Annons
Denna text publiceras i samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
Helsingborgs DagbladSydsvenskan

Greve och nunna tar strid mot mineraljägare

Österlen – naturskön jordbruksmark eller plats för utvinning av batterimetallen vanadin?

Hos ett brittiskt gruvbolag är förhoppningarna stora, men hittills har alla prospektörer i det skånska landskapet mötts av hårdnackat motstånd.

På barrikaden står traktens greve och abbedissa som tänker stoppa provborrningar till varje pris.

Carl Piper, syster Christa Claesson och Anita Ullmann fotograferade i samband med en intervju på klostret Mariavall. Gruppen Vetonu.se har engagerat vill stoppa mineraljakten på Österlen. Det brittiska bolaget Scandivanadium Ltd har fått tillstånd att provborra efter vanadin.
Carl Piper, syster Christa Claesson och Anita Ullmann fotograferade i samband med en intervju på klostret Mariavall. Gruppen Vetonu.se har engagerat vill stoppa mineraljakten på Österlen. Det brittiska bolaget Scandivanadium Ltd har fått tillstånd att provborra efter vanadin.Foto:Johan Nilsson/TT
Syster Christa Claesson talar i samband med ett stormöte för markägare i området på Österlen där det brittiska bolaget Scandivanadium Ltd vill provborra efter vanadin. Ett 50-tal markägare deltog i mötet som hölls i slutet på oktober på klostret Mariavall utanför Fågeltofta. Det brittiska bolaget Scandivanadium Ltd har fått tillstånd att provborra efter vanadin på Österlen och planerar att dra igång borrningarna vintern.
Syster Christa Claesson talar i samband med ett stormöte för markägare i området på Österlen där det brittiska bolaget Scandivanadium Ltd vill provborra efter vanadin. Ett 50-tal markägare deltog i mötet som hölls i slutet på oktober på klostret Mariavall utanför Fågeltofta. Det brittiska bolaget Scandivanadium Ltd har fått tillstånd att provborra efter vanadin på Österlen och planerar att dra igång borrningarna vintern.Foto:Johan Nilsson/TT

”Vi är den lilla stenen som får kolossen på lerfötter att ramla ihop.”

Moder Christa, abbedissa vid Mariavalls kloster, refererar till Bibeln när hon talar om kampen mot gruvbolag. Greve Carl Piper fyller i.

”Vi ska göra allt vi kan för att landskapet ska förbli orört.”

För några dagar sedan samlade abbedissan oroliga markägare på klostret. Nu sitter hon och resten av styrelsen för lokala protestgruppen VetoNu vid ett fat frasiga kakor och en kanna kaffe i ett av klostrets avskalade rum.

Stoppat gruvbolag har de gjort förut. Markägare Carl Piper, i folkmun kallad röde greven, har tidigare gjort gemensam sak med klostret och kämpat mot oljebolaget Shells sökande efter skånsk skiffergas.

Nu gäller det vanadin, som kan användas i uppladdningsbara batterier. I marken runt Sveriges Provence tros batterimetallen – åtråvärd för framtidens klimatsmarta teknik – finnas i större mängd.

Men tilltron är en hajp, anser Anita Ullman, ordförande för VetoNu.

”Jag tycker mig se stor likhet med batterimetallhajpen som med skiffergas.Nu kastar sig bolagen på just vanadin. Mönstret upprepar sig, det är samma politiska tryck som när på Shell kom”, säger hon och fortsätter:

”Det är en stor lobbyverksamhet vad gäller batterimetallen och återigen är Skåne försökskanin.”

I Malmö, några mil därifrån, summerar Scandivanadiums vd, geologen David Minchin, situationen över kopp kaffe.

”Just nu finns mycket rädsla och misstänksamhet. Vi måste tala med människor, för tillit är inget man får utan något man förtjänar.”

Svenska staten har beviljat Scandivanadium elva undersökningstillstånd på Österlen samt i Eslöv och Hörby. Totalt 22 .000 hektar och 4.259 fastighetsägare och kända sakägare berörs. Nu vill David Minchin tala med markägare, så att provborrningar kan komma i gång redan i vinter. Enligt bolaget handlar det om "små borrhål till ett maximalt djup på 125 meter ner i marken för att undersöka berggrundens sammansättning".

Från undersökning till dagbrott är vägen lång, understryker David Minchin.

”Vi är bara i början. Det finns mycket att ta hänsyn till.”

Enligt bolaget är vanadin "nyckeln till ett hållbart samhälle". Vd:n talar om grön revolution, potentiellt hundratals nya skånska ingenjörsjobb och i förlängningen förutsättningar för skånsk batteriproduktion.

”Vi har en större ambition att skapa en hållbarhetshub i Skåne”, säger han och förklarar:

”Varför transportera i väg skånskt vanadin till Tyskland eller Österrike om kompetensen att ta tillvara det skulle finnas här?”

Hur kommer det gå för grundvattnet, Österlens unika naturvärden, jordbruket och turismen om dagbrott blir verklighet i landskapet? Letar bolaget även efter uran? Frågorna är lika många som farhågorna.

Scandivanadiums planer avfärdas officiellt av Simrishamn och Tomelilla kommun, som båda överklagat till Förvaltningsrätten i Luleå. Fler överklaganden väntar. På Tomelillas hemsida ligger en överklagandemall som kommuninvånarna själva kan fylla i och skicka in.

”Jag ser gärna att vi är navet i det civila motståndet”, säger kommunstyrelsens ordförande Leif Sandberg (C) till TT och fortsätter:

”Minerallagen behöver ändras. Man kan inte bara ta någons mark!”

VetoNu samlar i skrivande stund 200 personer. Varje dag hör fler av sig, och motståndet växer. Löften om jobb eller ett framtida center för grön hållbar energi ger man inte mycket för.

”Jag tror inte att det här projektet skapar nya arbetstillfällen. Och om det kommer igång – tar det slut om fem år? It's a waste of time”, säger Carl Piper.

Hur långt kan du gå för att stoppa planerna?
”Så långt som det behövs.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från BrainHeartAnnons

Allt fler upptäcker de klimatmässiga fördelarna med bergvärme och geoenergi

För att vi ska lyckas nå de globala klimatmålen räcker det inte enbart att satsa på fossilfria uppvärmningsalternativ – de behöver vara C02-fria. 500 000 villaägare med bergvärme har insett detta liksom att mängden köpt energi reduceras med 70 procent. Men bland ägare av stora fastigheter har solbaserade värmepumpsanläggningar stått i skuggan av fjärrvärme. Nu får allt fler stora aktörer upp ögonen för den solbaserade geoenergin menar Ulf Jonströmer, grundare av bland annat BrainHeart Energy och Sonority, båda fokuserade på CO2-fria lösningar för stora fastigheter.

Geoenergi är en förnybar energikälla som till skillnad från vindkraft och solceller fungerar dygnet och året runt. Värmen genereras från solen som värmer upp marken och berget som likt ett batteri lagrar värmeenergin redo att användas. Lösningen ger både minskade kostnader och undviker koldioxidutsläpp, jämfört med fjärrvärme som främst förbränner skogsprodukter och släpper ut miljontals ton koldioxid till atmosfären – där vi absolut inte vill ha den.

– Den energi vi genererar är till 70 procent gratis energi som fyller på sig självt under varma årstider och är C02-fri. Vi ser att fler stora aktörer nu börjat inse att det inte räcker att vara fossilfri utan vi måste sluta bränna upp träd som gör bättre nytta genom att istället absorbera koldioxid, säger Ulf Jonströmer.

”En bortglömd energikälla”

Geoenergi är något av en bortglömd energikälla i all uppmärksamhet kring vindkraft och solceller, menar Ulf Jonströmer. Detta trots de stora vinster fastighetsägare och företag kan hämta. Konsumtionen av köpt energi går exempelvis ned med så mycket 65-70 procent, förklarar han.

– Om man ska översätta det till pengar och jämföra det med fjärrvärme så kan man se att 100 procent att fjärrvärmens energi kommer från just fjärrvärme. Inom geoenergi kommer två tredjedelar av energin från berget och marken, helt gratis. Den resterande tredjedelen består av elektricitet som behövs för att pumpa upp energin från marken och få cirkulation i ett värmesystem till exempel. Detta blir också helt C02-fritt om man använder grön-el från vind, sol eller vatten.

Ökade önskemål

Ulf Jonströmer ser positivt på trenden som visar en ökad insikt kring behovet av att bli C02-fri.

– Fler stora fastighetskoncerner börjar förstå att klimatvänlighet inte är likställt med fossilfrihet. Koldioxid är giftet för klimatet och EU och andra organ arbetar på en betydande beskattning av CO2.Vi använder solbaserade värmepumpar i kombination med berget men också solceller för att komplettera med billig och CO2-fri el.

Fakta BrainHeart

BrainHeart är ett investmentbolag och dess helägda dotterbolag Sonority ä helt fokuserat på förnybara CO2-fria energilösningar för stora fastigheter. Namnet BrainHeart kommer från 30 års erfarenhetav av att all framgångsrik verksamhet bygger på det rätta teamet med både kunskap och kompetens ”Brain” och engagemang och driv ”Heart”.

För mer information: www.sonority.se

Mer från BrainHeart

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med BrainHeart och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?