Annons

Han ska lyfta Getinge

När flyttlasset i vår går från Zürich till Göteborg tar han över ett bolag som i år har tappat mer än 17 miljarder i börsvärde, som fortsätter att ha problem med den amerikanska läkemedelsmyndigheten och som styrelsen har beslutat att stycka.
Di har mött medicinteknikbolaget Getinges tillträdande vd Mattias Perjos.

Mattias Perjos flyttar från Zürich i Schweiz när han tar över som vd i Getinge.
Mattias Perjos flyttar från Zürich i Schweiz när han tar över som vd i Getinge.Bild:Cicci Jonson

”Han har onekligen ett spännande uppdrag framför sig. Det finns en hel del utmaningar”, säger en aktieanalytiker till Di en månad efter att Getinge presenterade den i det närmaste okände Mattias Perjos som ny vd för medicinteknikbolaget.

Utnämningen skedde efter en turbulent höst. Den 22 augusti fick den förre vd:n Alex Myers sparken och tre veckor senare tvingades även finanschefen Pernille Fabricius att lämna efter drygt ett halvår på posten.

Sedan följde en delårsrapport för tredje kvartalet där den organiska tillväxten fortsatte att lysa med sin frånvaro. Det kom inte heller några avgörande besked kring problematiken med den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, som har kritiserat bolagets processer kring kvalitetsarbetet och som styrelseordförande Carl Bennet bedömer har kostat bolaget 2 miljarder kronor.

Den stora nyheten var dock bolagets strategiska helomvändning. Från att ha påbörjat en process mot ett mer enat bolag meddelade man nu att det ska delas i två delar. Affärsområdet Patient & Post-Acute Care, som riktar sig mot äldrevården, ska under 2018 delas ut till ägarna.

”Jag fick veta det halvvägs in i rekryteringsprocessen och jag står bakom förslaget. Det är inte svårt att se logiken. Det är en annan affär med en annan dynamik och delvis andra kunder. Sedan har jag förstått att området har känt att det har fått för lite fokus i det stora Getinge”, säger Mattias Perjos när Di träffar honom på Getinges huvudkontor i Göteborg.

Han är på en blixtvisit i Sverige och kommer något sen från mötet med sin blivande ordförande Carl Bennet.

”Det finns ju en hel del att prata om”, ursäktar sig Mattias Perjos som inte gör sig några illusioner om bolaget han är satt att ta över.

”Det saknas inte utmaningar. Att den organiska tillväxten och produktutvecklingen inte har varit vad man kan önska är ju uppenbart för alla som har följt bolaget”, säger han.

Samtidigt menar Mattias Perjos att utgångsläget trots allt är bra.

”Det finns en stabil grund att stå på. Marknaden har starka positiva marknadsekonomiska drivkrafter och grundförutsättningarna i bolaget är bra”, säger han.

Trots att han är 44 år har Mattias Perjos lång erfarenhet av att leda företag. Han fick sitt första vd-jobb vid 28, för ett australiensiskt dotterbolag till Flexlink, automationsföretaget där han påbörjade sin karriär efter civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Luleå tekniska universitetet.

”Jag började med produktutveckling, vilket innebar nära samarbete med kunderna. Jag uppskattade den kontakten och bytte till den kommersiella sidan och har blivit kvar där”, säger han.

Vid 31 ansvarade han för Flexlinks asiatiska affärer och byggde upp dotterbolag i Kina, Indien och Indonesien.

”Jag har haft turen att ha chefer som har gett mig utmaningar som jag på papperet inte har varit redo för. Jag har trivts med det och man lär sig mycket av att kastas i den djupa änden av poolen även om det bitvis är en tuff inlärningskurva”, säger Mattias Perjos.

Vid 34 år utsågs han till koncernchef för Flexlink och när bolaget 2011 köptes upp av den privatägda italienska industrikoncernen Coesia flyttade Mattias Perjos med. Han är nu vd för det affärsområde i vilket Flexlink ingår.

Hur känns det att gå från en dold tillvaro i ett privat bolag till offentligheten i ett börsbolag?
”Personligen så är väl den här offentliga biten den enda nackdelen med jobbet. Jag är ju en introvert norrlänning, men det hör till”, säger Mattias Perjos.

Rent affärsmässigt tonar han ned skillnaderna. Kvartalsrapporter är han vad vid, om än med en mindre publik.

