Annons

Han hjälper ungdomar in i arbetslivet: ”Finns ingen som fångar upp”

Utanförskapet har djupa rötter på Malmvägen i välbeställda Sollentuna. Kommunen för en ojämn kamp för att rädda ungdomar från skolavhopp, dåliga framtidsutsikter och kriminalitet. ”Det finns ingen som fångar upp dem idag”, säger Abdulkadir Bulhan som lockat företag som Postnord, Manpower och Uniflex att rekrytera unga från området. 

Abdulkadir Bulhan, projektledare på Möjligheternas plats.
Abdulkadir Bulhan, projektledare på Möjligheternas plats.Foto:Amanda Lindgren

Kvarteret runt Malmvägen i centrala Sollentuna var ett utanförskapsområde långt innan ordet ens var uppfunnet. Idag är det placerat på Polisens lista över riskområden.

Veckorapporterna från Polisen vittnar om ungdomsgäng som hänger i portuppgångar och vid affärslokaler. Om knarkförsäljning, skadegörelse och misshandel som en del av gatubilden. En del av den. För många som Di talar med har bott hela eller större delen av sitt liv på gatan och de trivs. 

Polisen saknar samtidigt förtroende hos många i området där de flesta boende har utländsk bakgrund. I somras mördades en ungdom och en ung man skadades allvarligt i området. Mordet följdes av ett grovt rasistiskt uttalande från en av poliserna i det kaos som uppstod på platsen, enligt en källa till Di. Uttalandet, som inte har inte har satt några spår i form av personalärenden hos myndigheten, nådde även kommunpolisen Johan Lundgrens öron som andrahandsuppgifter. 

Förekommer det rasism i Sollentunapolisen? 

”Jag har jättesvårt att svara på det”, säger han och pekar på att det är viktigt att anmäla om man känner sig utsatt för brott eller kränkning. 

”Vi är objektiva tjänstemän sedan har vi alla våra fördomar.”

Ni har inte medborgarnas förtroende på gatan, stämmer det och varför?

”Vi ska vara igenkända i området för att bygga förtroende. I dag är vi inte där i tillräcklig utsträckning”, säger Johan Lundgren. 

Men det här skulle handla om integration. Något av en expert på ämnet är Abdulkadir Bulhan, uppvuxen på Malmvägen. Han menar att integration startar med tryggheten.

”Det polisiära måste fungera. Polisen kan inte bara komma när det brinner, men samtidigt måste det finnas ett fungerande förebyggande arbete vilket saknas i dag ”, säger han. 

Abdulkadir Bulhan arbetar som projektledare på Möjligheternas Plats, en mötesplats för unga i Sollentuna på Malmvägen, som lovordas av styret, oppositionen, och av tjänstemän i kommunen. Ett projekt som handlar om att få unga i arbete, finansierat av Allmänna arvsfonden, är inne på sitt tredje år. Kommunen och Arbetsförmedlingen når inte många av de unga i området, konstaterar Abdulkadir Bulhan och pekar på att myndighetsmisstron även omfattar dessa. Bilden bekräftas av tjänstemän i kommunen. 

”Det finns inga ingångar, det finns inga relationer, det finns inget informationsutbyte. Det här är en av Sveriges mest socioekonomiskt segregerade kommuner”, säger han. 

Bland de unga eller unga vuxna kan en puff i rätt riktning vara avgörande för vilken väg livet tar, påpekar han. 

”Vi haft stora problem med ungdomar som fastnar i kriminalitet och droger, som hoppar av skolan för tidigt. Det finns ingen som fångar upp ungdomarna i dag”, säger Abdulkadir Bulhan. 

Hörnsoffan på Möjligheternas Plats med sitt tv-spel har fångat upp 120 personer som deltagit i cv-skrivande och jobbsökaraktiviteter, varav 63 har gått vidare till jobb eller studier. Minst en arbetsgivare i månaden besöker Möjligheternas Plats. Postnord, Bilda personal, Manpower, Randstad och Uniflex hör till de företag som blivit inbjudna och i samtliga fall också anställt ungdomar, enligt Abdulkadir Bulhan. 

”Vi jobbar uppsökande med ungdomar på glid. Vi hjälper dem att söka jobb, vi är deras första referens. De som har hoppat av, de som har en fot i kriminalitet”, säger han. 

Men, det svåra för ungdomar är många gånger inte att få ett jobb utan att behålla det, konstaterar Abdulkadir Bulhan, som därför även erbjuder ledarskapsutbildningar som ett sätt att göra ungdomarna redo för arbetsmarknaden. 

Men varför tv-spel? 

”Spelandet är ett sätt att skapa relationer”, säger han. 

När fritidsgården Northside i kvarteret stängdes i våras sedan det framkommit uppgifter om att personal kränkt besökare, trakasserat dem sexuellt och straffat dem med fysiskt våld svarade Abdulkadir Bulhan med extra öppettider och fotbollskvällar. 

Han har flera idéer hur verksamheten kan skalas upp, men nu ser det istället ut som att han riskerar att få stänga i sommar. Då tar projektmedlen slut och beskedet från den politiska ledningen är att det inte finns några pengar till nästa år, möjligen senare. 

För ett par månader sedan startade kommunen en ny enhet som arbetar med 30 - 40 ungdomar. Men dem som är över 20 och dem som står längst från samhället når kommunen inte, anser Abdulkadir Bulhan. 

”I stället för att använda en redan befintlig metod med upparbetat förtroende bland målgruppen väljer ni att låta området stå helt utan ett lokalt förankrat förebyggande arbete”, skriver han i känslosamt ett brev till kommunen. 

Kommunens högsta politiker är moderaten Henrik Thunes. Hans parti har styrt kommunen i olika konstellationer sedan 1980. Enligt Henrik Thunes arbetar man ”på längden och tvären” för att unga människor inte ska fastna i utanförskap, i både kommunala och fristående verksamheter.   

De boende på gatan är vana vid utlovade satsningar som inte blir av. En utlovad miljardupprustning för snart femton år sedan frös inne och sju år gamla skisser av Malmvägen som en trädkantad boulevard har fortfarande inte blivit verklighet. Men nu växer en enorm lek- och aktivitetspark fram i området. Och man är i startgroparna i ett nytt samarbete mellan fastighetsägare, kommun och andra för att lyfta området. 

Kommunens första prioritet ligger på skolan, enligt Henrik Thunes. Målen är de högsta möjliga, att alla grundskoleelever ska bli behöriga till gymnasiet. 

”Alternativet vore att acceptera att vissa elever ska lämnas utan hopp. Det är för vår del uteslutet”, säger han och pekar på att kommunen står sig väl i rankingarna. 

Andelen gymnasiebehöriga elever ligger mellan 73 och 100 procent i kommunens skolor och på sina håll är gymnasieavhoppen omfattande.

”Vi lämnar ingen skola i sticket”, säger han. 

 I december fanns 277 ungdomar under 20 som varken studerade eller jobbade i kommunalt aktivitetsansvar, motsvarande 7 procent. Kommunen söker upp dem genom att skicka brev eller ringa, eller genom fältassistenternas kontakter, men dörrknackning räcker inte resurserna till, enligt förvaltningen.

”Det är en prioriterad fråga att få fler i meningsfull sysselsättning och vi har kontinuerligt förstärkt budgetramarna för detta”, säger Henrik Thunes.  

Har du något mål när Malmvägen inte ska vara riskområde? 

”Det är svårt att specificera ett år, men vi vill inte ha utsatta områden.”


Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?