ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 21 OKT Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Nyheter

Grekiska börsen tar revansch på resten av EU

  • Börsen i Aten. Foto: AP

Den grekiska ekonomin fortsätter att vackla. Ändå har marknadens förtroende för landet börjat återhämta sig, och det med råge. Atenbörsen har under det senaste året haft störst tillväxt av samtliga marknadsplatser inom EU.

Ingen annan marknadsplats inom EU har sett en lika stor procentuell tillväxt som Atenbörsen under 2017. Det grekiska indexet har sedan årsskiftet stigit med knappt 30 procent.

Men börsrallyt beror inte på någon större organisk förbättring i den grekiska ekonomin, menar förvaltaren Elena Lovén på Swedbank. Orsaken har i stället varit spekulation från investerarnas sida.

”Uppgången har främst berott på en optimism om att Grekland ska nå en uppgörelse om skuldlättnader med de utländska kreditgivarna”, säger Elena Lovén, som förvaltar storbankens Österuropafond.

Under 2010-talet har Greklands ekonomi fått livsuppehållande behandling genom flera stora stödlån. Avbetalningsplanerna för det massiva skuldberget har därefter varit föremål för tuffa förhandlingar.

”Den grekiska börsen är dominerad av bankerna. Det är de som är mest exponerade mot avtalen. Finanssektorn är beroende av reformer och möjligheter att kunna förlänga krediterna”, säger Elena Lovén.

I april nåddes en milstolpe då en överenskommelse mellan Grekland och landets största kreditorer kom på plats. Det möjliggjorde ett tredje och sista stödlån på totalt 8,5 miljarder euro, eller drygt 81 miljarder kronor, från eurozonens fond ESM.

Pengarna gör att Grekland klarar sina räkningar på kort sikt. Det skapar också förutsättningar för marknaden att under resten av 2017 och framåt fokusera på mikroekonomin och det grekiska näringslivets utveckling, menar Elena Lovén.

”Hela ekonomin är baserad på att Grekland kan fortsätta att nyttja lånen. Nu måste den få fart, men det kommer att ta tid. Nu kommer man att kunna lägga lite mer vikt på bolagssidan”, säger hon.

Den grekiska börsen har länge varit ett sorgebarn för investerare. Det gäller till exempel för Swedbank. I storbankens Österuropafond har Grekland under flera år stuckit ut som det enskilt sämsta landet. Men under det första halvåret 2017 vände investeringarna till plus.

Ändå manar Elena Lovén till skepsis gentemot Atenbörsen som investeringsobjekt.

”Atenbörsen står fortfarande inte på egna ben, utan är beroende av kreditgivarna. Då blir det direkt väldigt spekulativt. Jag är mer försiktig av mig och vill vänta in rapportsäsongen i slutet av året. Men uppgången kan mycket väl fortsätta.”

Om man väljer att titta utanför EU bräcks dock den häftiga grekiska börsuppgången i ett annat medelhavsland – Turkiet. Istanbulbörsen har under de senaste sju månaderna stigit med knappt 38 procent, vilket också är mest i hela världen.

För nästan exakt ett år sedan var situationen helt annorlunda, när landet lamslogs av ett statskuppsförsök. Då sänktes kreditbetyget på Turkiets statsskuld till bottennivåer av de flesta stora institut, samtidigt som den turkiska valutan vacklade betänkligt.

”Efter kaoset i fjol trodde många att Turkiet inte skulle vara investeringsbart. Men bit för bit har de negativa faktorerna fallit bort. Följderna blev inte lika hemska som man hade befarat”, säger Elena Lovén.

Hon pekar på att det turkiska näringslivet med bravur lyckats slå sig fritt från politiska risker. Bankerna klarade sig helskinnade igenom krisen trots höga räntor och hög inflation, medan exportbolagen gynnades av den svaga valutan. Dessutom har de turkiska flygbolagen gått starkt under 2017.

”När riskaptiten höjs i världen ökar flödena till Turkiet. Det är en mycket omtyckt riskmarknad. Den var dessutom väldigt billig innan uppgången och handlades med bra rabatt sett till sin egen historik”, säger Elena Lovén.

Tyck till