1515
Annons

Håkan Mogren har avlidit

Håkan Mogren var som chef för Astra ledare för en av de främsta kampanjer som svensk industri har gjort, lanseringen av magsårsmedlet Losec och dess efterföljare Nexium.

Håkan Mogren år 1998.
Håkan Mogren år 1998.Foto:Robin Nowacki

Håkan Mogren utsågs till Astras verkställande direktör i december 1987 och råkade komma just när Losec, denna kanske Sveriges största innovation någonsin, äntligen var klar att lanseras över hela världen efter många motgångar under forskningsprocessen.

Till bolagscheferna sade den nye kaxige chefen så här: ”Ni ska få de ekonomiska resurser som krävs för att göra en kraftfull marknadsinsats. Ingen ska kunna komma tillbaka och säga att man inte fick tillräckliga resurser”.

Han insåg redan att lilla Astra satt med världens bästa produkt på världens största enskilda läkemedelsmarknad, den som vid den tiden dominerades av brittiska Glaxo med läkemedlet Zantac. Astra lanserades i åtta länder 1988 och ytterligare 17 året därpå då försäljningen nådde 460 miljoner kronor och började märkas på marknaden.

Den största konkurrenten startade en motkampanj och en insändare skickades in till den ansedda tidningen Lancet som hävdade att uppstickarens produkt kunde ge stora skador på patienterna. Katastrof hotade Astra och Mogren.

Men Astras forskare kunde visa att konkurrenten hade manipulerat data i sin undersökning. Losec var inte förenad med de risker som konkurrenten hävdade. En magisk resa kunde fortsätta, även om konkurrenten fortsatte att desinformera marknaden.

Från början sågs främst Losec som ett andrahandspreparat för användning i särskilt svåra fall. Efter hårt lobbyarbete från Mogrens stab kunde restriktionerna undan för undan släppas och marknadsföringen började ge de riktigt spektakulära resultaten.

År 1992 gick Astra om tvåan på marknaden amerikanska Smith Kline ungefär samtidigt som den magiska säljgränsen på en miljard dollar om året passerades. Losec blev en så kallad ”block buster” i ett skede då båda äldre konkurrenterna såg slutet på sina patentskydd. Från 1996 blev Astra ny marknadsdominant med sin patenterade och effektivare medicin och året därpå rapporterades Losec som världens mest sålda läkemedel med 40 miljarder kronor i omsättning. Den riktigt stora säljbedriften skulle bli en uppföljare till Losec med namnet Nexium med vilken Astrafolket skulle förlänga patenttiden och de stora intäkterna.

Mogren föddes 1944 i arbetarmiljö med sång som stora intresset på Nacka Musikskola. År 1974 blev han teknologie doktor på KTH och tre år senare chef för det börsnoterade chokladföretaget Marabou. Genom samvaron med huvudägarfamiljen Throne-Holst fick han ett stort konstintresse. Det var från denna sfär som han kom till Astra och med obändigt självförtroende och energi. 

Så långt Mogrens succé. Astra blev komet på 1990-talet aktiebörs men ordspråket ”Ingen överlever en blockbuster” skulle besannas även här. Redan 1995 hade marknaden tecknat in de framtida framgångarna och i fortsättningen utvecklades därför aktien långsammare än läkemedelsindexen för de stora läkemedelsföretagen. 

Kritiken började växa mot det svenska företaget och Mogren som satsade hårt på andra läkemedel utan att kunna upprepa framgångarna med Losec. Nexium var inte aktuellt ännu. 

Å ena sidan var den nya forskningsorganisation troligen för stor för att behålla den gamla kreativiteten, å andra sidan hade läkemedelsforskning alltid haft svårt att tillfredställa otåliga finansmarknader. 

Håkan Mogren medgav att företaget var på väg in i en lugnare period. Expansionsplanerna skruvades ned. I pressen förändrades tonen mot Mogren, att vara en annorlunda sextontaggare, mer kulturellt intresserad än sportig, blev en belastning.

Han hade lärt känna brittiska konkurrenten Zenecas koncernchef, Sir David Barnes, och berättade om ett sammanträffande år 1996 där de diskuterat ett eventuellt marknadssamarbete kring nya astmamedlet från Zeneca, men att samtalen utvecklades till att gälla ett möjligt samgående. Det brittiska företaget hotades av fientliga uppköpsbud och ville styra sin framtid.

Astra försökte komma loss från ett krångligt finansiellt avtal med amerikanska Merck, gjort redan 1982, och som upplevdes som en tvångströja på den amerikanska marknaden. Mercks ledning hade börjat acceptera att en skilsmässa var enda lösningen. Den amerikanska läkemedelsmarknaden fick allt större betydelse och att de amerikanska läkemedelsbolagen fick allt större dollarmuskler oroade européerna. Hittills hade Mogren drivit linjen om ett oberoende Astra men nu svängde han.

År 1998 var skilsmässan från Merck klar och i december samma år tillkännagav Astras och Zenecas styrelser att bolagen som jämbördiga deltagare skulle bilda nya Astra Zeneca AZN -0,11% Dagens utveckling . Formellt förvärvade Zeneca samtliga aktier i Astra och det nya företaget fick sitt huvudkontor i London. En otrolig svensk marknadsframgång hade paradoxalt förvandlats till förlorad kontroll över en av landets viktigaste forskningsorganisationer. Men själva fusionen gick smärtfritt vilket Mogren och Barnes medverkade till bakom en ny koncernledning. Och det ganska oprövade Zenecas inriktning på cancerområdet visade sig bli positivt för delägaren Investors aktieportfölj.

Mogren, som i realiteten lämnade sin maktposition, förblev länge styrelseledamot i Investor och han hade flera andra uppdrag inom Wallenbergsfären, Ingenjörsvetenskapsakademin och Karolinska Institutet. Han blev ordförande för industrins Utredningsinstitut under tio år. Hans stipendium instiftades 2012 och delas ut ”för och till insatser för mänskligt välbefinnande”. Håkan Mogrens Stiftelse har till ändamål dels att främja utbildning och forskning inom det medicinska området, dels att främja utbildning av musiker inom den klassiska musiken, främst sång.

Valet 2022

L lovar sänkta skatter för småföretag: ”Behövs en vitamininjektion”

Liberalerna går till val på sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag och vill dessutom förändra de så kallade 3:12-reglerna.

Totalt handlar det om skattelättnader på cirka 7 miljarder kronor, som partiet vill få med i höstens budget.

Mats Persson, ekonomiskpolitisk talesperson för Liberalerna.
Mats Persson, ekonomiskpolitisk talesperson för Liberalerna.Foto:Pontus Lundahl/TT

Med en månad kvar till valet ser läget betydligt bättre ut för Liberalerna än vad det gjort under större delen av mandatperioden.

Partiet har klättrat upp över spärren och enligt de två mätningar som gjorts under sommaren ligger partiet nu runt 6 procent.

”Vi känner en enorm medvind och Johan Pehrsons förtroendesiffror ökar kraftigt. Vi ser väldigt goda förutsättningar för ett maktskifte”, säger Mats Persson, partiets ekonomiskpolitiska talesperson.

Vid sidan av de stora profilfrågorna, skolan och integrationen, kommer Liberalerna att satsa stort på att lyfta fram ekonomin och företagandet under valspurten.

Partiet har tidigare flaggat för skattesänkningar på framför allt låga inkomster och även lanserat flera förslag för att sänka skatten på sparande, bland annat på ISK.

Nu går man fram med två nya förslag riktade mot landets småföretag.

Det ena tar sikte på arbetsgivaravgifterna och det så kallade växa-stödet.

”Det måste bli enklare och billigare att anställa. Nu går vi in i ett nytt läge med lågkonjunktur nästa år, och då behövs en vitamininjektion i de mindre företagen för att vi ska kunna pressa tillbaka arbetslösheten”, säger Mats Persson.

Enligt växa-stödet kan småföretag som anställer sin första medarbetare få en sänkning av arbetsgivaravgifterna, från 31,42 procent till 10,21 procent, under som mest två år.

Sedan förra sommaren, fram till 31 december i år, finns även tillfällig möjlighet att få nedsatt arbetsgivaravgift för ytterligare en anställd.

Det Liberalerna föreslår är stödet utvidgas så att det ska omfatta upp till tio anställda.

Fullt utbyggt räknar partiet med att förslaget kan kosta 6,7 miljarder kronor, i form av uteblivna skatteintäkter.

Finns det inte en risk att ni lägger väldigt mycket pengar på att skapa jobb som kanske skulle komma till ändå?
”Vi ser inte den risken i det här läget. Vi är väldigt oroliga över den lågkonjunktur vi har framför oss och att hushållens pessimism ska leda till hög arbetslöshet”, säger Mats Persson, som pekar på både inflationen och den nya prognosen från Konjunkturinstitutet.

Tidigare har det framför allt varit Centerpartiet som drivit på för sänkta arbetsgivaravgifter och även C har argumenterat för en utbyggnad av växa-stödet.

Men för att det bli en större sänkning av arbetsgivaravgifterna kommer det att krävas ett maktskifte, hävdar Mats Persson.

”Centerpartiet kommer inte att kunna genomföra det de säger. De är en stor skillnad mellan Liberalerna och Centerpartiet. Vi kan leverera det vi säger, det kan inte Centerpartiet. De kommer att stånga sig blodiga i förhandlingarna med Socialdemokraterna”, säger han.

Även om sänkningen av arbetsgivaravgifterna ses som en viktig konjunkturåtgärd, anser Liberalerna att förändringen ska vara permanent.

Mats Persson säger att han kommer att driva frågan i de budgetförhandlingar som väntar i höst, om högerpartierna vinner valet.

”Den kommer att vara prioriterad i det här tuffa ekonomiska läget som vi ser nu”, säger han.

Utöver att sänka arbetsgivaravgifterna vill Liberalerna även sänka skatten för fåmansbolag, genom att förändra de så kallade 3:12-reglerna.

Totalt handlar det om skattelättnader i storleksordningen 300 miljoner kronor.

”Det är en viktig reform för att få till bättre marginaler och därmed fler jobb i den sektorn”, säger Mats Persson.

”Industrin tuffar på och är väldigt konkurrenskraftig. Men vi är oroliga för att pessimismen bland hushållen sprider sig till övriga ekonomin och att arbetslösheten ska gå upp särskilt i de här jobben”, fortsätter han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera