ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Smarta städer

Göteborgs digitala tvilling ska leda vägen

  • Foto: Göteborgs stad
  • Mats Bergh, VD Joannesberg Science Park och Lars Bern, områdesansvarig Innovation på Business Region Göteborg. Foto: Patrik Olsson
  • Foto: Göteborgs stad

Industrimetropolen Göteborg ­har hittat en ny exportprodukt: den smarta staden.

Men först ska en virtuell tvilling granskas av medborgare och experter. 

På Lindholmen Science Park i Göteborg finns en stor modell av staden uppställd, där existerande byggnader visas sida vid sida med sådant som planeras. Det är så här vi är vana att se och diskutera ny bebyggelse. Eric Jeansson, geodatastrateg på stadsbyggnadskontoret, ska dock visa oss ett helt annat sätt. På en skärm stor som en vägg i en lokal som kallas Visual Arena syns en bild av Göteborg som ser ut att vara tagen ur ett datorspel. Bilden är helt uppbyggd av riktig geografisk data från den befintliga staden. 

”Varenda gatulampa du ser på bilden är en riktig lampa”, säger Eric Jeansson.

Flera städer arbetar just nu med att ta fram sina digitala tvillingar. I Göteborg, som ­har jobbat med en tredimensionell baskarta sedan 1980-talet, har man kommit en bit på vägen men har fortfarande mycket kvar att göra. Som med många andra projekt i staden är målgången planerad till 2021 då staden firar 400-årsjubileum. Modellen används redan inom det så kallade Älvstadenprojektet, som både titulerar sig Nordens största samhällsbyggnadsprojekt och är en testarena för hållbar stadsutveckling. 

Göteborgs virtuella tvilling byggs upp runt en databas som håller reda på till exempel hur höga husen är, vilken sorts tak de har och vilket slags fasad. Tanken är att modellen i framtiden också ska innehålla information om byggnaders energiklassning och användningsområde och kanske även statistik om dem som bor där. 

Tekniken som används för att visualisera staden kommer från spel- och filmbranschen. Att ha en digital version av en stad är enligt Eric Jeansson fördelaktigt ur flera perspektiv. Det underlättar dialogen med medborgarna om förändringar i stads­bilden kan visas i 3D-bilder som man kan ta del av till exempel genom ett par vr-glasögon eller på en vanlig datorskärm. Men med en virtuell kopia av staden kan man också testa saker. 

”Du kan jämföra det med när man bygger bilar. Först ritar man allt i 3D, hur dörrarna ska sitta ihop med karossen, hur de elektriska lösningarna ser ut. Sedan gör man en virtuell modell och så visualiserar man den. Sedan kan man även testa den. Du kan till och med göra krocksimuleringar i datorn. Så tänker jag att vi ska göra med staden. Vi simulerar staden innan vi bygger den så att vi kan göra den så bra som möjligt”, säger Eric Jeansson. 

Tekniken skulle helst ha varit på plats redan i går. Inom Älvstadenprojektet är målet att till 2020 ge plats för 30 000 nya invånare och 40 000 nya arbetsplatser. Tanken är också att skapa förutsättningar för nästan lika många till. 

Hur smart kan staden bli, hinner ni tänka på alla möjliga lösningar?

”Nej, vi ­sitter lite och planerar en stadsdel i taget, för det är så svårt och stort och det ska fram så många bostäder. Därför hinner vi inte tänka som vi borde tänka: på hela ­staden som en stor enhet, en organism som faktiskt hänger ihop.”

Eric Jeansson tror att staden i framtiden kommer att arbeta med något han kallar smart ­scenariostyrd planering och här kommer den ­virtuella tvillingen in i bilden igen. 

”I modellen kan vi testa olika scenarier, där vi har kopplat ihop arkitektur, trafikplanering och hållbarhet med energilösningar och avfallshantering. Där tror jag att vi kommer att jobba smartare, men det kräver lite annan teknik.”

Inom all stadsplanering är geodata av största vikt, men än mer så när en smart stad ska skapas. Ser man till de utmaningar som ligger i stadens framtid är klimatförändringarna en av de största. 

”Vi vet redan i dag att vi får högre vattenstånd hela tiden när havsvattnet expanderar och isar smälter. Det finns scenarier där vattennivån går upp en eller en och en halv meter jämfört med dagens nivå. Vid stormtillfällen stiger det kanske ytterligare en och en halv meter. Då kommer halva ­staden att översvämmas och det måste vi planera för”, säger Eric Jeansson. 

  • Eric Jeansson, geodatastrateg på stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad. Foto: Patrik Olsson

En annan utmaning som han tror att geodata kan hjälpa till att hantera är segregationen.

”Det handlar om att beskriva hur staden ser ut och använda modellen som skapas för att bygga en integrerad stad”, säger han. 

Redan i dag används geodata i medborgardialogen. I appen Min stad kan göteborgarna lämna egna förslag på en karta, men också ta del av historiska bilder och framtids­visioner. 

Med två stora fordonsföretag i staden finns ett stort fokus på autonom körning och den förändrade stadsbild som kan bli en effekt av nya trafiklösningar. På Lindholmen kommer bland annat ett AI-center att invigas i höst, där en av initiativtagarna är Dennis Nobelius, vd för Zenuity som utvecklar mjukvara för autonoma fordon. 

Lindholmen Science Park ägs av Chalmers, staden och näringslivet. Detsamma gäller för Johanneberg Science Park, med inriktning mot bland annat samhällsbyggnad och energi där stadens ägarskap går via det kommunala bolaget Business Region Göteborg. 

En linje med elektriska bussar binder samman de båda forskningsparkerna. De ingår i projektet Electricity, ett samarbete mellan 15 parter från industri, forskning och samhälle som tillsammans ska utforska lösningar för hållbar kollektivtrafik.  Projektet får ­hittills sägas ha fallit väl ut. Västtrafik meddelade i somras att 30 helelektriska bussar ska upphandlas. 

På Chalmersområdet har man inom projektets ramar också testat en helt självkörande elbuss. Mats Bergh, vd för Johanneberg Science Park, beskriver projektet som roligt, men med vissa utmaningar. Eftersom bussen gick i riktig stadstrafik var den utrustad med rigorösa säkerhetssystem och hade inte tillåtelse att agera precis hur den ville. 

”Här uppe finns en liten närbutik. När den får sina varuleveranser kommer de med lastbilar som ställer sig lite på sniskan på trottoaren. En slarvigt parkerad lastbil gav elbussen panik, den tvärnitade och började tuta, till allas förvåning och nöje”, minns Mats Bergh. 

Just den typen av tester är en stor del av forskningsparkens uppdrag. Flera av de mer storskaliga testerna ingår i EU-projektet Iris, där Johanneberg Science Park är samordnare. 

Inom projektet har tre så kallade Lighthouse cities utsetts, Utrecht, Göteborg och Nice, som bedöms ha kommit långt med hållbara kommersiella lösningar inom energi, mobilitet samt informations- och kommunikationsteknik. 

Tanken är att skapa teknik som går att kopiera och skala upp även i andra städer. 

”Iris är en typ av testarena. Sedan kan man testa lite i mikroformat också, till exempel enskilda fordon, byggnader eller energisystem”, säger Mats Bergh. 

Tillsammans med Lars Bern, ansvarig för innovation på Business Region Göteborg, har han kommit fram till att en smart stad inte bara kan bestå av tekniska lösningar. Det är syftet med lösningarna som är det viktiga: att de är hållbara och medför nytta för dem som bor i staden.

I Göteborg finns det inga mål kopplade till hur smart staden ska bli. Däremot finns ett nytt näringslivsstrategiskt program som tar sikte på att skapa 120 000 nya jobb till 2035. Det innebär en stor inflyttning. 

”Med den höga graden av urbanisering ställs nya krav på stadsmiljöerna. Ska man ändå anpassa sig kan man lika gärna göra det rejält och smart från början för det ska hålla väldigt länge”, säger Lars Bern. 

Att minska stadens miljöpåverkan är en viktig ledstjärna. Man bör frukta resursslöseri, anser Mats Bergh.

Förutom transportlösningarna inom Electricity är man i Johanneberg i gång med projektet Fed, Fossil-free energy district, som syftar till att minska energianvändningen och fossilberoendet. 

”Vi vill kapa energiförlusterna som uppstår i ett stort elnät. Det gör vi genom att bygga ett lokalt system där man kopplar ihop fastigheter, värmepumpar och solceller så att de kan köpa och sälja både värme, kyla och el mellan varandra”, säger Mats Bergh.

Ericsson har varit med och byggt själva molntjänsten som gör att enheterna kan kommunicera. I förlängningen är tanken att transporter ska kopplas på, med elbussar som har laddningsbara batterier. På så sätt kan olika testprojekt överlappa. 

”När man pratar om smarta ­städer fokuserar man ofta på att enskilda byggnader ska vara självförsörjande. Här tar vi sikte på något större och ser om byggnader med olika verksamhet kan ta hjälp av varandra över tid.” 

En stor utmaning är det rent legala. Dagens energimarknad är hårt reglerad med lokala monopol. Göteborg Energi är samarbetspartner i projektet även om bolaget initialt inte var särskilt intresserat av en lösning som skulle koppla bort Chalmersområdet från elnätet. 

”Men på Göteborg Energi har man insett att om utvecklingen går den vägen kommer företaget att få en annan roll i framtiden. Då kan det vara bra att känna på den frågan innan, vilket har fördjupat samarbetet väldigt bra”, säger Mats Bergh. 

Ett annat exempel på när olika projekt får utbyte av ­varandra är Positive Footprint Housing, där Riksbyggen är involverat, och elbussprojektet. Volvo anser att bussarnas batterier måste bytas när de har tappat 20 procent av sin laddkapacitet. 

”Normalt sett går man då in i en återvinningsprocess, men med dagens teknik blir det för dyrt. Men i stället för att skrota dem vill vi prova något som vi inte vet om det kommer att fungera: att använda batterierna för energilagring i Riksbyggens hus.”

Ytterligare två projekt är HSB Living Lab där studenter testar olika lösningar för hållbart boende och Celsius, som handlar om lokala uppvärmnings- och nedkylningslösningar.  

”Vi har en hel del utmaningar i Sverige sett ur ett hållbarhetsperspektiv, men det här skapar också fantastiska exportmöjligheter. Vi lever ju på export i det här landet”, säger Lars Bern.

Enligt honom tittar man från stadens sida gärna på hur Göteborgs resurser, som gator och byggnader, kan tillgängliggöras för att vara med och driva utveckling tillsammans med näringslivet. Ett exempel på detta är Testbädd Göteborg där staden via Business Region Göteborg samarbetar med Chalmers, Göteborgs universitet och forskningsinstitutet Rise kring alla de testbäddar som finns i Västsverige. 

Att många aktörer samverkar är en av framgångsfaktorerna. Just i exportsammanhang kan det dock medföra problem.  

”Man märker på folk som kommer till Göteborg och är nyfikna på stadens projekt att de gärna vill köpa hela systemlösningar. Där saknar vi ibland en försäljningskanal, för vem är det egentligen som säljer helheten?”, säger Mats Bergh. 

Många av projekten som bedrivs på Johanneberg Science Park finansieras både genom företag och med hjälp av forskningsanslag. Flera företag har fått beskedet att samarbetsprojekten måste vara av sådan art att de gynnar företagens verksamhet, eftersom de i slutänden kommer att få stå för fiolerna. 

”Alla offentliga medel vi kan få för att förhöja forskningsgraden är av godo, men det baseras på en privat investering”, säger Mats Bergh. 

När Lars Bern och Mats Bergh tittar framåt är det inom samhällsbyggnad och transport de ser den största potentialen för Göteborgs del. Även i framtiden kommer Göteborg att vara Volvo City. 

”Tittar man på fordonsindustrin i Sverige så hade den för några år sedan ungefär 100 000 anställda och den sektorn kommer säkert att växa”, säger Mats Bergh. 

Han tror att de exporterande Volvobolagen skulle kunna ge draghjälp åt företag i andra branscher där det finns tillväxtpotential för en ny sorts exportindustri.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer