1515
Annons

Hamnfacken öppnar för samgående

Fackförbunden närmar sig varandra, men än är Transport och Hamnarbetarförbundet inte överens.

Därmed kvarstår dödläget i Göteborgs hamn.

Erik Helgeson, förbundsstyrelseledamot i hamnarbetarförbundet.
Erik Helgeson, förbundsstyrelseledamot i hamnarbetarförbundet.Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

Den segdragna konflikten i Göteborgs containerhamn har pågått i över ett år. Hamnarbetarförbundet organiserar en majoritet av arbetarna, men saknar kollektivavtal och omfattas därför inte av fredsplikten.

Sedan några månader tillbaka har Hamnarbetarförbundet haft informella samtal med LO och i slutfasen även med Transports förbundsledning. Syftet har varit att hitta en väg framåt. Hamnarbetarförbundet har tidigare erbjudits ett så kalla hängavtal, men är inte intresserat av det.

Det förbundet däremot kan tänka sig är att underteckna ”ett på riksnivå likalydande kollektivavtal med fredsplikt med arbetsgivarorganisationen”. De kan också tänka sig ett samarbetsavtal med Svenska Transportarbetareförbundet där de båda förbinder sig att uppträda som en gemensam förhandlingskartell i landets hamnar.

Hamnarbetarförbundet kan också tänka sig att underteckna en avsiktsförklaring om samgående mellan förbunden.

”Ett framtida sammangående måste bygga på en kompromiss. Det kan inte bygga på att den ena parten sväljer den andra”, säger Erik Helgeson, förbundsstyrelseledamot i Svenska Hamnarbetarförbundet.

Från Transports sida tolkar man onsdagens presskonferens som att Hamnarbetarförbundet vill komma med ett nytt förslag om samgående, som innebär att Transport kommer att bli tvungna att ändra sina stadgar.

”Vi har sagt att ett hängavtal är en sak. Sedan är de välkomna om de vill gå med i Transport, men vi kan inte ändra våra stadgar och våra regelverk, vi är nästan 60 000 medlemmar”, säger Peter Winstén, avtalssekreterare på Transport.

På onsdagens presskonferens riktade Hamnarbetarförbundet även skarp kritik mot arbetsgivarorganisationen Sveriges hamnar, som har uppmanat medlemsföretagen att bland annat utestänga Hamnarbetarförbundet ur skyddskommittéer och andra samverkansformer på arbetsplatsen.

Erik Helgeson meddelar vidare att förbundet i dagsläget inte tänker vidta några stridsåtgärder.

Innehåll från KPMGAnnons

Hållbarhetsfrågor mot ny nivå – gamechanger för svenska företag

Tomas Grendal är affärsrådgivare och Marie Baumgarts hållbarhetsexpert
på KPMG.
Tomas Grendal är affärsrådgivare och Marie Baumgarts hållbarhetsexpert på KPMG.

Från tusen nyanser av grönt till börspåverkande styrelsefråga. Med EU:s nya hållbarhetsredovisningslag (CSRD) ställs helt nya krav på företags hållbarhetsarbete med start redan redovisningsåret 2024. Resan mot klimatneutralitet kommer att bli utmanande för många svenska bolag – men den kan också öppna nya möjligheter.

Hållbarhet är en av de snabbast växande frågorna på företags agenda. Med införandet av CSRD går klimatneutralitet från att vara en avlägsen utopi till en konkret målsättning inkorporerad i ett antal lagar. För många företag väntar ett bryskt uppvaknande när kapital ska skifta från mindre till mer hållbar verksamhet.

– Hållbarhet har under lång tid setts som en kommunikations- och PR-fråga. Marknaden har greenwashat, oftast omedvetet, på grund av att grunden saknats vilket gjort frågorna svåra att förstå, säger Marie Baumgarts, hållbarhetsexpert på KPMG.

Hållbarhet blir börspåverkande

Med CSRD, i kombination med EU:s Taxonomi, får vi inte bara ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar och finansiella produkter, utan också en mängd data för hur väl bolag står sig i europeisk konkurrens. Med den nya standardiserade rapporteringen och möjligheten att jämföra bolag för bolag, bransch för bransch, kommer hållbarhet i högsta grad att bli börspåverkande.

