1515
Annons

Hållbarhet i fokus när arkitekten ritade sin egen fjällstuga: ”Ingen botox”

När Daniel Widman och Hans Murman ritade sina egna fjällhus slapp de kompromissa och kunde ta ut svängarna. Båda arkitekterna valde också att bygga så hållbart som möjligt. 

Arkitekten Daniel Widman och hans egenritade fjällhus.
Arkitekten Daniel Widman och hans egenritade fjällhus.Foto:Jack Mikrut

När Daniel Widman, grundare och delägare i arkitektföretaget Lowén Widman Arkitekter, ritade familjens egen fjällstuga i Härjedalen fanns det flera kriterier som var viktiga för att få till den optimala stugan. 

Eftersom familjen sedan en lång tid tillbaka hade tillbringat mycket tid i fjällen och bott i många olika stugor hade de redan från start en tydlig bild och idé om hur huset skulle se ut.

”En av de viktigaste aspekterna var att rita en smart planlösning. Vi ville undvika kolliderande flöden, något som brukar förekomma i många fjällstugor. Den avlånga formen skapar en kronologisk ordning där entrén ligger längst bort i huset och separerar blöta kläder och skor från övriga flöden”, säger Daniel Widman.

Och visst är det så – fjällstugans rum och utrymmen följer en tydlig logik. Innan man stiger in i den långa hallen som leder upp till köket och sällskapsrummet passerar man först lidret där man kan ta av sig all utrustning och sparka av sig den värsta snön. I hallen, bakom dörrar som smälter in träväggarna, gömmer sig både ett sovrum och en toalett och längst bort leder en smal trappa upp till ett loft med ytterligare tre sovrum.

”Sovrummen är små, men de sociala ytorna är rymliga. När man kliver in ser man direkt hela husets längd. Att huset är långt, smalt och högt hänger ihop med den lokala hantverkstraditionen”, säger Daniel Widman.

Foto:Jack Mikrut

Han är som arkitekt van att rita hus åt en beställare. När han skapade sitt eget fjällhus blev han mer involverad och arbetade närmare byggherren. Det Daniel Widman beskriver som en ”visklek”, som han menar kan uppstå när man ritar åt andra, kan alltså undvikas genom den nära kommunikationen med byggherren. 

Att rita åt sig själv innebar också mer frihet och möjlighet att ta ut svängarna. Då kan en arkitekt pröva idéer och lösningar som annars kanske skulle vara för utmanande eller som inte följer praxis eller vedertagen standard, menar Daniel Widman.   

”I konventionella byggen kan enkla lösningar bli svårare än vad man tänkt. När man ritar åt sig själv kan dessa lösningar bli så enkla som de ser ut att vara.”

Utöver att han själv har ritat fjällstugan var familjen också delaktiga i själva husbygget, något som beskrivs som en fördel då man kunnat testa idéer på plats i skala 1:1. 

”Om man är inblandad i bygget kan man välja mer tidskrävande, men samtidigt billigare, lösningar om man bortser från den egna arbetsinsatsen. Som arkitekt är man i princip den enda som har en helhetssyn och när man ritar åt sig själv kan man följa den initiala idén hela vägen till det färdiga bygget. På så vis kan man ha koll på att de viktiga delarna av projektet inte förvanskas.”

Foto:Jack Mikrut

Fjällstugan som ligger i en dalgång i den lilla byn Ljungdalen i nordvästra Härjedalen är en modern tolkning av ett traditionellt timrat Härjedalshus och är helt och hållet byggt i trä. Med en utsida klädd i furu och en insida av gran vill Daniel Widman att stugan ska få åldras i sin egen takt och på ett hållbart sätt. Hållbarhetsaspekten var ett viktigt kriterium.

”Mycket i byggbranschen handlar om nuet och då blir saker och ting ofta daterade utan patineringspotential. Om du hänger upp en pinne i skogen kommer den att hålla i tusentals år. Ett vitmålat balkongräcke på vilken villa som helst kommer att ruttna efter tio år. Jag tänker att vi aldrig ska måla huset, varken in- eller utvändigt. Vi vill att stugan ska åldras med värdighet. Ingen botox alltså”, säger han. 

När det väl var dags att börja bygga huset var det också angeläget för familjen att engagera och gynna så många lokala entreprenörer som möjligt.

”Vi anlitade byns snickare, rörmokare, elektriker och gräv- och schakttjänst,” säger Daniel Widman och menar att förankringen och relationen till invånarna i är byn är viktig.

Fjällstugans stomme, som består av trä och luft, har tagits fram av företaget Isotimber och är ett bra val om man vill rita och bygga ett miljösmart hus, menar Daniel Widman. Byggblocken består av träreglar med frästa spår där luften i spåren skapar en form av isolering. På grund av lufttätheten krävs inget annat isolerande material, ingen plast eller någon form av vindspärr. Den moderna tekniken har inspirerat andra att bygga på liknande sätt.

”Projektet har fått ganska stor spridning och har lett till många fjällstugejobb. Det är ju ett hus som är byggt helt utan plast och det är många som gillar den filosofin”, säger Daniel Widman.

Foto:Jack Mikrut

När fjällstugan på 75 kvadratmeter stod färdig år 2014 landade kostnaden någonstans mellan 1,5 till 2 miljoner kronor. Stuga, tomt, avlopp och allt det övriga inräknat. Men det är en grov uppskattning.

Det finns två saker som Daniel Widman är lite extra nöjd med när han berättar om fjällstugan. Dels är han tillfreds över att de var konsekventa gällande materialen. Huset består i princip enbart av trä, luft och ekologiska material. Med entusiasm berättar han också om stugans obehandlade fasad av kärnfuru.

”Mitten av en tall har en rödaktig ton och på en fasad i sydväst kommer den med tiden att få en brunsvart nyans. Beroende på väderstreck kommer huset alltså att få olika nyanser – och jag älskar det! Huset kommer att vara som finast om hundra eller tvåhundra år.”

Är det inte ledsamt att ni inte kommer att få uppleva husets bästa dagar?
”Nej, våra barns barnbarn kommer ju att få uppleva det.”

Foto:Jack Mikrut

 

 


Regeringen anklagas för ”kapitalförstöring” i trafikplanen

Regeringen har lovat att ”rekordsatsa” på svensk infrastruktur fram till 2033.

Men att pengarna läggs mycket mer på nybyggen än underhåll får hård kritik.

”Funktionen på befintligt system kommer att försämras över den här planperioden. Våra vägar och järnvägar kommer att bli sämre”, säger trafikforskaren Johan Nyström till Di.

Foto:Johan Nilsson/TT

Den 13 juni basunerade regeringen ut en ”rekordsatsning på Sveriges infrastruktur”.

799 miljarder kronor ska gå till att bygga nya vägar och järnvägar, samt underhålla det som redan har byggts.

”Vi gör massiva investeringar i järnväg i hela landet. Vi stärker vägnätet, inte minst i landsbygd”, sade infrastrukturminister Tomas Eneroth då planen presenterades.

I en intervju med Dagens industri pratade han om de stora behoven av att sköta det som redan har byggts.

”Vägarna är slitna, det är fullt på spåren och vi har stora utmaningar som vi måste möta”, sade han.

Vad han dock inte tog upp är att anslagen till underhåll drogs ned från det Trafikverket föreslog i sitt så kallade inriktningsunderlag från 2020.

Myndigheten ansåg att 166 miljarder behövdes för att underhålla järnvägarna, och 200 miljarder för vägarna. 

Trafikverket beskriver det som en underhållsskuld på hela 70 miljarder.

”Det är deras byggkostnader för att återställa infrastruktursystemet till vad de kallar acceptabel nivå”, säger trafikforskaren Johan Nyström, affilierad vid Lunds Tekniska Högskola, till Di.

Regeringen har anslagit 163,7 respektive 162,5 miljarder, omräknat till 2021 års priser för att möjliggöra en jämförelse. Det innebär att järnvägarna får 1 procent mindre, och vägarna 19 procent mindre än Trafikverket ser som nödvändigt.

Ändå skrev regeringen att: ”De ökade resurserna till drift och underhåll av de statliga järnvägarna möjliggör att det befintliga järnvägssystemet kan rustas upp.”

En förklaring är att regeringen inte jämförde med Trafikverkets förslag, utan med föregående plan från 2018. I relation till den ökade anslaget till järnvägsunderhåll, – men sedan dess har ny infrastruktur byggts vilket innebär att pengarna ska räcka till mer. Och även jämfört med 2018 minskar pengarna till att hålla vägarna i farbart skick.

Johan Nyström, som på uppdrag av Svenskt Näringsliv skrivit en mycket kritisk rapport, anser att regeringen inte är transparent i sina beskrivningar.

”Man säger att man satsar på underhåll, vilket man med siffertrixande kan tolka som att de gör. Men samtidigt kommer befintlig infrastruktur att bli sämre. Då kan man inte gå omkring och säga att man satsar på underhåll, tycker jag”, säger han till Di.

Trafikverket har fått hård kritik från flera håll, som Riksrevisionen och forskare som Johan Nyström, för att brista i sina upphandlingar.

Om anslaget till underhåll sänks, är inte det en hälsosam press på Trafikverket att effektivisera sitt arbete?
”Det kan det absolut vara, men det är fortfarande så att Tomas Eneroth står och säger att man satsar på underhåll”, säger Johan Nyström.

Inför sin avgång skickade Trafikverkets förra generaldirektör Lena Erixon i vintras en skarp varning, och konstaterade att ”det är mest effektivt att först vårda det vi har”.

Regeringen lägger nu i stället tonvikten på att bygga nytt.

Det innebär att underhållsskulden, enligt Johan Nyströms beräkningar, när den nya infrastrukturplanen löper ut 2033 har vuxit till 137 miljarder.

”Vi kommer att få se större förseningar, större problem för godstransporter och så vidare”, säger han.

Han kallar det underfinansierade underhållet för kapitalförstöring.

”Vi låter saker och ting förfalla, och ju längre det förfaller desto dyrare blir det att återställa.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?