Annons

Han tvättar medias byk – ”finns en viss inkörsperiod”

Vid årsskiftet infördes ett nytt utvidgat medieetiskt system i Sverige där pressens, radions och tv:s medieetiska frågor samlades under ett och samma paraply för första gången.

”Den här omläggningen stärker systemet och visar att vi förmår hålla rent framför vår egen dörr”, säger Ola Sigvardsson, som är landets första medieombudsman, efter ett halvår med det nya systemet.

Ola Sigvardsson har tagit steget från pressombudsman till medieombudsman i ett mer omfattande granskningssystem. Numera omfattas även etermediernas webbpubliceringar och konton på sociala medier.
Ola Sigvardsson har tagit steget från pressombudsman till medieombudsman i ett mer omfattande granskningssystem. Numera omfattas även etermediernas webbpubliceringar och konton på sociala medier.Foto:Jonas Hellsén

Det pressetiska systemet är frivilligt och bygger på en över hundra år gammal tradition av publicistisk självsanering. Grundidén är att branschen förmår hantera sina etiska problem utan att lagar ska begränsa yttrande- och tryckfriheten.  Det pressetiska systemet granskar frågor som rör privatlivet där anmälaren personligen är utpekad.

Vid omläggningen ersatte Medieombudsmannen det tidigare organet Pressombudsmannen, samtidigt som Mediernas etiknämnd ersatte Pressens opinionsnämnd. Det betyder att även Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion och TV4 numera omfattas av systemet. 

Hur har det nya systemet funkat hittills?
”Det har funkat väl, även om vi inte har fått in lika många anmälningar som vi brukar vid den här tiden på året. Hittills har vi fått in 221 anmälningar, och det hade PO fått in redan i maj förra året. Jag tror att det finns en viss inkörsperiod för ett nytt institut, det tar ett litet tag innan folk vet att det finns en ny Medieombudsman”, säger Ola Sigvardsson, som även var PO innan omläggningen. 

Etermedierna står för drygt 20 procent av de 221 anmälningarna.

”Det är svårt att säga om det är mycket eller lite eftersom vi inte har något att jämföra med.”

Vem granskade etermedierna tidigare?
”Det gjorde och görs fortfarande av Granskningsnämnden, som är en del av Myndigheten för press, radio och tv. Men i propositionen om en ny radio- och tv-lag föreslår regeringen att Granskningsnämnden ska sluta att behandla anmälningar om intrång i privatlivet. Det övergår därmed helt till vårt självreglerande system, något som jag tycker är positivt.”

Nytt är också att Medieombudsmannen granskar etermediernas webbpubliceringar och konton på sociala medier, vilket Granskningsnämnden inte gör. Avtalet med staten omfattar bara etermediasändningar. 

”Det betyder att svt.se och sr.se har stått utan etisk granskning fram till den 1 januari i år.” 

Den som blir fälld av Mediernas etiknämnd måste publicera beslutet på väl synlig plats samt betala en administrativ avgift till systemet. Det finns tre grader av fällningar, där den mildaste är att man har åsidosatt god publicistisk sed. Nästa grad innebär att man har brutit mot god publicistisk sed, vilket gäller det stora flertalet av alla fällningar. Värst är att grovt bryta mot publicistisk sed, vilket endast brukar ske ett par gånger om året.   

Vilka är den svåraste pressetiska bedömning du har behövt göra under din tid som PO/MO?
”Det svåraste är alltid att bedöma graden av utpekande för en person som inte är namngiven. Det handlar ofta om något nedsättande kring en människa, som kriminalitet, och så väljer mediet att anonymisera samtidigt som man lämnar så mycket detaljer att en viss krets, eller kanske en större krets förstår vem det handlar om.”

Under metoo-kampanjen fick PO in runt 35 anmälningar, varav drygt 20 fälldes. Ola Sigvardsson kallar det stora antalet fällningar för ”ett gupp på vägen”.

”Det finns flera skäl till att tidningarna klev över anständighetens eller etikens gräns under en period. För det första handlade det om spektakulära saker, som kändisar och sex. För det andra var trycket att namnpublicera väldigt hårt i sociala medier. Det fanns publicister som kallades fegisar när de inte hängde ut personer som Martin Timell och Fredrik Virtanen i ett inledande skede. För de tredje tyckte de flesta att metoo var en mycket positiv händelse och man ville bidra. Journalister blev aktivister. Som tur är har det flesta medier gått tillbaka till ungefär samma publiceringsprinciper som de hade före metoo-kampanjen”, säger Ola Sigvardsson. 

En mer långsiktig trend är att antalet anmälningar ökar, samtidigt som antalet fällningar minskar. När Ola Sigvardsson tillträdde som PO 2011 var antalet anmälningar 288, mot 634 i fjol.

”En viktig förklaring till det är att vi har gjort det så mycket lättare att anmäla. När jag tillträdde behövde man fortfarande skriva ett gammeldags brev och lägga det på postlådan, numera gör man bara en elektronisk anmälan på vår hemsida. Vi har också sett att väldigt uppmärksammade ärenden i sin tur leder till fler anmälningar, som till exempel ett fotomontage av Elisabeth Ohlson Wallin där drottning Silvia skurar på ett hakkors under en naken Camilla Henemark som omges av kungen och hans kompisar. Drottningen anmälde de tidningar som publicerade montaget och saken blev mycket uppmärksammad när hennes anmälan blev känd. Jag avskrev det ärendet och menade att det låg inom ramen för vad en person i hennes ställning får tåla, det måste vara högt i tak när det gäller satir. Men drottningens anmälan ledde till en stark ökning av antalet anmälningar till oss.” 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?