– Att det här händer nu, och att det händer så fort, det har flugit under radarn för många bolag som är vana vid helt andra ledtider inom hållbarhet. Klimatfrågan handlar inte längre om att se över utsläpp från företagets flygresor, nu handlar det om att halvera de utsläpp som ens produkter och tjänster har, inklusive hela värdekedjan. Och det behöver man göra på åtta år, säger Marie Baumgarts och syftar på EU:s klimatlag. 

En del av den kommande förändringen är det uttalade ansvar som styrelser får att styra företagens verksamhet mot klimatneutralitet. Där har en 15-minuters styrelseutbildning som KPMG tagit fram visat sig vara en riktig ögonöppnare.

– De styrelseledamöter vi testat utbildningen på har alla reagerat likadant: med förvåning och en undran varför det här inte kommunicerats tidigare. Det är ett ekosystem av saker att förhålla sig till när man börjar navigera i den här nya miljön. Men även om CSRD kommer att bli utmanande, så innebär den också möjligheter för välskötta bolag som väntas få billigare krediter och ett ökat kapitalflöde, säger Marie Baumgarts.

Det stora klivet

För företagen väntar nu ett gediget arbete med att informera sig, analysera, definiera och förändra. De allra flesta kommer att behöva hjälp med att ta steget från godtycklig hållbarhetsrapportering till en rapportering som kan översättas till en handlingsplan.

– Den faktabaserade insikt som krävs tvärs värdekedjan, inklusive leverantörer och kunder, är mycket omfattande. Att därefter förstå hur man ska justera sin verksamhet, samtidigt som man är finansiellt hållbar, är komplext men avgörande. För hur man än vrider och vänder på det så är det den affärsmässiga hållbarheten som lägger grunden för långsiktigt uthålliga bolag som kan finansiera och genomföra klimatneutrala åtgärder, säger Tomas Grendal, affärsrådgivare på KPMG.

Om KPMG:
Med omkring 230 000 medarbetare i 144 länder är KPMG ett av världens ledande kunskapsföretag. Våra erfarna experter guidar verksamheter in i framtiden, där hållbart företagande är integrerat i hela organisationen och i kärnaffären.

Läs mer om KPMG här.

Mer från KPMG

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KPMG och ej en artikel av Dagens industri

Billigare att köra elbil – trots högt elpris

Trots höga elpriser är det fortfarande billigare att köra elbil än bensin- och dieselbilar.

”Men det är klart, fortsätter elpriserna att öka kraftigt resten av året, så minskar de här skillnaderna”, säger Sofia Linder, chefsekonom på branschorganisationen Mobility Sweden.

Elbilar, som ofta har ett dyrare inköpspris än motsvarande som drivs på bensin och diesel, har kunnat locka med billigare milkostnad. Och det gäller fortfarande, trots att elpriserna har gått upp.

”Ser man på helåret och drivmedelskostnaden att köra en bil så är det fortsatt en stor fördel för elbilen”, säger Sofia Linder.

Priset på el varierar kraftigt mellan de fyra elprisområdena som Sverige är indelat i, och är dyrast i södra Sverige. Därför är det främst där som prisskillnaderna mellan att köra en elbil och bensin- eller dieselbil vid vissa tillfällen skulle kunna jämnas ut.

”Beroende på hur både bensin- och dieselpriset och hur elpriset utvecklas de kommande månaderna, så kan det för en enskild månad bli så att driftkostnaderna är i nivå med varandra eller att elbilen skulle kunna vara dyrare att köra”, säger Sofia Linder.

Om man räknar på att en bensinbil i snitt kommer en mil på 0,73 liter, var milkostnaden i augusti omkring 14:40 kronor. Om man jämför med att en elbil i snitt drar 2 kilowattimmar på en mil, behöver kilowattpriset vara runt 7:20 kronor för att milkostnaden ska vara lika hög som för bensinbilen. 

Bilköparna verkar inte ha skrämts bort av de höga elpriserna. Antalet nyregistrerade elbilar i augusti tyder på att intresset för att skaffa elbil fortsätter att öka.

”Det är ju fortfarande så att alternativen som de flesta har, alltså bensin och diesel, också är relativt dyra nu”, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk rådgivare på konsumentorganisationen M Sverige.

Men det finns också andra orosmoment kring elen som kan få bilköpare att fundera en extra sväng kring hur det skulle fungera med en elbil. En sådan fundering är om elen rent generellt kommer att räcka i och med att allt mer el behövs, enligt Carl-Erik Stjernvall.

”Där tror jag väl att det är en bild som kanske inte når tillräckligt många, just att vi har ett rätt stort överskott, och exporterar mycket el”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera