1515
Annons

H&M:s hemliga klubb – prenumeration krävs för att handla

Uthyrning av kläder, second hand i egna butiker och lagning. I ett försök att bli mer hållbara satsar de stora företagen på nya affärsmodeller. 

För att shoppa på H&M:s senaste satsning, det medlemsbaserade Singular Society, måste du prenumerera.

Daniel Herrmann och Erik Zetterberg, grundarna till medlemsbutiken Singular Society.
Daniel Herrmann och Erik Zetterberg, grundarna till medlemsbutiken Singular Society.Foto:Joey Abrait
Foto:Joey Abrait

Ett stenkast från H&M HM B +3,59% Dagens utveckling :s stora flaggskeppsbutiker på Drottninggatan i Stockholm har det medlemsbaserade Singular Society slagit upp dörrarna. Till skillnad från många av de andra butikerna på Gamla Brogatan är det svårt att vid en första anblick förstå vad det är för butik, eftersom de stora skyltfönstren saknar loggor. Bland den stilrena inredningen finns bland annat keramik från Italien, tvättmedel från Vadstena och läderväskor från Spanien. Alla produkter har bolaget själv utvecklat. 

”En av våra stora utmaningar är att få folk att förstå hur det fungerar. Vi jobbar inte med kortsiktig aktivering av produkter. Vårt mål är att skapa en långsiktig relation med våra medlemmar, snarare än en massa ha-begär, som är vanligare inom traditionell retail. Vi vill vara löftesdrivna”, säger Daniel Herrmann. 

”Idén kom från att vi ville göra något som resonerar med människor, kan påverka och vara en bidragande faktor till en positiv rörelse i vår bransch. Inget skulle göra mig lyckligare än att sitta i rullstolen på ålderns höst och se en av våra regnjackor som har gått i arv. Det är verkligen en dröm”, säger Erik Zetterberg. 

Singular Society är ett helägt dotterbolag till H&M-gruppen och är en del av affärsområdet Business Ventures, där även Afound och Treadler ingår. 

Bakom idén står Daniel Herrmann och Erik Zetterberg. Daniel Herrman har en lång bakgrund inom H&M-gruppen och kommer senast från tjänsten som vd på Weekday. Erik Zetterberg har tidigare varit kreativ ledare på H&M, Net-a-Porter och Amazon Fashion i USA. Duon lärde känna varandra på H&M för flera år sedan. 

För att handla på sajten eller flaggskeppsbutiken krävs ett medlemskap. Singular Society levererar till länderna inom EU samt Storbritannien. Hittills är drygt 1 000 personer medlemmar, men många fler står på väntelistan. 

Till skillnad från traditionell retail ska inkomsterna enbart komma från prenumerationsintäkter, medlemmarna får köpa varorna till inköpspris. Singular Society erbjuder två olika medlemsskap, bas eller plus, för 79 respektive 162 kronor. Med det första medlemskapet kan man köpa fem produkter i månaden, med det andra 25. 

”Den ständiga konflikten inom traditionell retail är att försöka tjäna pengar på produkten, samtidigt som kunden ska få tillräckligt mycket värde. Nu skippar vi alla återförsäljarled och flyttar affären någon annanstans”, säger Daniel Herrmann. 

”Vi har inte riktigt hittat en enkel mening som beskriver hur det funkar. Det är annorlunda och allt som är annorlunda är alltid lite svårt. Någon trodde att det var ett krav att köpa 25 varor. Någon annan trodde att man bara betalade medlemsavgift och fick grejerna”, säger Erik Zetterberg. 

I dag kan medlemmarna välja bland strax över 1 000 artiklar inom kläder, accessoarer, heminredning och förbrukningsvaror som kaffe, olivolja och tvättmedel. Tanken är att sortimentet ska utvecklas över tid utifrån medlemmarnas behov, i dagarna har Singular Society bland annat lanserat kaffekapslar och snart kommer solglasögon. 

”En grej som vi funderade mycket på är hur splittrad man kan vara i sitt sortiment? Kan man sälja kaffe och kashmir under samma varumärke?”, säger Erik Zetterberg. 

”Vi gör allt förutom mode, det är så oerhört svårt att pricka rätt i trend. Prickar man fel sitter man fast med stora lager, och vi är ett litet företag”, säger Daniel Herrmann.  

Hur många medlemmar behöver ni för att det ska bli lönsamt?

”Med den affärsmodellen som vi har behöver det inte bli särskilt stort för att det ska bli lönsamt, men vi hoppas kunna hjälpa många att ändra sina konsumtionsmönster. Det går att göra lönsamt tidigt, men ambitionen är balansera det med en hållbar tillväxt över tid”, säger Daniel Herrmann.

Spretig utveckling efter utköp

Ett halvdussin bolag som levererar miljardintäkter har köpts upp och lämnat Stockholmsbörsen de senaste åren. Nu visar färska årsredovisningar att bolagen haft en blandad utveckling i den privata miljön.   

Säkerhetsföretaget Gunnebo är mitt inne i en större ombyggnad som krävt stora investeringar.

”Vi står på en mycket solidare grund i dag”, säger vd Stefan Syrén. 

Ahlsell, Gunnebo och Axis är tre bolag som lämnat Stockholmsbörsen de senaste åren.
Ahlsell, Gunnebo och Axis är tre bolag som lämnat Stockholmsbörsen de senaste åren.

Sedan hösten 2018 har sex bolag som omsätter miljardbelopp blivit uppköpta och avnoterats från Stockholmsbörsen. Det handlar om it-konsulten HiQ, kameratillverkaren Axis, säkerhetsbolaget Gunnebo, industridistributören Ahlsell, bilbesiktaren Opus och kosmetikaföretaget Oriflame. Sifferfloden visar att de tidigare börsbolagen haft en blandad utveckling i den privata miljön (se tabell). 

Oriflame minskade under 2021 omsättningen med 12 procent till knappt 12 miljarder kronor, vilket bolaget i årsredovisningen härrör till coronapandemin. Rörelseresultatet stärktes dock med nära 40 procent till nästan 1,5 miljarder kronor, vilket beskrivs bero på bättre kostnadskontroll inom bland annat försäljning och marknadsföring, en förändrad prissättning och andra effektiviseringsåtgärder.

För kameratillverkaren Axis, som blev uppköpt av den japanska branschjätten Canon, var intäkterna i stort sett oförändrade under 2021 jämfört med året innan, men rörelsevinsten föll mer än 30 procent till 852 miljoner kronor. Vinsttappet beror delvis på leveransstörningar och komponentbrist, förklarar Axis kommunikationschef Björn Hallerborn. 

”Vi har heller inte haft den tillväxt som vi siktade på eller planerade för innan pandemin slog till, vilket också gör att vinsten inte varit på den nivån vi önskat”, säger han. 

Axis är ett självständigt bolag inom Canon, som i sin tur inte drivit igenom några större förändringar, enligt kommunikationschefen.

 

Efter ett turbulent år köptes säkerhetsföretaget Gunnebo ut från Stockholmsbörsen av huvudägaren Stena Adactum och riskkapitalbolaget Altor i december 2020. Bolaget hade dels drabbats hårt av coronapandemin, dels utsatts för en it-attack som resulterade i att känslig information läckte ut på internet

2020 sjönk nettoomsättningen med 22 procent och rörelseresultatet, ebita, rasade 80 procent jämfört med utfallet året innan på drygt 5,4 miljarder respektive 321 miljoner kronor. 

”Vi fick mycket stryk det året”, konstaterar vd Stefan Syrén och pekar exempelvis på bolagets verksamhet inom säkerhetsspärrar, vilka bland annat används i kollektivtrafiken där flödet av människor i princip upphörde efter pandemiutbrottet. 

Stefan Syrén, vd för Gunnebo.
Stefan Syrén, vd för Gunnebo.Foto:Jonatan Fernstrom

Årsredovisningen för 2021 visar att Gunnebo, resultatmässigt, ännu inte riktigt återhämtat sig efter pandemismällen, trots att rörelsevinsten, ebita, nästan fyrdubblades mot föregående år.

”Vi hade en tillväxt på 8 procent förra året, vilket var bättre än marknaden i stort”, lyfter Stefan Syrén fram vid sidan av resultatökningen och syftar på bolagets försäljningstillväxt, rensat för valutaeffekter och förvärv. 

Gunnebo är mitt inne i en större omstöpning där verksamheten ska bli mer strömlinjeformad, ett projekt som inleddes när bolaget lämnade börsen. Tre affärsområden har blivit två sedan kontanthanteringsdelen såldes i mars, berättar Stefan Syren.

”Nu har vi två världsledande ben kvar som verkar på en tillväxtmarknad”, säger han. Det handlar om verksamheten inom säkerhetsspärrar, Entrance Controll, och säker förvaring, Safe Storage, med produkter för både konsumenter och företagskunder.

Uppdelningen och ombyggnaden av Gunnebo har samtidigt inneburit stora kostnader. 

”Vi har investerat mycket pengar i verksamheten, bland annat i en ny it-infrastruktur, i vår personal samt innovation och digitalisering. Det hade vi kanske inte kunnat göra i samma takt, om vi hade varit på börsen”, säger Stefan Syrén. 

Han liknar den stora förändring som bolaget genomgått med att ”bygga om grunden på huset”. 

”Vi står på en mycket solidare grund i dag för att kunna driva tillväxt och lönsamhet”, säger Stefan Syrén och tillägger att inledningen på 2022 lovar gott inför framtiden. 

Ett stort utropstecken i Di:s sammanställning är industridistributören Ahlsell. Bolagets nettoomsättning ökade med drygt 12 procent till 36,8 miljarder kronor under 2021 samtidigt som rörelseresultatet rusade över 30 procent och landade på nära 3,3 miljarder kronor.

En fortsatt god efterfrågan inom samtliga kundsegment har drivit tillväxten, uppger Ahlsells vd Claes Seldeby i ett mejl till Di. 

”Utvecklingen inom bygg- och industrisektorn har varit stark, dessutom är investeringar inom infrastruktur på en hög nivå”, skriver han och poängterar att man även effektiviserat verksamheten. 

Bolagets tidigare storägare på börsen, riskkapitalbolaget CVC, lade våren 2019 beslag på hela Ahlsell. Styrningen av bolaget har inte förändrats nämnvärt i den privata miljön, uppger Claes Seldeby vidare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera