Annons
Denna text publiceras i samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
Helsingborgs DagbladSydsvenskan

Greve och nunna tar strid mot mineraljägare

Österlen – naturskön jordbruksmark eller plats för utvinning av batterimetallen vanadin?

Hos ett brittiskt gruvbolag är förhoppningarna stora, men hittills har alla prospektörer i det skånska landskapet mötts av hårdnackat motstånd.

På barrikaden står traktens greve och abbedissa som tänker stoppa provborrningar till varje pris.

Carl Piper, syster Christa Claesson och Anita Ullmann fotograferade i samband med en intervju på klostret Mariavall. Gruppen Vetonu.se har engagerat vill stoppa mineraljakten på Österlen. Det brittiska bolaget Scandivanadium Ltd har fått tillstånd att provborra efter vanadin.
Carl Piper, syster Christa Claesson och Anita Ullmann fotograferade i samband med en intervju på klostret Mariavall. Gruppen Vetonu.se har engagerat vill stoppa mineraljakten på Österlen. Det brittiska bolaget Scandivanadium Ltd har fått tillstånd att provborra efter vanadin.Foto:Johan Nilsson/TT
Syster Christa Claesson talar i samband med ett stormöte för markägare i området på Österlen där det brittiska bolaget Scandivanadium Ltd vill provborra efter vanadin. Ett 50-tal markägare deltog i mötet som hölls i slutet på oktober på klostret Mariavall utanför Fågeltofta. Det brittiska bolaget Scandivanadium Ltd har fått tillstånd att provborra efter vanadin på Österlen och planerar att dra igång borrningarna vintern.
Syster Christa Claesson talar i samband med ett stormöte för markägare i området på Österlen där det brittiska bolaget Scandivanadium Ltd vill provborra efter vanadin. Ett 50-tal markägare deltog i mötet som hölls i slutet på oktober på klostret Mariavall utanför Fågeltofta. Det brittiska bolaget Scandivanadium Ltd har fått tillstånd att provborra efter vanadin på Österlen och planerar att dra igång borrningarna vintern.Foto:Johan Nilsson/TT

”Vi är den lilla stenen som får kolossen på lerfötter att ramla ihop.”

Moder Christa, abbedissa vid Mariavalls kloster, refererar till Bibeln när hon talar om kampen mot gruvbolag. Greve Carl Piper fyller i.

”Vi ska göra allt vi kan för att landskapet ska förbli orört.”

För några dagar sedan samlade abbedissan oroliga markägare på klostret. Nu sitter hon och resten av styrelsen för lokala protestgruppen VetoNu vid ett fat frasiga kakor och en kanna kaffe i ett av klostrets avskalade rum.

Stoppat gruvbolag har de gjort förut. Markägare Carl Piper, i folkmun kallad röde greven, har tidigare gjort gemensam sak med klostret och kämpat mot oljebolaget Shells sökande efter skånsk skiffergas.

Nu gäller det vanadin, som kan användas i uppladdningsbara batterier. I marken runt Sveriges Provence tros batterimetallen – åtråvärd för framtidens klimatsmarta teknik – finnas i större mängd.

Men tilltron är en hajp, anser Anita Ullman, ordförande för VetoNu.

”Jag tycker mig se stor likhet med batterimetallhajpen som med skiffergas.Nu kastar sig bolagen på just vanadin. Mönstret upprepar sig, det är samma politiska tryck som när på Shell kom”, säger hon och fortsätter:

”Det är en stor lobbyverksamhet vad gäller batterimetallen och återigen är Skåne försökskanin.”

I Malmö, några mil därifrån, summerar Scandivanadiums vd, geologen David Minchin, situationen över kopp kaffe.

”Just nu finns mycket rädsla och misstänksamhet. Vi måste tala med människor, för tillit är inget man får utan något man förtjänar.”

Svenska staten har beviljat Scandivanadium elva undersökningstillstånd på Österlen samt i Eslöv och Hörby. Totalt 22 .000 hektar och 4.259 fastighetsägare och kända sakägare berörs. Nu vill David Minchin tala med markägare, så att provborrningar kan komma i gång redan i vinter. Enligt bolaget handlar det om "små borrhål till ett maximalt djup på 125 meter ner i marken för att undersöka berggrundens sammansättning".

Från undersökning till dagbrott är vägen lång, understryker David Minchin.

”Vi är bara i början. Det finns mycket att ta hänsyn till.”

Enligt bolaget är vanadin "nyckeln till ett hållbart samhälle". Vd:n talar om grön revolution, potentiellt hundratals nya skånska ingenjörsjobb och i förlängningen förutsättningar för skånsk batteriproduktion.

”Vi har en större ambition att skapa en hållbarhetshub i Skåne”, säger han och förklarar:

”Varför transportera i väg skånskt vanadin till Tyskland eller Österrike om kompetensen att ta tillvara det skulle finnas här?”

Hur kommer det gå för grundvattnet, Österlens unika naturvärden, jordbruket och turismen om dagbrott blir verklighet i landskapet? Letar bolaget även efter uran? Frågorna är lika många som farhågorna.

Scandivanadiums planer avfärdas officiellt av Simrishamn och Tomelilla kommun, som båda överklagat till Förvaltningsrätten i Luleå. Fler överklaganden väntar. På Tomelillas hemsida ligger en överklagandemall som kommuninvånarna själva kan fylla i och skicka in.

”Jag ser gärna att vi är navet i det civila motståndet”, säger kommunstyrelsens ordförande Leif Sandberg (C) till TT och fortsätter:

”Minerallagen behöver ändras. Man kan inte bara ta någons mark!”

VetoNu samlar i skrivande stund 200 personer. Varje dag hör fler av sig, och motståndet växer. Löften om jobb eller ett framtida center för grön hållbar energi ger man inte mycket för.

”Jag tror inte att det här projektet skapar nya arbetstillfällen. Och om det kommer igång – tar det slut om fem år? It's a waste of time”, säger Carl Piper.

Hur långt kan du gå för att stoppa planerna?
”Så långt som det behövs.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från FastighetsbyrånAnnons

”Det är dags för bindande bud vid bostadsköp”

Bostadsaffärerna skulle kunna bli tryggare för både säljare och köpare ifall budgivningen blev bindande i Sverige. Det menar i alla fall Johan Engström, vd för Fastighetsbyrån. 

Fastighetsbyrån erbjuder tryggare budgivning med BankId 

Du har precis lagt det vinnande budet på drömbostaden. Du och din partner har skålat i champagne och ska nu åka till mäklaren för att skriva på kontraktet. Då brummar det i fickan. ”Tyvärr har säljaren bestämt sig för att gå vidare med en annan köpare.” 

Va? Men det var ju klart?!

Många känner tyvärr igen sig i den här situationen. Andra har upplevt upptrissade budgivningar med anonyma köpare som sedan plötsligt försvinner när priset är tillräckligt högt.

Bidrar till osäkerhet

Johan Engström menar att dessa situationer bidrar till att skapa såväl stor osäkerhet för köpare och säljare, som bristande tillit för mäklaryrket. Inte sällan förekommer rykten och spekulationer om lockpriser och riggade budgivningar. 

– Mäklaren är enligt lag skyldig att presentera varje inkommet bud till säljaren, även om det är anonymt och kommer i sista sekund. Men det föder en hel del onödig stress och osäkerhet för alla inblandade. 

Han poängterar ironin i att vi i Sverige har invaggats i tron att muntliga avtal är lika giltiga som skriftliga – men när det gäller livets största affär är detta som bortblåst. Han menar dock att det kan finnas en potentiell lösning i sikte. 

– I våra grannländer Norge och Danmark använder man sig av bindande bud, och det tror jag vi skulle ha glädje av här i Sverige också. Då blir varje bud mer seriöst och genomtänkt, vilket skulle ge en lugnare budgivning och en ökad trygghet genom hela processen. 

”Marknaden är redo”

I Norge fungerar bindande bud ungefär som ett offertförfarande, att budet måste inkomma inom en viss tidsfrist. Om säljaren accepterar inom den tidsramen är affären i hamn. I Danmark är alla bud hemliga och öppnas vid samma tidpunkt. Gemensamt för de två länderna är att det bud man lägger är juridiskt bindande. Men i Sverige är som bekant ingenting klart förrän kontraktet är påskrivet. 

– Jag tror att det finns stort intresse för bindande bud i Sverige, säger Johan Engström. På Fastighetsbyrån har vi sedan ett par år tillbaka erbjudit möjligheten att lägga bud digitalt med hjälp av Bank-ID, men vi kan fortfarande inte neka anonyma budgivare. 

En snabb titt på inkomna anmälningar till Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) bekräftar att det ofta handlar om upplevda oegentligheter med budgivning och lockpriser. Skulden hamnar inte sällan på mäklaren, som i regel alltså bara gör sitt jobb.

– Man kan tro att vi får högre priser genom att spela på osäkerhet. Men jag tror vi kan få bättre harmoni på marknaden om alla vet precis vad som gäller. Bindande bud skulle ge både säljare, budgivare och mäklare en större trygghet och jag tycker att politikerna så fort som möjligt ska utreda hur det skulle kunna utformas på ett sätt som gynnar alla, avslutar Johan Engström. 

Frågor och svar om budgivningar

Mer från Fastighetsbyrån

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fastighetsbyrån och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?