Grekland vände till överskott

Grekland nådde ett budgetöverskott 2016 på 0,5 procent av BNP, upp från ett underskott på 5,7 procent 2015.

Det visade Eurostats rapport på måndagen, i den halvårsvisa granskningen av EU-ländernas uppgifter för budgetsaldo och statsskuld. En första beräkning gjordes den 24 april.

Uppdaterad: 23 oktober 2017, 14:10Publicerad: 23 oktober 2017, 11:08

Direkt

Detta gäller alltså det nominella budgetsaldot, inte det primära budgetöverskott som långivarnas räddningsprogram anger mål för.

Frankrike och Spanien var fortsatt de enda två EU-länder med underskott som översteg stabilitetspaktens 3-procentsgräns, på 3,4 procent respektive 4,5 procent.

Rumänien hamnade precis på 3 procent medan Storbritannien låg på 2,9 procent.

Vad gäller statsskulden hade flera av de tidigare krisländerna fortsatt oroväckande höga tal över 100 procent av BNP.

Grekland låg högst på 180,8 procent, följt av Italien 132,0 procent, Portugal 130,1 procent, Cypern 107,1 procent och Belgien 105,7 procent. Spaniens statsskuld låg på 99,0 procent.

Av krisländerna är det bara Irland som avsevärt har sänkt sin skuld, från 119,4 procent 2013 till 72,8 procent 2016.

EU-länder med bäst statsfinanser tenderade att ligga i norr och öst, och var oftast mindre länder. Nio länder hade budgetöverskott, bland dem Sverige med 1,1 procent, enligt Eurostat. Två länder hade budgetbalans.

Eurostats siffror visade också att Sverige båda åren 2013 och 2014 hade det åttonde bästa budgetsaldot med underskott på 1,4 procent respektive 1,6 procent. (I svensk debatt har finansminister Magdalena Andersson kritiserat den förra regeringen för att ha lämnat stora underskott efter sig.)

Den svenska statsskulden på 45,5 procent var den nionde lägsta 2014. Kravet för inträde i EMU är en statsskuld under 60 procent.

Innehåll från Danske BankAnnons

Klimatomställning för fastigheter: Agera i tid för ökad möjlighet till finansiering

Publicerad:29 maj 2023, 09:17Uppdaterad:6 juni 2023, 10:45

Sara Lindahl och Gustav Runeberg Schultz är hållbarhetsspecialister på Danske Bank.Foto:Rickard L Eriksson

Fastighetssektorn står för cirka 40 procent av Sveriges totala energiförbrukning. Av både hållbarhets- och kostnadsskäl är det läge att se över fastigheternas energiprestanda.

Prata med Danske Bank om ditt företags utmaningar och möjligheter

Det finns tre viktiga anledningar för företag att utreda möjligheterna att sänka sin energianvändning.

• Energikostnaderna väntas sannolikt vara fortsatt volatila och därmed svåra att förutse och det kan innebära en stor utgiftspost för fastighetsägare.

• EU:s kommande regleringar kan tvinga fastighetsägare till energieffektiviseringar på fastigheter med låga energiklasser.

• En tredje viktig anledning till att börja investera i energieffektiviseringar är att kraven på hållbarhetsrapportering blir allt mer omfattande. Storföretag har börjat rapportera sitt eget klimatavtryck, men inom kort behöver dessa bolag även se över klimatavtrycket från sin värdekedja. Då ökar förväntningarna på underleverantörer att kunna agera klimatsmart och rapportera sitt klimatavtryck på ett transparent sätt.

– Att investera i energibesparande åtgärder kan vara en bra investering för flera fastighetsbolag. Förutom att säkerställa att man inte är lika känslig för höga elpriser så säkerställer man att fastighetsbeståndet klarar kommande EU-krav och genom sitt minskade klimatavtryck kan man även uppnå konkurrensfördelar, säger Gustav Runeberg Schultz som är hållbarhetsspecialist på Danske Bank.

Eftersom energibesparande åtgärder kan ta lång tid att implementera är det bra att starta projekten innan hårdare krav från EU träder i kraft. Exempel på projekt kan vara att tilläggsisolera eller energioptimera fastigheten och att ta vara på spillenergi, för en kostnadseffektiv drift.

Danske Banks hållbarhetsspecialister pratar varje dag med kunder som aktivt väljer att investera i energibesparande åtgärder.

– Mitt första råd är att prata med oss på banken. Vänta inte. Vi kan ge konkreta råd kring både kort- och långsiktiga finansieringslösningar för projekt, som kan minska företagets energiförbrukning och som bidrar till en hållbar omställning, säger Sara Lindahl som även hon är specialist på hållbara finansieringslösningar på Danske Bank.

Gröna lån till hållbara projekt

En attraktiv finansieringslösning är gröna lån – företagslån öronmärkta till att finansiera omställningen till ett fossilfritt och mer långsiktigt hållbart samhälle. De gröna lånen har oftast en förmånlig ränta jämfört med andra företagslån.

— Det är viktigt att känna till att ett flertal banker ser över klimatavtrycket från sin låneportfölj. Genom att förstå sina fastigheters klimatavtryck och investera i förbättrad energiprestanda kan företagen öka möjligheten till finansiering över tid, säger Gustav Runeberg Schultz.