Annons

Han byggde en mångmiljonindustri på kroppkakor

FÄRJESTADEN. Yrkesfiskaren, åkeriägaren och billackeraren Gillis Dahlström bytte spår och byggde en mångmiljonindustri med kroppkakan i centrum.

Nu väntar ännu en storinvestering – med nya planer för den öländska delikatessen.

Gillis Dahlström, grundare och ägare av Arontorps Kroppkakor & Mat.
Gillis Dahlström, grundare och ägare av Arontorps Kroppkakor & Mat.Bild:Björn Solfors

På Öland har kroppkakan sin självklara plats. Även på julbordet, visar det sig.

”Ja, de kallas vita kroppkakor. De är lite mindre, har mer kokt potatis i degen och man använder både rökt och rimmat sidfläsk”, säger Gillis Dahlström, grundare och ägare av Arontorps Kroppkakor & Mat.

I köket tänds lamporna klockan tre varje morgon. Hel, rimmad fläsksida tärnas på plats, smaksätts med kryddpeppar, lök och salt, och bakas in i den klassiska degbollen av råriven potatis. Hantverket börjar onekligen sitta vid det här laget: Företaget producerar numera en miljon kroppkakor för hand varje år. Hälften av dessa serveras i den egna restaurangen, som tidigare i år uppgraderade ytan till sammanlagt 440 sittplatser inne och ute.

”Under högsäsong, från midsommar fram till mitten av augusti, serverar vi 7.000– 8.000 kroppkakor här varje dag”, säger han.

Hungern på kroppkakor har onekligen varit bra för tillväxten. Sedan starten 2009 har omsättningen ökat kraftigt och passerar enligt prognosen 27 Mkr i kommande bokslut.

Men företaget är inte enbart beroende av tillströmmande turister sommartid. Året runt serveras dagens rätt, även med annan husmanskost på menyn, samtidigt som Gillis Dahlström hittat nya vägar för sina kroppkakor. Ungefär hälften av årsproduktionen lastas i värmeskåp på egna lastbilar och rullar ut till tio Ica-butiker i bland annat Oskarshamn, Växjö, Kalmar och Karlskrona.

”Jag stod på ett torg med min foodtruck när en Ica-handlare kom fram. Kön var lång och han sa att de där kunderna ville han gärna ha inne i sin butik också. Då började en grundtanke snurra, och nu säljer vi nykokta kroppkakor i tio butiker med egen personal.”

Det var ungefär på samma sätt allt började för tio år sedan. Gillis Dahlström, som då drev en lackeringsfirma på Öland, skulle hjälpa en vän med att sälja lite korv och kroppkakor under en skördefest.

”Mina kroppkakor fick så bra kritik att det slutade med att jag öppnade en liten vrå på helgerna med tolv sittplatser. Min dåvarande svärmor och svärfar skalade potatis och tärnade fläsk.”

Gillis Dahlström, i grunden utbildad yrkesfiskare, bestämde sig för att satsa fullt ut och för åtta år sedan öppnade Arontorps Kroppkakor & Mat i en stor och nybyggd fastighet på en gammal pumpaåker strax utanför Färjestaden. Trots allt.

”De flesta skakade på huvudet och banken sa nej. Det är många restauranger här som går i konkurs. Men en byggföretagare jag känner trodde på min idé. Han sa: Jag bygger och så hyr du av mig tills du har råd att köpa fastigheten.”

Byggföretagaren trodde rätt. Parallellt med den starka tillväxten har Gillis Dahlström också investerat i några andra restauranger, och hunnit starta ett åkeriföretag.

”Jag försöker alltid hitta en lösning, oavsett vad det är. En blomsterhandlare nämnde för mig att blomleveranserna var så dyra, och då tog jag lastbilskörkort och köpte en lastbil. Till slut hade vi fem lastbilar och körde i hela Europa.”

Men priskonkurrensen i den osäkra åkeribranschen fick honom att sälja lastbilarna igen. Samma beslut togs med övriga restauranger för ett par år sedan: Kroppkakorna behövde fullt fokus. I våras investerade han 6 Mkr i en större servering, och redan till våren är planen att ta nästa stora steg. 10 Mkr ska investeras i ett större kök, lager, personalrum, personalmatsal, nytt kontor och förråd. Ytorna behövs för kommande expansionsplaner.

”Jag har hittat ett bra sätt att förpacka våra kroppkakor på, så att de kan säljas kalla och värmas hemma med bra kvalitet. Det har varit lite svårt att få till, uppvärmd potatis smakar inte så gott annars och kalla kroppkakor i diskarna ser rätt tråkiga och gråa ut. Nu är jag nöjd med vårt slutresultat och jag vet att efterfrågan finns i många matbutiker”, säger han.

”Men jag vill inte sprida den så mycket att vi förstör exklusiviteten med massproduktion. Det ska kännas lite mystiskt och speciellt att äta våra kroppkakor.”

Den höga investeringstakten har dock varit tuff för likviditeten och pressat ner lönsamheten under åren som gått. Men Gillis Dahlström har receptet klart:

”Om två år omsätter vi cirka 30 Mkr. Efter det ska vi inte öka så mycket mer, i stället ska vi förfina och effektivisera verksamheten. Jag har fullständig koll på vad det här kommer att generera när vi är i mål, och den siffran är jag nöjd med.”

Andra saker förblir hemliga. Som det exakta receptet på kroppkakorna, till exempel.

”För familjefridens skull säger jag att det är en mix av recepten från min dåvarande svärmor och min mamma. Och så har jag inget mjöl i. Sedan lämnar vi det där.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?