Även om chocken till viss del har lagt sig är tillvaron med den nya administrationen i Vita huset fortfarande både utmattande och overklig, och inget som sker i Washington följer tidigare kända mönster.
På Handelskammaren i New York får vi ta emot många oroliga frågor: Hur ska det gå? Vågar man investera i USA eller är det bättre att avvakta? Törs man som svensk företagare ta klivet över Atlanten?
Högt på mångas oroslista står frågor om visum och arbetstillstånd. Från Vita huset har det kommit ett antal hot och förkunnelser om nya immigrationshinder och skärpta lagar – men införandet av dem skjuts upp vid varje vända i domstolen.
Inte heller har Donald Trumps administration infriat sina vallöften om att rulla tillbaka Obamacare, att kraftigt begränsa invandringen och att bygga en mur ”högre än kinesiska muren” utmed gränsen mot Mexiko.
Det återstår att se om den utlovade skattereformen blir verklighet – att företagsskatten sänks är i alla fall ingen vågad gissning.
Annars lär inte mycket hända. Republikanerna kontrollerar förvisso den federala maktens tre centrum – Vita huset, kongressen och Högsta domstolen – men aldrig har partiet framstått som så internt kluvet, poröst och handlingsförlamat som nu.
En efter en kastar tunga partiföreträdare i kongressen in handduken när de inser att inget som de har drömt om går att genomföra; man kan inte ens vinna ett republikanskt primärval utan att först bedyra sin absoluta lojalitet gentemot Donald Trump.
Tyvärr präglas Demokraterna av samma handlingsförlamning, vilsenhet och inre splittring. Engagemang saknas förvisso inte. Inför mellanårsvalen i november 2018 vimlar det av eldsjälar som vill in i kongressen för att göra motstånd mot Donald Trump.
Tanken är god, men ofta rör det sig om naiva och oerfarna kandidater som riskerar att göra mer skada än nytta. En samling starka men odisciplinerade viljor som slåss om partiets resurser och väljarnas gunst är det sista Demokraterna behöver om partiet ska gå segrande ur den verkligt stora prövningen, presidentvalet 2020.
Ja, kluvenheten verkar helt enkelt genomsyra USA:s befolkning.
Men samtidigt som folksjälen och politiken åker berg-och-dalbana fortsätter börsen uppåt, arbetslösheten är låg och dollarn stark. Amerikanska banker lättar på kapital- och lånekrav och räntorna ser ut att förbli låga, liksom inflationen.
Att Jerome Powell under 2018 efterträder Janet Yellen som chef för centralbanken Federal Reserve borgar dessutom för att mycket lite kommer att förändras vad gäller valuta- och marknadsregleringar.
En ur svensk synvinkel glädjande nyhet är att svenska företag och deras produkter nu står ovanligt högt i kurs i USA. En färsk undersökning från Svenska Institutet visar att över hälften av de tillfrågade har en mycket positiv syn på Sverige. Bara några få procent uppger att de är mycket negativt inställda.
Kanske är även detta en effekt av Donald Trump-tumultet: 29 procent svarar i alla fall att de har fått en mer positiv Sverigebild under det gångna året.
Vi på Handelskammaren ser också att amerikanska riskkapitalister tittar med växande intresse på svenska teknik- och startupbolag, som ofta är betydligt lägre värderade än sina motsvarigheter i USA.
Så vårt svar till oroliga svenska näringslivsaktörer är: Ja. Klimatet är och förblir gynnsamt för den som vill ta steget över Atlanten för att starta företag eller utvidga en redan etablerad verksamhet. USA kvarstår som världens största marknad och Handelskammaren i New York har de resurser och tjänster som krävs för att stötta.
Vi finns här för att hjälpa svenska företag, stora som små, och i det är vi varken kluvna eller handlingsförlamade.
Du har väl inte missat DiTV – Sveriges nya ekonomi-tv-kanal?
