Annons

Halloumibråk skakar handelsavtal med Kanada

Halloumin har hamnat i centrum för ett politiskt bråk som får det att gnissla kring EU:s handelsavtal med Kanada. Cypern vägrar att skriva under eftersom de anser att deras berömda ost inte får tillräckligt med skydd.

Den salta osten från Cypern är ett populärt alternativ på grillen. Men halloumin har också förvandlats till påtryckningsmedel i en politisk dispyt som har seglat upp som ett potentiellt hot mot EU:s handelsavtal med Kanada, Ceta.

Frihandelsavtalet trädde provisoriskt i kraft 2017 och innebär att tullar försvinner på 98 procent av varor som säljs och köps mellan Kanada och EU. Men nationella och regionala parlament i alla EU-länder måste också ratificera avtalet innan det godkänns i sin helhet.

Nyligen blev Cypern första EU-land att säga nej till att skriva under sedan parlamentet i Nicosia gett tummen ner. Motståndet grundar sig delvis i oro över arbetarnas rättigheter men framför allt i ilska över otillräckligt skydd för den världsberömda halloumin – en av landets nationalrätter men också en viktig källa till exportinkomster.

Halloumi är varumärkesskyddat och Cypern argumenterar för att Ceta-avtalet bör stänga den kanadensiska marknaden för andra länders varianter av den gnisslande osten. Medelhavsön har i flera år krävt att halloumi ska få samma skyddade ursprungsbeteckning som exempelvis parmaskinka och försöker nu utnyttja Ceta för att få EU att gå med på kravet.

”De använder sig av det faktum att de kan ratificera avtalet, att de har den vetokraften, för att försöka trycka på för att åtminstone få det här erkännandet för sina ostproducenter och uppenbarligen skaffa sig lite politiskt kapital på hemmaplan”, säger Patrick Leblond, associerad professor i internationella relationer vid University of Ottawa, till kanadensiska Global News.

Skyddad ursprungsbeteckning används inom EU som en slags kvalitetsstämpel som innebär att råvarorna måste komma från ett visst område och att produktionen ske där.

EU-kommissionen har dock länge använt sig av halloumidiplomati i ett försök att ena Cypern, som sedan 1974 är splittrat i en grek- och en turkcypriotisk del. Osten kan bara få den typ av skyddad ursprungsbeteckning som efterfrågas om producenter på båda sidor av den så kallade gröna linjen ansluter sig till ett och samma hälsoskyddssystem, har kommissionen framhållit i sitt förhandlingsspel. Det har hittills inte varit framgångsrikt.

Tekniskt sett kan Cyperns nej döda hela avtalet – även om handelsexperter har sagt att det är högst otroligt. I Bryssel har man i flera år försökt att förbereda sig för vetoproblematiken genom att föra in tillräckliga skyddsmekanismer i avtalet för att säkerställa att ett enda lands parlament inte kan spränga hela överenskommelsen, rapporterar nyhetssajten Politico.

Men det här är första gången som det kan komma att testas i praktiken. Och den stora frågan är om Cyperns motstånd bara är en försmak på vad som kan vänta i större länder som Nederländerna och Italien, som också vädrat missnöje kring avtalet.

Företrädare för regeringen i Nicosia har sagt att man ska försöka förhandla fram undantag för en del cypriotiska produkter innan avtalet skickas tillbaka till parlamentet igen. Enligt lokala medier pågår också samtal mellan regeringen och de partier som röstade nej till ratificeringen.

”Jag är övertygad om att det kommer att ske någon typ av förhandling mellan Bryssel och regeringen på Cypern och att de kommer att nå någon typ av uppgörelse. Men vad det skulle kunna bli är ännu oklart”, säger Patrick Leblond.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Änke- och PupillkassanAnnons

300-årigt företag erbjuder livförsäkring med återbäring

Änke- och Pupillkassan är världens äldsta försäkringsbolag som fokuserat på efterlevandeskydd sedan starten 1740.
Änke- och Pupillkassan är världens äldsta försäkringsbolag som fokuserat på efterlevandeskydd sedan starten 1740.

Med snart 300 års erfarenhet är det inte många som matchar Änke- och Pupillkassans kompetens inom livförsäkringar och efterlevnadskydd. RikaTillsammans, succépodden om privatekonomi, lyfter ”Änkan” som en av Sveriges bästa livförsäkringar.

Änke- och Pupillkassan, eller Änkan som företaget kallas i folkmun, är med sin spännande historia och generösa försäkringsmodell unika i Sverige. Änkan är ett ömsesidigt försäkringsbolag. Det innebär att försäkringstagarna också är delägare i bolaget och får ta del av allt överskott. Dessutom får kunderna möjlighet till rabatterad premie eller högre försäkringsbelopp under försäkringstiden.

– Ett vanligt försäkringsbolag höjer sin premie ju äldre försäkringstagaren blir. Vi avtalar med istället med kunden om en premie som kommer gälla under hela försäkringstiden. Premierna investeras och genererar avkastning. På så sätt kan vi bygga upp en kassa som bland annat möjliggör sänkt premie eller högre försäkringsbelopp över tid, förklarar Niclas Fredrikson, vd för Änke- och Pupillkassan.

Skulle livförsäkringen vara oförbrukad när försäkringstiden går ut får kunden ta del av eventuellt överskott som har byggts upp i bolaget under åren som gått. Den betalas ut som en slutåterbäring från Änke- och Pupillkassan. Kunden kan därmed få tillbaka stora delar av beloppet som betalats in i premier.

– Det finns naturligtvis inga garantier för återbäring, men historiskt sett har bolaget givit en återbäring på över åtta procent i snitt per år, säger Niclas Fredrikson.

”Änkan har en av Sveriges absolut bästa livförsäkringar”

En av Änke- och Pupillkassans nöjda kunder är Jan Bolmeson som driver Sveriges största blogg och podd om privatekonomi, RikaTillsammans. Han upptäckte Änkan för över tio år sedan och har sedan dess tipsat sina följare om det unika försäkringsbolaget flera gånger.

– Jag gillar att man kan se Änkan som en kombination av försäkring och sparande, snarare än bara som en utgift. Änkan har historiskt varit duktiga på att förvalta sitt kapital och de har skapat ett mervärde för oss kunder. Jag tycker också att det är trevligt att på min 65-årsdag, då min försäkring löper ut, veta att det finns en stor sannolikhet att jag får tillbaka en hel del pengar. Samtidigt som jag då åtnjutit ett försäkringsskydd i över 30 år, säger Jan Bolmeson och tillägger:

– Jag vågar påstå att Änkan har en av Sveriges absolut bästa livförsäkringar. Det finns i princip inte någon anledning att inte bli kund hos Änkan om man har ett livförsäkringsbehov och möjligheten.

Specialister på sin sak

Tanken om ett kundägt försäkringsbolag där allt överskott går tillbaka till försäkringstagarna har hängt med sedan Änke- och Pupillkassans start år 1740. Då gick flera familjer samman och sparade undan pengar tillsammans i en skattkista för att garantera ekonomiskt stöd om familjeförsörjaren skulle gå bort. Skattkistan finns kvar än i dag, men numera placeras kapitalet på en lite mer säker plats som dessutom ger avkastning. 

– Syftet är samma nu som för 300 år sedan, att trygga familjer så att de kan bo kvar i sina hus om det värsta tänkbara skulle inträffa. Vi är specialister på vår sak då vi under hela företagets historia enbart jobbat med just det här, och vi kommer fortsätta fokusera på samma frågor framåt, säger Niclas Fredrikson.

Fakta om Änke- och pupillkassan

Allmänna Änke- och Pupillkassan i Sverige är ett modernt bolag med digitala tjänster som fokuserat på efterlevandeskydd sedan 1740 och därmed är världens äldsta livsförsäkringsbolag. Bolaget har fyra anställda och cirka 3 000 kunder som också är delägare i det ömsesidiga bolaget och får ta del av eventuellt överskott.

Läs mer om Änke- och pupillkassan här

Mer från Änke- och Pupillkassan

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Änke- och Pupillkassan och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?