”Börsen är ju ett randvillkor som man måste förhålla sig till. Sedan är det är klart att det hade underlättat den transformationsprocess som Getinge behöver göra om vi var i privat ägo, men Carl Bennets långsiktiga ägande i Getinge var en nyckelfaktor för mig. Jag går själv in i det här med ett långt tidsperspektiv och vill göra rätt saker för att få momentum och växa med marknaden med det i åtanke”, säger han.

Rekryteringen av Mattias Perjos kan också sägas vara en helomvändning från Getinges styrelse. Alex Myers hade tidigare ansvarat för ett affärsområde inom Getinge. Mattias Perjos hittade styrelsen i ett annat land i en helt annan bransch.

Och den centraliseringsiver som Carl Bennet antydde var en av orsakerna till att Alex Myers fick lämna jobbet som vd finns inte på Mattias Perjos karta. Den tillträdande vd:n beskriver sig snarare som en vän av delegerat ansvar.

”Men centraliseringsfrågan är viktig. Det är avgörande att hitta en balans. Du får inte förlora snabbheten och närheten till kund, samtidigt som det för ett bolag av den här storleken är viktigt att hitta synergier. Med min historia har jag en bra känsla av vad som fungerar och jag har alltid ökat lönsamheten i mina verksamheter. Min bedömning är dessutom att det är rätt lika över alla branscher och att den medicintekniska branschen inte skiljer sig”, säger han.

Problemen med FDA är dock en branschspecifik fråga och Mattias Perjos beskriver det som prioritet nummer ett.

”Det är en showstopper och inget får sättas före. Det är som en våt filt över bolaget som tar mycket resurser och drar ned tillväxttakten. Det kommer att pågå i många år innan man känner att man kan slappna av”, säger han.

Mattias Perjos erfarenhet inom branschen begränsas till rollen som leverantör till kunder inom läkemedels- och medicinteknikbranschen. Även om leverantörsrollen har inneburit kontakter med myndigheter som FDA så var bristen på erfarenhet ett frågetecken för honom själv.

”Det är klart att det hade varit bättre om jag hade den medicintekniska erfarenheten också. Jag har stor respekt för att det finns en inlärningskurva för att kunna göra ett bra jobb, inte minst när det gäller sjukhusen och dynamiken där”, säger han.

Enligt Mattias Perjos har dock styrelsen varit tydlig med att det är andra egenskaper än den medicintekniska kompetensen som man har eftersökt.

”De bedömer att det är andra bitar som är viktiga för Getinge i den här fasen och att det finns gott om människor med den biten i bolaget. Det har gjort att det känns om inte riskfritt så i alla fall tryggt att hoppa på det här”, säger han.

Ordföranden Carl Bennet tonar än mer ned betydelsen av Mattias Perjos bristande erfarenhet inom området.

”Nej, han har ingen medicinteknisk erfarenhet, men han har en omfattande erfarenhet av att jobba med kvalificerade produkter och kunder och har en gedigen internationell erfarenhet. Vi hade flera mycket bra kandidater, både extern och internt, men valet föll på Mattias”, säger Carl Bennet

Getinge har redan solida medicintekniska positioner, anser Carl Bennet. Det som saknas är just de organisatoriska bitarna som Mattias Perjos gång på gång bevisat att han behärskar.

”Man kan enkelt följa hans väg steg för steg och hur han undan för undan har fått utökat förtroende i och med att han har levererat”, säger han.

Carl Bennet lyfter också fram Mattias Perjos ingenjörsbakgrund som en fördel under rekryteringsprocessen.

”Det kommer att komma väl till pass. Vi måste lyfta oss inom produktutveckling och leverera mer till marknaden.”

Vad förväntar du dig av den nya vd:n?
”Han har många utmaningar och det handlar väl helt enkelt om att få Getinge på banan igen”, säger Carl Bennet.

Det är fortfarande inte klart när Mattias Perjos tillträder sitt nya jobb.

”Jag hoppas att han kan börja så snart som möjligt. Bolaget behöver honom”, säger Carl Bennet.

Aktiemarknaden reagerade positivt på beskedet om ny vd, men har sedan fortsatt att värdera ned Getinge. Efter den initiala glädjen där aktien steg 2,3 procent har den vänt nedåt igen. Det behövs uppenbarligen mer än en tillträdande vd för att vinna tillbaka marknadens förtroende.

”Jag vet ingenting om Mattias Perjos förutom det som står i det cv som Getinge skickade ut. Och att Carl Bennet historiskt har varit väldigt duktig på att välja vd”, som en aktieanalytiker Di har talat med uttrycker det.

Det finns dock ett undantag till historiken. När Alex Myers utsågs till vd för Getinge kallade Carl Bennet honom för ”en given kronprins”. Alex Myers satt sedan 18 månader på posten.
”Mattias är den person som kan ta Getinge till nästa nivå, det både tror och hoppas jag”, säger han nu.
The proof is in the pudding är ett av Carl Bennets favorituttryck.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Brf bygger om flera hus – väntas spara miljoner

Ingemarie Ekblad och Lars Aronsson.
Ingemarie Ekblad och Lars Aronsson.

Femtio år gamla fönster skulle bytas men bostadsrättsföreningen i Värnamo hade inte råd. Då presenterade Riksbyggen i stället flera omfattande energiåtgärder som långsiktigt ska minska både kostnader och klimatpåverkan.

– Till en början kändes det överväldigande men i dag klappar vi oss själva på axeln, säger Ingemarie Ekblad, ordförande i Brf Rörestorpshus 2. 

Dags att bygga om eller renovera? Läs mer här.

Just nu står byggställningar runt flera av de tolv huskropparna som ingår i bostadsrättsföreningen i Värnamo. Sedan arbetet drog i gång i våras har 180 av de 201 lägenheterna fått nya fönster.

– Det har länge klagats på att de gamla fönstren släpper ut värme. Men vi som hunnit få nya fönster märker redan en stor skillnad. Nu är det varmt och gott, säger Lars Aronsson, ledamot i styrelsen som bott i föreningen sedan 1973.

”Tändes en gnista”

Fönsterbyten är bara en av de åtgärder som pågår. I vinter börjar arbetet med en stor takrenovering och i samband med detta kommer Brf Rörestorpshus 2 även få solceller på plats. Dessutom kommer ett nytt fläktsystem göra att värme återvinns och går tillbaka in i husen. Men det här är bara början på föreningens storsatsning som görs tillsammans med Riksbyggen.

– När projektchefen Daniel Nylund från Riksbyggen första gången berättade om allt vi kunde göra kändes det överväldigande. ”Vad är det han står och pratar om?”. Vi tänkte att det här kommer kosta en massa pengar och att medlemmarna lär bli oroliga. Men ganska snart tändes en gnista, vi såg att vi skulle spara mycket pengar, både på lång och kort sikt, berättar Ingemarie.

Sedan dess har Riksbyggen, som sköter förvaltningen, byggt upp ett stort förtroende hos bostadsrättsföreningen. När beslutet klubbades i april drog arbetet i gång omgående och sedan dess har medlemmarna erbjudits en stor insyn – och fått möjlighet att ställa frågor – i varje steg som tas.

– När vi blickar framåt känns det otroligt bra att vi gör denna investering. Trots allt vi får för pengarna så handlar det bara om en ”vanlig” årlig avgiftshöjning på 1,5 procent, säger Ingemarie.

Statligt stöd bidrar till grön satsning

Totalt sett handlar investeringen om 80 miljoner kronor. Men då är 30 miljoner ett statligt stöd för energieffektivisering som baseras på föreningens storlek och de besparingsåtgärder Brf Rörestorpshus 2 valt att göra. Förutom ovan nämnda åtgärder handlar det även om Riksbyggens tjänst Energiförvaltning som innebär att energiingenjörer med hjälp av bland annat AI-teknik analyserar och optimerar fastigheter.

– Det är mycket glädjande att vårt rikstäckande erbjudande Energiförvaltning resulterar i projekt som ombyggnaden av Brf Rörestorpshus 2. I tjänsten ingår att vi gör en energiutredning där vi föreslår och hjälper kunden att genomföra energiinvesteringar. Det är kombinationen av olika åtgärder och kontinuerlig analys och optimering som ger maximal effekt, säger Göran Danling, affärsutvecklare energitjänster på Riksbyggen.

Minskar Co2-utsläppen

För bostadsrättsföreningen i Värnamo håller tidsplanen och allt beräknas vara klart om ungefär ett år. Ingemarie och Lars säger att de känner en stor stolthet, inte minst med tanke på att deras förening minskar klimatavtrycket. Förutom att åtgärderna väntas minska föreningens årliga kostnader med cirka 1,1 miljoner kronor minskas även koldioxidutsläppen med 129 ton per år.

– Vi skulle verkligen rekommendera andra bostadsrättsföreningar att göra liknande satsningar och att söka det statliga bidraget. De är välkomna att besöka oss när allt är på plats, säger Lars.

Läs mer om Riksbyggens energitjänster

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera