Gruvbranschen klimatsatsar: ”Plöjer ned miljardbelopp”

Gruvnäringen står för omkring 8 procent av Sveriges samlade koldioxidutsläpp. Men branschen satsar miljarder på ny teknik för att nå nollutsläpp.

”Målet är en koldioxidfri värdekedja från gruva till färdigt stål”, säger Markus Petäjäniemi, marknads- och teknikdirektör på statliga LKAB.

Markus Petäjäniemi, marknads- och teknikdirektör på LKAB. Till vänster syns en av LKAB:s gruvor.
Markus Petäjäniemi, marknads- och teknikdirektör på LKAB. Till vänster syns en av LKAB:s gruvor.Foto:Jesper Frisk/Fredric Alm
Hanna Stenegren, klimat- och energiansvarig på branschorganisationen Svemin.
Hanna Stenegren, klimat- och energiansvarig på branschorganisationen Svemin.

Under 2020 sjösätts ett antal initiativ som på sikt kan föra stål- och gruvbranscherna närmare en fossilfri produktion. Inte minst har driftsättningen av SSAB:s, Vattenfalls och LKAB:s pilotanläggning för framställning av fossilfritt stål (se artikel nedan) en enorm potential.

Men för att nå ett fossilfritt stål i hela värdekedjan måste även LKAB eliminera sina utsläpp.

”LKAB plöjer ned miljardbelopp i gruvutvecklingen och summerar man branschens investeringar är det stora pengar vi pratar om. Gruvor kommer att behövas i framtiden och då måste vi ställa om”, säger Markus Petäjäniemi.

Till sin hjälp har LKAB riggat en testgruva nära huvudgruvan i Kiruna. Där utvecklar bolaget framtidens hållbara gruvdrift i samarbete med leverantörerna ABB, Volvo och Epiroc samt Combitech.

”Vad jag vet är vi den enda aktör i världen med en fysisk testgruva där vi kan arbeta med att ta fram framtidens produktionssystem. I testgruvan prövar vi ny teknik innan vi implementerar den i storskalig produktion”, säger Markus Petäjäniemi.

LKAB är inte enda gruvbolag som arbetar med att minska koldioxidutsläppen. Samtidigt som Boliden BOL -0,43% Dagens utveckling utökar kapaciteten i flaggskeppsgruvan Aitik från 38,5 miljoner ton till 45 miljoner ton pågår en elektrifiering av produktionen.

”Företaget har tagit ett inriktningsbeslut om att vara så gröna som möjligt. Dieselförbrukning är vår stora utsläppskälla och vi tittar på hur vi kan konvertera maskiner till el- och batteridrift”, säger Peter Pol, projektledare i Aitik.

Den autonoma borrningen är redan eldriven och hösten 2018 konverterade bolaget fyra dieseltruckar till eltrolleys på en 700 meter lång bana. Under 2020 förlängs banan med ytterligare 700 meter för att nästa år utökas till sammanlagt tre kilometer. Dessutom konverteras ytterligare tio truckar. Hela investeringen uppgår till cirka 150 Mkr.

”Genom att elektrifiera gruvtruckarna sparar vi otroligt mycket bränsle. Fullt utbyggt minskar vi koldioxidutsläppen över gruvans livslängd med 15 procent och arbetsmiljön blir bättre. Dessutom kan truckarna köra dubbelt så fort med eldrift så vi klarar oss med färre truckar”, säger Peter Pol.

Gemensamt för gruvbranschen är dock att den stora klimatutmaningen inte ligger i att ställa om själva gruvdriften. I den färdplan mot fossilfrihet som branschen överlämnade till regeringen i fjol pekas förädlingsprocesserna ut som det stora hindret.

”Man har redan kommit långt i elektrifieringen och digitaliseringen av gruvdriften, men i förädlingen behöver man i många fall utveckla tekniksprång. CCS-teknik (koldioxidavskiljning och lagring) är till exempel viktigt för att cementbranschen ska nå nollutsläpp. Där är det viktigt att det finns stöd och en strategi från politiken”, säger Hanna Stenegren, klimat- och energiansvarig på branschorganisationen Svemin.

Lejonparten av LKAB:s koldioxidutsläpp på 650 000 ton kommer mycket riktigt från bolagets sex pelletsverk, där järnmalmen förädlas till järnpellets som sedan levereras till stålproducenter runt om i världen.

”Redan i dag är vår produktionsdrift i hög grad elektrifierad. Vår största utmaning är att ersätta kol och olja i pelletiseringen som säkert står för 90 procent av utsläppen. Där finns ännu ingen teknik på världsmarknaden”, säger Markus Petäjäniemi. 

Under 2020 inleder därför bolaget de första studierna om framtidens pelletsverk — plasma och vätgas är två tekniker som finns på bordet. Och redan till sommaren börjar bolagen att elda pelletsverket i Malmberget med bioolja.

”Kan vi ersätta oljan i Malmberget med bioolja från skogsavfall får vi ned koldioxidutsläppen i ett mellansteg. Problemet är att vi behöver två terawattimmar biobränsle och det finns inte de mängderna på marknaden”, säger Markus Petäjäniemi.

En framtida brist på biobränslen men också fossilfri el är en branschgemensam utmaning, enligt Hanna Stenegren på Svemin.

”Utmaningarna ser olika ut för olika företag, men det handlar i hög grad om elektrifiering och att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Tillgången till fossilfri el och biobränsle till konkurrenskraftiga priser är därför oerhört viktigt och kräver incitament och tydlighet från politiken”, säger hon.


Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?