1515

Gintillverkaren öppnar upp i Stockholm – och bygger hotell på hemmaplan

Sveriges två största tillverkare av gin möts snart i varsin ringhörna på Södermalm i Stockholm.

Där finns redan Stockholms Bränneri med destilleri på Folkungagatan. I augusti öppnar konkurrenten Hernö Gin en stor cocktailbar vid Slussen. 

På hemmaplan, i Härnösand, bygger Hernö Gin dessutom ett hotell.

Hernö Gin tillverkar gin i byn Dala utanför Härnösand. Jon Hillgren är grundare och vd.
Hernö Gin tillverkar gin i byn Dala utanför Härnösand. Jon Hillgren är grundare och vd.Foto:Jesper Frisk
Foto:Jesper Frisk
Foto:Jesper Frisk

Efter en kilometers bilfärd på en smal och kuperad grusväg möts vi av en samling röda trähus med vita knutar, omgivna av skog och grönskande fält. Det är själva sinnebilden av svensk idyll, en högsommardag när solen lyser från en klarblå himmel. Platsen, en kvart utanför Härnösand, heter Dala. Här bor Hernö Gins grundare, vd och huvudägare Jon Hillgren med sin familj – och med sitt företag hemma på gården. 

En skarpare kontrast till den luftförorenade Hornsgatan på Södermalm i Stockholm är svår att tänka sig. Där, på gatunummer 1, i hörnet mot den livliga Götgatan håller Hernö Gin på att etablera sig med en cocktailbar i två plan och med 120 sittplatser. 

Till Stockholms Bränneri på östra Södermalm är det fem minuter med cykel. 

”Formellt sett är vi konkurrenter”, medger Jon Hillgren lite motvilligt.

”Helst vill vi att alla besökare ska komma hit till Dala, men vi förstår att alla inte kan komma hit. Då får istället vi komma dit den stora massan finns.”

”Stockholm är trots allt allas huvudstad. Vi etablerar oss där för att nå ut, inte för att ta marknadsandelar av Stockholms Bränneri. Det handlar om marknadsföring, att bygga varumärke.”

Försäljningen av gin på Systembolaget domineras helt av de stora, välkända utländska märkena som Beefeater, Bombay Sapphire, Gordon’s med flera. De fem mest sålda sorterna 2020, sett till volym, var alla brittiska. 

”Hernö Gin är den största svenska producenten, men vi är väldigt små i jämförelse med de internationella jättarna. Om vi svenska producenter tillsammans kan lyfta gintrenden från de stora utländska märkena till att man dricker lite mindre men lite bättre, lite roligare också för den delen, då behöver vi inte slåss mot varandra.”

Jon Hillgren grundade Hernö Gin våren 2011, företaget fyller alltså tio år i år. Året därpå, i december 2012, lanserades den då enda svenskproducerade ginsorten på tre lokala Systembolaget. I dag säljs Hernö Dry Gin, den största av destilleriets fem ordinarie sorter, på samtliga Systembolaget i landet. 

Hernö Gin tillverkar gin i byn Dala utanför Härnösand. Jon Hillgren är grundare och vd.
Hernö Gin tillverkar gin i byn Dala utanför Härnösand. Jon Hillgren är grundare och vd.Foto:Jesper Frisk

Stockholms Bränneri är yngre, det enda destilleriet innanför Stockholms tullar grundades 2015. Övriga ginproducenter är små jämfört med dessa två. 

”De flesta andra har startats de senaste två-tre åren och det poppar upp nya hela tiden”, säger Jon Hillgren. 

Totalt finns ett femtiotal så kallade hantverksproducenter, eller craft gin för att använda ett internationellt begrepp. Det handlar alltså om småskalig produktion, kvalitet snarare än kvantitet. Just kvaliteten är något som framhålls i marknadsföringen. Hernö Gin har fått så många utmärkelser att man titulerar sig världens mest prisbelönta gindestilleri sedan 2015.

I Dala har destilleriet byggts ut från en kopparpanna i ett litet hus närmast boningshuset till tre pannor och en tillbyggnad med serveringsyta där det hålls provningar och visningar för besökare. Den tredje pannan togs i bruk tidigare i år.

På andra sidan grusvägen ligger lagret med företagets namn i stora vita bokstäver längs ena sidan, kontor och en nybyggd restaurang.

”Före corona hade vi 3.000 betalande besökare per år utan marknadsföring. Förra året hade vi som ambition att locka hit 10.000, men så kom pandemin och vi stängde besöksverksamheten”, säger Jon Hillgren. 

”Här i Dala märker besökare att det är på riktigt, att det finns pannor, man får höra historien och ser att det är ett hantverk – genuint helt enkelt.”

Sverige har en lång tradition som producent av vodka och kryddade brännviner. Vid millennieskiftet inleddes en whiskyboom, men gin var fortfarande obruten mark när Jon Hillgren startade sitt företag.

”Det handlar om smakerna. Att all gin inte smakar likadant var en aha-upplevelse för mig då.”

”Förutom smakerna är platsen extremt viktig. När jag hade bestämt mig för att starta ett destilleri och grundade bolaget bodde jag inne i Härnösand. Jag letade efter nedlagda industrilokaler inne i stan, men det kändes inte rätt.”

Efter att ha ökat omsättningen kraftigt under flera år avstannade tillväxten. Under åren 2018-2020 sålde Hernö Gin för mellan 25 och 26 miljoner kronor årligen. Förra årets rörelseresultat på 9 Mkr ger en vinstmarginal på höga 35 procent.

Bilder inifrån destilleriet i Härnösand.
Bilder inifrån destilleriet i Härnösand.Foto:Jesper Frisk

”Vi hade så klart en mycket mer offensiv budget för 2020, men då gick både export och gränshandel ner till nästan noll medan försäljningen på Systembolaget ökade. Ska jag sia något om 2021 så tror jag att vi på helåret landar på kanske 35 Mkr i omsättning”, säger Jon Hillgren.

Stockholms Bränneri omsatte som jämförelse 27 Mkr under det brutna räkenskapsåret 2020–2021 (mars-februari), en mycket kraftig ökning på 90 procent från 14 Mkr året före. 

En skillnad mellan företagen är att Hernö bara producerar gin, medan Stockholms Bränneri också har en akvavit i sitt sortiment. Men det som framför allt gjort företaget synligt och känt bland allmänheten det senaste året är deras flaska med handsprit, som finns i butiker och på restauranger runt om i landet men framför allt i Stockholmsregionen. Stockholms Bränneri sålde handsprit för 2,5 Mkr under det senaste verksamhetsåret, som inleddes i mars 2020 samtidigt som coronapandemin nådde Sverige på allvar. 

”Det är en produkt man kan tjäna pengar på utan spritskatt. Det är snygga förpackningar, så de är jätteduktiga”, säger Jon Hillgren, som inser marknadsföringspotentialen och kallar konkurrentens handsprit för ”alkoholreklam som inte uppfattas som alkoholreklam”.  

Hernö Gin har inte sålt handsprit under pandemin. 

”Vår kärnverksamhet är att göra gin, inte handsprit.”

”Vi tog fram handsprit för vår egen verksamhet och erbjöd våra tjänster till Region Västernorrland och Härnösands kommun. Vi gav bort allt som behövdes.”

Hernös nästa drag är cocktailbaren på Södermalm, där det också ska finnas personal som ska arbeta med att öka exportansträngningarna. För att finansiera baren genomfördes i slutet av förra året en nyemission som tillförde bolaget cirka 5 Mkr i nytt kapital och 1.540 nya aktieägare. Därmed har Hernö Gin cirka 3.000 aktieägare. Bolaget är publikt, men aktien handlas inte någonstans.

”I styrelsen har vi börjat utreda vilka förutsättningar som finns för en notering. Det finns ingen tidsplan eller något beslut fattat att vi ska notera aktien, men vi håller på att inhämta kunskap i alla fall.” 

Räknat på teckningskursen vid emissionen värderas Hernö Gin till cirka en halv miljard kronor.  

Största aktieägare är Jon Hillgren och hans fru Johanna Hillgren, som äger 34 procent av kapitalet. Genom röststarka A-aktier kontrollerar de en dubbelt så stor andel av rösterna. Näst största ägare är Jon Hillgrens tvillingsyster Elin Sahlman och hennes man med drygt 6 procent av kapitalet och även i det fallet en dubbelt så stor röstandel.

Öppningen av Hernös skyltfönster i huvudstaden, baren, har blivit försenad både på grund av coronapandemin och leveranser av möbler som blivit fördröjd. Jon Hillgren räknar med att kunna slå upp dörrarna under andra halvan av augusti.

”Baren är ett sätt att få ut varumärket. När det gäller marknadsföring får vi ju inte göra så mycket i Sverige.”

När verksamheten är igång kommer antalet anställda att öka med några personer från det dussintal som i dag arbetar på Hernö Gin. 

Lokalen på Hornsgatan 1 där Hernö Gin ska öppna bar.
Lokalen på Hornsgatan 1 där Hernö Gin ska öppna bar.Foto:Jesper Frisk

Verksamheten i Stockholm drivs i ett helägt dotterbolag. Hotellprojektet i Härnösand däremot är så pass stort, det rör sig om en investering på minst 150 Mkr, att Hernö Gin kommer att vara minoritetsägare i ett nybildat hotellbolag. 

”Det är många som är intresserade av att var med och finansiera hotellet. 

Hernö Gins ägarandel hamnar nog kring 20-25 procent”, säger Jon Hillgren, som inte planerar någon ytterligare nyemission för den investeringen.

”Nej, det är inte tanken. Vi går in med 10 Mkr i eget kapital i ett första steg.”

Även i det här fallet handlar det om att bygga varumärke. 

”Förutom att det behövs ett nytt hotell i Härnösand så är det i grund och botten en marknadsföringsinsats för oss”, säger Jon Hillgren, som är vd även i det nystartade hotellbolaget. 

”Under projekteringsfasen är jag det i alla fall. Men vi är inte proffs på att driva hotell och får se i vilken mån vi tar in hjälp. Men vi är inte där riktigt ännu. Nu ska vi se till att få bygglovet klart och upphandla en entreprenör, för att därefter gå i mål med hur driften ska skötas.”

”Det kommer att vara ett koncepthotell för oss. Det är inte bara hotellbaren som kommer att andas Hernö Gin, om man säger så, det kommer även rummen och stora delar av övrig verksamhet att göra.”

Hotellet är tänkt att byggas i nio våningar och rymma 128 rum. Platsen är omstridd, en smal yta på Kanaludden bredvid simhallen, mellan vattnet och Härnösands historiska trähusbebyggelse från 1700- och 1800-talen i stadsdelen Östanbäcken.  

”Det känns realistiskt att vi kan öppna under första kvartalet 2023, men det förutsätter att vi kan sätta spaden i marken i höst”, säger Jon Hillgren. 

Den utveckling som lett till att det finns oräkneliga mikrobryggerier runt om i landet, destillerier och vingårdar började i och med Sveriges EU-inträde. 1999 blev Sverige officiellt ett vinland inom EU. Samma år startades Sveriges första producent av maltwhisky, Mackmyra, med produktion utanför Gävle. Med en omsättning förra året på 88 Mkr är Mackmyra mycket större än Hernö Gin, men lönsamheten är sämre. Verksamheten går med förlust. 

Sedan hösten 2017 tillverkar Mackmyra även gin, en kassaflödesmässigt mycket fördelaktigare produkt. Medan whisky måste lagras innan den säljs kan den gin som destilleras i dag i princip säljas i morgon. 

Frågan är om intresset för svensk whisky har minskat i takt med att ginboomen tagit fart. 

”Det tror jag inte, men det har inte dykt upp något nytt destilleri på länge”, säger Jon Hillgren, som alltså fått viss konkurrens av välkända Mackmyra.

Hernö Gin tillverkar gin i byn Dala utanför Härnösand. Fredrik Persson är kökschef.
Hernö Gin tillverkar gin i byn Dala utanför Härnösand. Fredrik Persson är kökschef.Foto:Jesper Frisk

Det finns också exempel på mikrobryggerier som utökat sitt sortiment med gin. Ett sådant är Revsunds Brewery & Distillery i Jämtland, grundat 2016, som har gin som sin andra huvudprodukt vid sidan av hantverksöl. Marknaden för gin växer snabbare än den för hantverksöl, konstaterar bolaget i prospektet till en aktuell emission och skriver:

”Gin håller på att utvecklas till en riktig trenddryck och vi tror att den utvecklingen bara har börjat. Gin produceras numera i många smaker och nya smaker av tonic eldar på utvecklingen ännu mer.”

Det är en bedömning som delas av Jon Hillgren.

”Ser man på utvecklingen i andra länder har vi långt kvar innan det peakar. Trenden har pågått mycket längre i Storbritannien och äntligen har vi fått en riktig ginboom i Sverige.”

Till skillnad mot den manliga whiskynörden är ginkonsumenten inte lika stereotyp. 

”Inom brun sprit, whisky och rom, så är majoriteten av de intresserade män, så är det. Men gin dricks i större utsträckning av både män och kvinnor, det ser vi på besöksstatistiken till vårt destilleri”, säger Jon Hillgren. 

”En av våra mest trogna kunder är en kvinna som är över 80 år gammal. Hon är samlare och köper alla de fina, exklusiva utgåvorna vi gör.”


Innehåll från FonditaAnnons

Succéfonden som hittar hållbara vinnare

Genom att investera i bolag vars produkter och tjänster minskar globala koldioxidutsläpp och bidrar till den gröna omställningen har fonden Fondita Sustainable Europe skördat stora framgångar. Under de senaste tre åren har den stigit med över 65 procent. Men enligt förvaltaren Marcus Björkstén har man bara skrapat på ytan på en trend som kommer hålla i sig under många år.

– Regeringar, myndigheter och bolag håller på att strama åt sina mål för att bli koldioxidneutrala och 'miljösmarta'. Den trenden kommer accelerera ytterligare under de kommande fem åren och innebära stora investeringar, säger Marcus och fortsätter:

– Bolag som är väl förberedda inför denna kraftiga våg av investeringar kommer sannolikt att åtnjuta en marknad med strukturell tillväxt.

Det är just denna tillväxt som Fondita Sustainable Europe försöker ta tillvara på. Genom att investera i bolag som har produkter eller tjänster som är en del av lösningen på klimat- och miljörelaterade hot, ska fonden långsiktigt avkasta bättre än marknaden. 

Koncentrerad portfölj av ”klimatkämpar”

Fonden förvaltas aktivt enligt Fonditas förvaltningsfilosofi som bland annat går ut på att identifiera bolag med unik marknadsposition, stark ledning och lönsamma och hållbara affärsmodeller. Varje innehav ska ha ett meningsfullt bidrag till avkastningen, varför portföljen är koncentrerad till ett trettiotal europeiska bolag, med tonvikt på Norden. 

Bland fondens toppositioner märks de danska vindkraftsbolagen Vestas Wind och Orstedt samt den norska solenergiproducenten Scatec. Men även mindre kända bolag som ligger tidigt i sin produktutveckling finns i portföljen. 

Till dessa hör det norska miljöteknikbolaget Aker Carbon Capture, det holländska vattenreningsbolaget Ekopak och den brittiska batteritillverkaren Ilika. 

– Vi har en mindre andel av portföljen i bolag som utvecklar innovativa lösningar för att bekämpa klimathotet, men som har en bit kvar att vandra vad gäller produktutveckling. Ilika är ett typexempel. Bolaget utvecklar så kallade 'fast-fast' batterier som är mindre än traditionella bilbatterier, laddas snabbare och är mindre brandfarliga. En sådan produkt skulle naturligtvis vara revolutionerande för elbilsmarknaden, säger Marcus. 

Hållbarhet i fokus

Med tanke på fondens inriktning är det naturligt att hållbarhet blir en central del när förvaltarna utvärderar bolag. Och enligt Björkstén är Fondita Sustainable Europe en av få fonder som placeras i den mest hållbara kategorin enligt EU:s nya taxonomi.  

– Vi tar hållbarhet på största allvar, inte minst då vi är övertygade om att bolag med stark hållbarhetsprofil också tenderar att överprestera på andra områden och därmed bli bra investeringar på längre sikt. 

– I fallet Fondita Sustainable Europe är miljö och samhällsansvar integrerat i affärsmodellerna hos de bolag vi investerar i. Därför placeras fonden också i den mest ambitiösa kategorin enligt EU:s taxonomi. Det är faktiskt väldigt få fonder som klarat av det trots att hållbarhet har varit på tapeten länge, avslutar förvaltaren.  

Läs mer här

Om Fondita Sustainable Europe

Fondita Sustainable Europe är en aktivt förvaltad fond som investerar i bolag vars produkter och tjänster möjliggör en minskning av globala koldioxidutsläpp och som bidrar till att naturresurser använd på ett mer effektivt sätt. Fonden har belönats med såväl det nordiska miljöcertifikatet Svanen som det österrikiska miljöcertifikatet Ecolable. Dessutom har den fått högsta betyg – fem stjärnor – av Morningstar. 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fondita och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?