavtal direkt med EU”, säger Ann Linde.

Mercosur består av Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay.

Förra veckan blev ett avtal mellan Japan och EU klart.

”Det innebär för första gången en tullfri handel”, säger Ann Linde.

Japan har bland annat haft höga importtullar för att skydda sin bilindustri.

”Vad gäller Japanavtalet så räknar man med en exportökning för EU med drygt 25 procent.”

Om EU:s handelsavtal med Sydkorea kan ses som en måttstock kan exportökningarna bli ännu större.

”Sveriges export till Sydkorea har ökat med 70 procent och hela EU:s med 50 procent”, uppger Ann Linde.

I fjol uppgick den svenska exporten till Sydkorea till 12 miljarder kronor, enligt Kommerskollegium.

Handelsförhandlingarna mellan EU och Mercosur inleddes för snart tjugo år sedan. De tongivande länderna i Mercosur är Brasilien och Argentina, som också sedan länge varit två av världens mest protektionistiska länder. Dessa har båda verkat för skyddstullar på uppemot 35 procent för att värna sin egen och ofta måttligt produktiva industri.

Sedan Argentina och Brasilien fått nya och mer marknadsinriktade presidenter finns hopp om att avtalet med EU ska bli verklighet inom en snar framtid.

Men efter förhandlingar i Buenos Aires, där samtliga presidenter för Mercosur-länderna fanns samlade, är en uppgörelse före nyår i praktiken avskriven.

”Det fanns ett hopp om att ett avtal skulle bli klart här i Buenos Aires. Men positionerna ligger fortfarande alltför långt ifrån varandra”, säger Ann Linde.

De största bromsklossarna finns knappast längre i Sydamerika, utan i Europa. Med sina starka lantbruksorganisationer i ryggen har Frankrike och Irland stretat emot en uppgörelse.

Bondeorganisationerna räds ett växande inflöde av konkurrenskraftigt kött från främst Argentina och Brasilien. I förhandlingarna har importkvoten för kött från Mercosur först satts till 100.000 ton per år. Under förhandlingarna har siffran bantats till 78 000 ton och senast har det talats om 70 000 ton, vilket för Mercosur är alldeles för lite.

”EU producerar årligen 8 miljoner ton kött”, påpekar Ann Linde.

Den importkvot som det bråkas om är alltså rätt marginell.

För svensk del eftersträvas inte minst en successiv sänkning av tullarna som Mercosur omger sig med. Dessa har bidragit till att svenska och andra importerade produkter blir dyra på stora marknader som Brasilien och Argentina. Exempelvis kostar en ny Volvo XC60T5 i grundutförande i stort sett dubbelt så mycket i São Paulo som i Stockholm.

I förhandlingarna har tiden för avveckling av Mercosurs importtullar diskuterats. Argentinas president Mauricio Macri har uttalat att han kan sänka budet till tio år. Det anses för lång tid enligt EU-sidan. Åtta år anses som en mer rimlig period för nedtrappningen.

”Marknadstillträde är också viktigt”, anser Ann Linde.

”Svenska och andra EU-företag måste få vara med i offentliga upphandlingar.”



Du har väl inte missat DiTV – Sveriges nya ekonomi-tv-kanal? 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies