1515
Annons

Globalt sug efter försvarets specialvagnar

VÄSTERVIK.
I femton år har Westbay Solutions utvecklat specialvagnar till militära fordon. Aldrig har efterfrågan varit lika hög som nu.

”Just nu är läget extremt. Vi har aldrig i företagets historia sett så mycket intresse från en mängd olika länder”, säger bolagets grundare.

Westbay Solutions har tillverkat släpvagnar åt svenska försvaret sedan 2007.
Westbay Solutions har tillverkat släpvagnar åt svenska försvaret sedan 2007.Foto:Björn Solfors

Den lilla och okända tillverkaren av specialbyggda släpvagnar fick en oväntad stororder av en oväntad kund. De vann upphandlingen till FMV, Försvarets materielverk, och kunde 2007 rulla ut den första produkten.

”Väldigt förenklat var det en vanlig släpvagn som vi lackerat militärgrön och gjort några anpassningar på”, säger Eric Grönlund, medgrundare och delägare av Westbay Solutions. 

Sedan dess har samarbetet – och den tekniska nivån – utvecklats rejält. Flaggskeppet nu är en terränggående vagn till Försvarets bandvagnar. Vagnen tar sig över murar och stenar, flyter i vatten, kan lyftas av helikopter och tar sig fram på skidor när underlaget är för dåligt. 

”Framför allt är vagnen en logistikenhet som kan lasta allt från drivmedel till sovsäckar, tält och mat. Vagnen består av fyra moduler, man kan enkelt ta av en modul och sätta på något annat, vilket gör marknaden väldigt stor. Vi har lyckats patentera lösningen, så det är en skyddad produkt i hela världen”, säger Eric Grönlund. 

Eric Grönlund och Fredrik Hedberg, grundare och ägare.
Eric Grönlund och Fredrik Hedberg, grundare och ägare.Foto:Björn Solfors

Vagnen har redan gått ut på export, till bland annat Österrike och Abu Dhabi, men det stora exportlyftet väntar runt hörnet nu. 

”Geopolitiskt har det varit oroligt ett antal år, det har tillsatts ner och mer i anslag i den militära sektorn, och med våra lösningar har vi räknat med en uppgång internationellt. Just nu är läget extremt. Vi har aldrig i företagets historia sett så mycket intresse från den här kundgruppen, från en mängd olika länder”, säger Fredrik Hedberg, delägare, vd och medgrundare.  

Även i Sverige ska anslagen till Försvaret öka rejält framöver. Har ni märkt av det än?
”Det är för tidigt att säga. Rent allmänt har det varit mycket förfrågningar från svensk sida, men det kan också bero på att man byter ut uttjänta flottor. Vi noterar att det varit betydligt fler projekt det sista halvåret än det varit tidigare”, säger Fredrik Hedberg. 

Westbay Solutions tillverkar inga vapen, men då vissa komponenter ändå räknas som krigsmateriel har företaget en tät kontakt med ISP, inspektionen för strategiska produkter. 

”Det är vårt kontrollorgan, som ser till att vi inte fraktar ut krigsmaterial till länder som inte ska ha det. Vi håller hand med ISP och informerar så fort vi offererar utomlands”, säger Eric Grönlund. 

Affärsområdet ”Defense & Government” står redan i dag för 50 procent av omsättningen, och är alltså på ytterligares uppgång. Samtidigt har företagets ursprungsverksamhet, tillverkning av kundanpassade släpvagnar i affärsområdet ”Trailers”, effektiviserats genom en tydlig omstrukturering. 

”Förut hade vi stort fokus på enskilda order med väldigt hög anpassningsgrad och mycket handpåläggning. Allt var unika speciallösningar. Nu har vi tagit de lösningarna och standardiserat dem internt i produktionen”, säger Fredrik Hedberg. 

Inom affärsområdet Defense & Government levererar Westbay Solutions vagnar till bland annat tull, brandkår och polis. Bland annat gör företaget en vagn för bomdesarmering.
Inom affärsområdet Defense & Government levererar Westbay Solutions vagnar till bland annat tull, brandkår och polis. Bland annat gör företaget en vagn för bomdesarmering.Foto:Björn Solfors

De moment som tidigare bara fanns i mekanikerns huvud har numera ett artikelnummer med tillhörande dokumentation. Säkerheten och kvaliteten ökar, samtidigt som produktionen blir både effektivare och mer mätbar när det kommer till både inköp och lönsamhet. 

”Tack vare den här satsningen har vi kunnat flytta fram positionerna, vi hade inte kunnat växa som vi gjort utan den här omstruktureringen. Det vi tyckte var svårt för 7-8 år sedan tycker vi är relativt enkelt i dag”, säger Fredrik Hedberg. 

Företaget bygger bland annat personalvagnar till byggen, saneringsvagnar för asbestsanering och täckta släp för biltransporter inom framför allt racing till både företag och entusiaster. Med den ambitiösa uppgraderingen, som även inbegripit flytt till nya lokaler, är själva grundplattan för ny expansion på plats. 

Tänket och lärdomarna kommer även till nytta när nästa militära stororder trillar in, och totalt räknar förtaget kunna nå en omsättning på 250 Mkr inom fem år. Bland möjligheterna finns också ett relativt nytt affärsområde, ”Vehicles”, där företaget levererar exempelvis mobila showrooms som ställs på ett fordon istället för på ett släp. Men även utmaningarna växer. 

”Innan coronan kunde vi njuta av en otroligt väl fungerande leveranskedja, och kunde lägga beställningar just in time. Det har helt skiftat till att man nu spekulerar i lager. Risken är hög att man spekulerar i fel saker, eller att efterfrågan nu plötsligt minskar”, säger Fredrik Hedberg. 

En redan tuff balansakt har blivit ännu svårare efter krigsutbrottet i Ukraina.

”Ingen vet hur allt utvecklar sig framöver. Det är väldigt många variabler att hålla koll på nu och det finns ingen erfarenhetsbank att luta sig mot”, säger Eric Grönlund. 

 

 

 

 

Nära lösning för flaskhalsen i norr

LULEÅ. Hamnen i Luleå har pekats ut som en flaskhals som hotar industrisatsningarna i norra Sverige. 

Nu ser markfrågorna ut att vara lösta – men diskussioner pågår fortfarande om järnvägen.

Kranar i Luleå hamn (t v). Hybrit, med pilotanläggning i Luleå (t h), är en av de nya satsningar som ställer krav på kapaciteten i hamnen.
Kranar i Luleå hamn (t v). Hybrit, med pilotanläggning i Luleå (t h), är en av de nya satsningar som ställer krav på kapaciteten i hamnen.Foto:Simon Eliasson; TT

Hamnen i Luleå är en viktig del av infrastrukturen för industrin i norra Sverige. Den används i dag både av gruvbolaget LKAB och av ståltillverkaren SSAB.

Under det kommande decenniet väntas hamnens betydelse öka markant. H2 Green Steel, som planerar ståltillverkning i Boden, är en av flera nya aktörer som vill använda anläggningen. 

Före sommaren blev det klart att LKAB köper 120 hektar mark i hamnen där företaget ska bygga en anläggning för utvinning av sällsynta jordartsmetaller. Avtalet fick hamnens ledning att gå i taket, eftersom markbrist riskerade att gå ut över hamnens utvecklingsmöjligheter och övriga kunder. 

Efter några månaders diskussioner säger Luleå hamns tillförordnade vd Göran Carlsson att läget ser betydligt ljusare ut. 

”De kundkrav som vi känner till de kommande åtta till tio åren kommer vi att klara av”, säger han. 

För att får fram mer mark har hamnen omvärderats hur ytorna används i dag. 

”Vi tittar på alternativa markytor som vi har och då kommer vi behöva flytta på vissa saker. Vi har en del hus som i dag står lite illa till. Vi har grönområden som vi nu måste ha som industrimark. Det andra vi har tittat på är tekniska lösningar som är mer yteffektiva”, säger Göran Carlsson. 

Några beslut om förändringarna är dock inte tagna ännu.

”Vi kan besluta om något innan vi har några beställningar. Däremot har vi gjort en förstudie som visar att vi klarar av det här”, säger Göran Carlsson. 

Sammantaget innebär omdisponeringen av mark att Luleå hamn gör bedömningen att anläggningen klarar de behov som SSAB och H2 Green Steel och flera andra nya industrier väntas ha det kommande decenniet. 

”Om alla projekt blir av på sin maxvolym handlar det om flera gånger större volym än vi hanterar i dag. Vi kommer att bli en betydligt större hamn”, säger Göran Carlsson.

Däremot är det inte klart hur järnvägen ska dras på området, vilket är en central fråga. Där pågår fortfarande diskussioner mellan industrin, kommunen, hamnen och Trafikverket. 

Parallellt med markfrågorna muddras farleden i hamnen för att kunna ta emot större fartyg och öka lastkapaciteten. Malmporten, som projektet kallas, kostar 2,7 miljarder kronor och finansieras gemensamt av staten och Luleå kommun. 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera