Hajpade bion överväger ny crowdfundingrunda för att klara krisen

Capitol är en av få biografer som låter filmerna rulla för åtta besökare i salongen. Förutom statligt stöd och vaccin är bolagets livlina de supporters som stöttat företaget sedan lanseringen på Kickstarter för fyra år sedan. Om inte restriktionerna lättar kan det blir läge för en ny kapitalrunda, enligt vd Jakob Abrahamsson. 

Jakob Abrahamsson, vd för Capitol.
Jakob Abrahamsson, vd för Capitol.Foto:Jack Mikrut

Medan AMC-ägda Filmstaden stängt ned sin verksamhet, fortsätter en handfull mindre biografer i Stockholm envist att låta filmerna rulla för en mikropublik. 

Med undantag för några dagar kring midsommar förra året, har omskrivna Capitol haft öppet. 

”Verksamheten har höga fasta kostnader som vi inte kommer ifrån och så länge vi agerar efter gällande regler kan vi bidra till att det finns något att göra under ordnade förhållanden”, säger Jakob Abrahamsson, vd för Capitol. 

Hur går det ihop att visa filmer för knappt någon publik?
”Det gör det inte. Men att ha öppet är lite mindre dåligt än att stänga ned.”

Läget är, så att säga, pressat. För biografens bistro gäller restaurangrestriktioner: max fyra gäster per bord, ingen alkoholservering efter 20 och utrymning av lokalen vid halv nio. 

Till bion säljs max åtta biljetter per visning. Kvällsföreställningarna har fått tidigareläggas för att kunna servera vin till biogästerna. Därtill är repertoaren en utmaning eftersom samtliga premiärer flyttats fram. 

Företaget är beroende av att förlängningarna av de statliga stöden kommer på plats och betalas ut. Vaccin och gradvis lättade restriktioner är en annan horisont att klamra sig fast vid. 

En livlina i pandemin är också de trogna supporters som hängt med sedan biografen lanserades på crowdfundingplattformen Kickstarter hösten 2016. På en månad fick Capitol in cirka 1,6 miljoner kronor (över fem gånger målkapitalet) från 1.100 personer som bidrog med summor på mellan 20 kronor och 85.000 kronor – pengar som användes till att lyxinreda salongen.

”Att vi haft så många med oss i båten från 'scratch', det har varit livsviktigt under den här tiden”, säger Jakob Abrahamsson och pekar på kundstödet senaste året: 

Under våren toppade försäljningen av presentkort och medlemskort tidigare högstanoteringar. Kunderna köpte även hämtmat, privata filmvisningar och biljetter till nya typer av evenemang som liveframträdanden och vinprovningar.

Jakob Abrahamsson, vd för Capitol.
Jakob Abrahamsson, vd för Capitol.Foto:Jack Mikrut

Ett antal har gått ännu längre och donerat minst 25.000 för att bli ”Capitolvän” och därmed få en namnskylt i mässing på en biostol. 

Hur viktigt är det att de som donerar får något för pengarna?
”Rätt så viktigt. Det handlar både om gemenskap och om att få något tillbaka, som fribiljetter, utan att få 100 procent valuta. Det skulle vara ganska poänglöst.”

Han har övervägt en ny version av den förra Kickstarterrundan för att ta sig igenom covidmånaderna, men har ännu inte gått vidare med tankarna. 

”Jag hoppas att det ska lätta. Annars kör vi kanske en ny runda”, säger han och fortsätter: 

”Samtidigt är det en balansgång. Många har det tufft privat med permitteringar bland annat. Det har hållit oss tillbaka.”

Jakob Abrahamsson utesluter inte en förändrad infrastruktur på biografmarknaden kommande åren, där det spekuleras i branschpress om att jättar som Amazon eller Disney kan tänkas träda in och ta över krisande kedjor som AMC för att baka in biograferna i sina välkända koncept. 

För Capitols del känner han sig trygg med den skara fans som vill ha mat- och vinservering till bioupplevelsen. Det gäller dock att rida ut pandemin och restriktionerna. 

”Just nu är det tufft. Vi försöker hålla geisten uppe. Det finns ett gott intresse, bara vi tar oss igenom det här.”

 

 


Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?