Generaldirektören hissar varningsflagg

Sveriges elförsörjning ställs på hårda prov när kärnkraften avvecklas i stor skala.
Det säger Svenska kraftnäts nya generaldirektör Ulla Sandborgh, som också riktar kritik mot en bärande del av Sveriges nya energipolitik.

KONTROLLRUMMET. Ulla Sandborgh är nybliven generaldirektör för Svenska kraftnät, med huvudkontor i Sundbyberg. Härifrån övervakar operatörerna stamnätet för el och ser till att det i varje sekund, året runt, råder kortsiktig balans mellan producerad och använd el i systemet.
KONTROLLRUMMET. Ulla Sandborgh är nybliven generaldirektör för Svenska kraftnät, med huvudkontor i Sundbyberg. Härifrån övervakar operatörerna stamnätet för el och ser till att det i varje sekund, året runt, råder kortsiktig balans mellan producerad och använd el i systemet.

Sverige har länge haft en internationellt sett trygg elförsörjning. Men säkerhetsmarginalerna när det gäller effektförsörjningen, och då främst förmågan att förse landet med tillräckligt med el när till exempel köldknäppar tvingar upp elförbrukningen, är på väg att krympa radikalt.

Huvudskälet är kärnkraftsbolagens beslut att stänga fyra av landets tio kvarvarande reaktorer, efter att de senaste årens låga elpriser har raderat lönsamheten.
Svenska kraftnät har hittills bedömt att Sverige kommer att klara avvecklingen av de fyra anläggningarna. Men verkets nya generaldirektör uttrycker ändå tydlig oro för att försörjningsläget kommer att försämras framöver.

”Det är 2.850 megawatt som försvinner ur systemet till 2020 och det är klart att det spelar roll. Vi låg på marginalen att klara försörjningen så sent som i januari i år. Det visar att detta redan är en högaktuell fråga och kommer att bli ännu viktigare framöver”, säger Ulla Sandborgh.

Hur ansträngt är egentligen läget mer exakt?
”Enligt den senaste bedömningen kommer vi att ha underskott på eleffekt i förhållande till efterfrågan de kallaste dagarna om vi får en tioårsvinter, alltså en vinter som i genomsnitt inträffar vart tionde år. Det är förstås inte bra och förutsätter att vi kan importera el utifrån när belastningen på systemet är som störst, annars återstår bara att koppla bort förbrukning för att säkra systemet.”

Hur den försämrade effektbalansen ska hanteras är en av de viktigaste uppgifterna framöver.

”Vi håller just nu på att utreda möjliga åtgärder. Men det kan också krävas politiska åtgärder liksom ökat samarbete med andra länder framöver”, säger Ulla Sandborgh.

Att utgå från att det alltid finns tillräckligt med el att importera kan vara riskfyllt.

”Tyskland hade exempelvis stora problem med sin effektförsörjning nu i vinter efter de senaste årens stängningar av bland annat kärnkraft.”

Framtiden är oviss för ytterligare flera reaktorer, eftersom ägarna ännu inte har tagit ställning till de miljardinvesteringar som krävs för att klara kraven på oberoende härdkylning som träder i kraft 2020.

”Om fler reaktorer stängs i förtid vore det mycket negativt för försörjningstryggheten”, säger Ulla Sandborgh.

Så sent som den 1 mars tog hon över som generaldirektör för Svenska kraftnät.

”Det här är ett drömjobb och jag är jätteglad. Utan el är det inte mycket som fungerar och att få chansen att bidra till att tackla alla utmaningar och att utveckla den här verksamheten känns helt fantastiskt”, säger Ulla Sandborgh.

Det statliga affärsverket äger och driver det så kallade stamnätet, som ibland beskrivs som elnätens motorvägar. I verkets runt 15.000 kilometer högspänningsledningar inklusive 16 utlandsförbindelser förs elströmmen, ofta över långa sträckor både inom landet och i utbyte med grannländerna.

Svenska kraftnät har också det så kallade systemansvaret vilket innebär att momentant balansera utbud och efterfrågan på el.

”I praktiken så är det helt avgörande för att det svenska samhället ska fungera. Störningar kan få enorma konsekvenser. Den senaste stora störningen på stamnätet var 2003 och då slogs elen ut i stora delar av södra Sverige”, säger Ulla Sandborgh.

Elförsörjningen hamnade i fokus förra året efter att kärnkraftsproducenterna varnade för en fullständig och förtida nedsläckning av landets samtliga reaktorer.
Svenska kraftnät var snabbt ute och pekade på bland annat ökad risk för akut elbrist och extrema elpriser. Politikerna hörsammade varningssignalerna. Efter månader av förhandlingar ställde sig fem partier bakom en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken. Och regeringen har med start nu i vår utlovat en rad lagförslag när den historiska överenskommelsen ska genomföras.


Hur ser du på energiöverenskommelsen?
”Det var fantastiskt att energiministern själv satte sig som ordförande i energikommissionen och ledde arbetet i mål, det har väckt eko även utanför Sverige. Det är också positivt att man fick bort effektskatten på kärnkraften och sänkte fastighetsskatten för vattenkraft, eftersom de är så centrala för elsystemet och har varit under hård ekonomisk press. Men det återstår att se om det räcker”, säger Ulla Sandborgh.

Däremot riktar hon hård kritik mot en annan central del av överenskommelsen, förlängningen av elcertifikatsystemet. Målet att genom ekonomiska stöd bygga ut ytterligare 18 terawattimmar förnybar el är fel väg, anser Ulla Sandborgh. Hon delar sin företrädare, Mikael Odenbergs åsikt om att subventionerna till förnybar el i stället borde fasas ut.

”Svenska kraftnäts åsikt är att det är bättre att låta marknaden hantera utbud och efterfrågan. Risken är stor att mer vindkraft kommer att sänka priserna ytterligare vilket kan slå mot befintlig produktion. Att få in mer väderberoende produktion samtidigt som planerbar kraft läggs ned är en stor utmaning och därför bra om den inte går för snabbt”, säger Ulla Sandborgh.

En del höjer kanske på ögonbrynen när statens eget verk är så kritiskt.

”Politikerna beslutar om politiken, men det är vårt uppdrag att förklara konsekvenserna. Och när det gäller elcertifikaten ser vi risk för negativa effekter på elsystemet”, säger Ulla Sandborgh.

Och Svenska kraftnät är inte ensamt om kritiken. Som Di berättat har bland annat statliga Vattenfall också varnat för att förlängningen av elcertifikatsystemet slår undan benen för befintlig elproduktion och riskerar att utlösa stor värdeförstöring.

Ulla Sandborgh har lång erfarenhet av bland annat energifrågor. Och efter fem år på Svenska kraftnät som chef för bland annat marknad och systemutvecklingsfrågor hade hon redan första dagen på jobbet en tydlig bild av strategin och viktiga prioriteringar framåt.
Vid sidan av bland annat effektförsörjningen och it-hot blir investeringsfrågor av central betydelse. Svenska kraftnät har påbörjat en historisk offensiv. Investeringstakten har tiofaldigats och den höga takten ska fortsätta länge till. Enligt ett färskt beslut ska drygt 17 miljarder kronor investeras mellan 2018 och 2021, vilket är rekord.

”Till 2025 handlar det om i storleksordningen 50 miljarder kronor. Det är enorma summor så det är oerhört viktigt att vi gör rätt investeringar och ser till att projekten genomförs på bästa sätt.”

Riksrevisionen kritiserade nyligen Svenska kraftnät för bland annat bristande samhällsekonomiska analyser, men Ulla Sandborgh tycker att kritiken är felaktig.

”Jag anser att vi verkligen har varit noggranna och ansvarsfulla i våra investeringar.”

Men varför måste det investeras så mycket just nu?
”Sverige har faktiskt ett av världens äldsta elnät, vilket nog inte många känner till. Det kommer att kräva stora investeringar för att underhålla och förnya det samtidigt som digitalisering och inte minst den politiskt beslutade omställningen till 100 procent förnybar el ställer helt nya krav. Det är en spännande och viktig tid som väntar.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AccountorAnnons

Därför kan företag tjäna på att outsourca sin ekonomi- och löneavdelning

Funktioner för ekonomi och löner är något alla företag behöver ha på plats men det lönar sig inte alltid att axla en egen avdelning. I många fall kan företag istället tjäna på att outsourca avdelningen och frigöra tid som istället kan läggas på affären. Samtidigt säkrar man tillgången till den senaste kompetensen och tekniken. 

I en tid när många företag kämpar för att behålla sina kunder, och hitta nya, har det blivit viktigare än någonsin att lägga tid på sin affär och kapa tidsödande processer. Interna funktioner driver kostnader för både system och personal och att lägga ut sin ekonomi- och lönavdelning kan vara ett strategiskt bra val för företag som vill kunna lägga mer tid på sin kärnverksamhet.

Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR och hjälper företag att dra nytta av den senaste tekniken inom området så att de kan ligga steget före sina konkurrenter. Detta gör bolaget genom att effektivisera och automatisera kundernas flöden och arbetssätt.

– Vi är en modern, digital byrå som investerar mycket tid i att underlätta för våra kunder genom teknik som robotar och AI-lösningar som skapar en hög och tillförlitlig kvalitet. Det gör att kunderna istället kan bygga sina relationer och bättre förstå sin affär, säger Magnus Högvall, vd på Accountor.  

Helhetserbjudande 

Som en one-stop-shop inom ekonomi och lön kan Accountor bland annat sköta företags löneadministration, redovisning och elektronisk fakturahantering, men också erbjuda kvalificerad löpande rådgivning och rekrytering av personal. Att nyttja detta är en bra strategi om man vill minimera kostnader och risker, menar Magnus Högvall. 

– Genom att outsourca funktioner får ledningen och företaget mer tid att fokusera på sin verksamhet, tillgång till mer modern teknik utan att behöva göra stora investeringar eller genomföra tunga migrationsprojekt. Man får tillgång till kompetens, så inga dyra och kostnadskrävande rekryteringar behövs med allt vad överlämning och inkörning innebär. Jag skulle vilja säga att outsourcing är ett bra sätt att undvika framtida stora kostnader och risker samtidigt som det ger större möjlighet för ledningen att fokusera på att utveckla företaget och affären.

Personliga relationer i fokus

Utöver att hjälpa företag att kunna fokusera på sina kunder lägger Accountor stort värde i att bygga och bevara sina egna relationer med kunderna. Trots att de använder automatisering och AI så är konsulterna en tung del av deras erbjudande, förklarar Magnus Högvall.

– Det är i slutändan människor som upptäcker många saker och kan vara proaktiva och inga robotar kan ersätta dem. Modern teknik höjer kvaliteten och skapar en trygghet som ger en grund där relationen mellan kund och konsult kan byggas. Robotisering gör också att kostnaderna blir mycket mer förutsägbara i leveransen vilket också bidrar till ett ökat förtroende. 

– När Covid-19 började sprida sig i Sverige och vi började få daglig information om bidrag och krispaket märkte vi hur ovärderliga våra medarbetare var i stöttandet av våra kunder. De kunde förklara hur åtgärderna fungerar och användas för deras företag vilket verkligen uppskattades, avslutar han.

Läs mer  

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?