1515
Annons

Gröna kommunpolitiker jublar efter dieselförbud

Fyra storstäder på kontinenten enades på fredagen om att förbjuda dieselbilar från och med 2025. Nu vill Sveriges två största städer inspireras av beslutet. I alla fall om de ansvariga kommunpolitikerna får välja.

Bild:TT

På fredagen kom styrande politiker i de fyra storstäderna Paris, Mexico City, Madrid och Aten gemensamt överens om att förbjuda dieselbilar efter 2025. Beslutet fattades i samband med ett klimatmöte i Mexico City där ledare från 40 storstäder medverkar.

Miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP) är på plats som Stockholms stads företrädare på klimatmötet. Hon välkomnar de berörda städernas besked om ett totalstopp för dieseldrivna fordon.

”Det visar riktningen dit världens städer är på väg. Ska vi nå våra klimatmål så måste man minska den fossila trafiken”, säger hon.

Samtidigt har även Stockholm problem med för höga halter av kvävedioxid, som är den giftiga gas som bildas vid förbränningen i dieselbilar. För tillfället är nivåerna av kväveoxid för höga för att kommunen ska nå de nationella klimatmålen för år 2020. Därför har det funnits diskussioner om att förbjuda dieselbilar på vissa gator i staden.

”Vi har under ganska många år försökt införa miljözoner i Stockholm. Men än så länge har vi inte en sådan rådighet. Vi vill hemskt gärna få ett beslut från nationellt håll om att vi själva ska kunna bestämma om miljözoner i staden.”

Så sent som i måndags klubbades dock en ny miljöstrategi fram i Stockholm stad på förslag från den rödgröna koaliationen. Från och med 2040 ska kommunen enligt målen vara helt fri från fossila bränslen, vilket betyder att både bensin- och dieseldrivna fordon fasas ut.

Men Katarina Luhr (MP) skulle gärna se ett stopp av just dieselbilar tidigare än så. Hon är därför öppen för att Stockholm skulle kunna ta efter de fyra storstädernas nya grepp i frågan.

”Ja, absolut. Jag ser verkligen fram emot att se hur det här beslutet kommer påverka städerna, eftersom vi behöver mycket starkare styrmedel även i Stockholm för att kunna pressa ner dieselbilsanvändningen och få bättre luftkvalité”, säger hon.

Enligt färsk statistik från branschorganisationen Bil Sweden är dieselfordonen fortfarande de mest populära nybilarna i Sverige, även om försäljningen har minskat. Sett till årets första elva månader uppgick dieselbilsandelen på den totala nybilsmarknaden till 52,7 procent, vilket kan jämföras med 58,0 procent under samma period 2015. 

Stockholmare: Dags att sälja bilen? Få hjälp med försäljningen (extern tjänst)

I Göteborgs stad är Ulf Kamne (MP) kommunalråd med ansvar för miljöfrågor. Inte heller hans stad lever upp till de nationella klimatmålen när det kommer till luftkvalitén. Därför har man valt att införa så kallade miljözoner – för framförallt tung trafik.

”I Sverige anses man nästan kriminell när man i frågasätter diesel- och bensinbilar, medan det är en mer vanlig uppfattning i många andra länder. Men jag tror att vi också är på väg dit”, säger han.

Han förordar dock inte att Göteborg i dagsläget borde ta samma kliv som Paris, Mexico City, Madrid och Aten nu gjort. Ett totalförbud mot dieselbilar skulle kunna bli till ett snedsteg, menar han:

”Jag tycker inte att vi ska ställa krav på just det eller det bränslet. Utan vi ska ställa krav på det som kommer ut ur avgasröret och hur mycket buller bilarna ger ifrån sig.”

Men samtidigt tycker han att storstädernas initiativ om ett dieselbilsförbud både är berömvärt och välkommet. 

”Jag tycker att det är lysande att de som har utrymme att testa faktiskt gör det. Det är jättebra och det är lätt att bli inspirerad”, säger Ulf Kamne (MP).


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?