Di Weekend

Han dammsuger marknaden på farfars uppfinning

För priset av en begagnad bil kan man ropa hem en hydrokopter. Stefan Eriksson har gjort det till sin hobby att söka upp och återställa sin farfars sällsynta gamla uppfinning.

Publicerad: 14 mars 2023, 18:38

Johanna Lundsgård

Text

Under andra världskriget uppfann finlandssvensken Nils Eriksson hydrokoptern, en amfibiefarkost designad för att kunna ta sig fram till öar och andra svårtillgängliga miljöer i skärgården. Hydrokoptern ser ut som en spejsad båt, med en luftpropeller för framdrivning över vatten, is och snö. Skrovet har en plan botten med pulkaliknande medar för att kunna färdas över vinterlandskap.

Stefan Erikssons första minne av hydrokoptern är när hans farfar testade olika prototyper i Pargas i Åbolands skärgård.

”Det var en spännande tid. Ibland gick det bra, ibland gick det sämre”, säger han.

Den första startklara hydrokoptern såg dagens ljus 1969. Tre år senare levererades det första exemplaret till den finska sjöbevakningen. Barnbarnet Stefan Eriksson var då tio år och fick ledigt från skolan för att följa med.

Under 20 år, mellan 1970 och 1990, tillverkade Erikssons familjeföretag drygt 130 stycken ”Amphibian 3000”, som köptes av den finska försvarsmakten, sjöbevakningen och brandkåren. I Sverige var Sjöfartstyrelsen en kund.

”Verksamheten tog slut av många olika skäl. Isarna på vintern försvann, sedan kom det helikoptrar och allt möjligt. Människor flyttade bort från skärgården”, säger Stefan Eriksson.

Han bor numera i Estland, men har gjort det till sin hobby att leta upp exemplar av sin farfars gamla uppfinning. Tillsammans med pappa Raimo Eriksson, 86 år, köper han upp och renoverar hydrokoptrar. Under åren som familjeföretaget var verksamt arbetade Raimo Eriksson som arkitekt och utvecklare i verkstaden i Lielax i närheten av Pargas.

”När man blir äldre vill man göra något på fritiden. Hydrokoptrarna är intressanta med tanke på att det ligger i släkten”, säger Stefan Eriksson.

Han har precis ropat hem en tredje hydrokopter för 68.000 kronor via auktionssajten Klaravik, och har span på en fjärde. Målet är fem stycken.

”Tanken är att alla i familjen ska få varsin”, säger Stefan Eriksson skämtsamt.

Han uppskattar att det finns sammanlagt 20-30 hydrokoptrar kvar i körbart skick. Många har skrotats, och med tanke på hur ovanliga de är finns det ont om reservdelar.

”Det är en unik farkost. De som har dem i körbart skick vet vad de är värda, de kan begära hur mycket som helst för dem. Priserna brukar ligga på mellan 6.000 och 10.000 euro”, säger Stefan Eriksson.

Men för hydrokopterarvingen väger affektionsvärdet tyngst.

”Det är roligt att ha en vid stranden och köra på vintern. Jag kommer inte sälja iallafall, det vet jag.”

Innehåll från LinnéuniversitetetAnnons

Spännande forskning med internationell lyskraft bygger kunskap för framtiden

Publicerad:14 mars 2023, 09:00Uppdaterad:24 mars 2023, 12:16

Hur kan vi greppa utmaningarna inom digitaliseringen av samhället? Hur använder vi AI och ny teknik för att utveckla hållbara lösningar? På Linnéuniversitet arbetar man tvärvetenskapligt, med särskilt fokus på tillämpad artificiell intelligens. ”Hur vi hanterar dessa utmaningar är avgörande för framtiden”, säger professor Marcelo Milrad.

Att möta de utmaningar vårt samhälle står inför med kunskap och i kreativa miljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan genomsyrar Linnéuniversitetets arbete. Tvärvetenskaplig, högkvalitativ och spännande forskning bedrivs bland annat inom e-hälsa, smart industri, digitalt lärande, digital humaniora samt digital affärsutveckling, med såväl nationell som internationell lyskraft.

Spetsforskning och industridoktorander till nytta för företag

Vid Linnéuniversitetet finns en spetsforskningsmiljö med tillhörande forskarskola som fokuserar på tillämpad forskning inriktad mot digitaliseringsutmaningar inom industrin. Forskarskolan delfinansieras av KK-stiftelsen och industriföretag som vill stärka sin utveckling inom data och AI.

– Vi formulerar vad forskningen ska handla om tillsammans - det ska ligga i linje med företagens interna utveckling, men också ha en koppling till dataintensiva tillämpningar och vara långsiktigt så att det blir en röd tråd för doktoranden, förklarar professor Welf Löwe.

Innovativa pedagogiska och tekniska lösningar i skolan

Digitalt lärande ligger i fokus i ett flertal projekt vid Linnéuniversitetet. Ett av dessa, Extending Design Thinking with Emerging Digital Technologies, var ett av endast fem projekt av de mer än 75 som sökte till EUs stora forskningsprogram Horizon Europe som fick bidrag sommaren 2022. Linnéuniversitetet är koordinator och leder detta projekt där 6 europeiska länder deltar i.

– Målet med projektet är att designa och utveckla innovativa pedagogiska och tekniska lösningar som ska användas i skolor i Europa. Lösningarna skapas med hjälp av tekniker som artificiell intelligens, augmented reality, 3D Printing och virtuella robotar, säger Marcelo Milrad.

E-hälsolösningar förstärker vård och omsorg

Vid Linnéuniversitetet finns även en unik samling av kunskap och kompetenser inom området e-hälsa. Tillsammans med Region Kalmar län satsar nu Linnéuniversitetet flera hundra miljoner kronor under de närmaste tio åren inom e-hälsa. En vital del av forskningen inom e-hälsa rör nya metoder för systematisk datainsamling, övervakning och visualisering av hälsodata. Universitetet är därför en del av Health Data Sweden, en av fyra Europeiska Digitala Innovationshubbar (EDIH) i Sverige som startades i januari i år.

– Digital transformation inom sjukvården innebär bland annat nya sätt att möta och interagera med patienten. Vi kan ta hjälp av patienten för att fånga den typ av hälsodata vi inte haft tillgång till tidigare. Med analyser som använder olika AI lösningar kan vi göra prediktioner och skapa vassa medicinska beslutsstöd, förklarar docent Evalill Nilsson.

Fakta:
- Marcelo Milrad leder Kunskapsmiljö Digitala transformationer: forskning, utbildning och samverkan med externa aktörer.
- Welf Löwe leder spetsforskningscentrum DISA: insamling, analys och nyttogörande av stora datamängder.
- Evalill Nilsson leder eHälsoinstitutet: forskning och utbildning inom e-hälsa.

Lnu.se