1515
Annons

Gaskranen till Finland stängdes av i morse

Klockan sju i morse stoppades gasleveranserna från Ryssland till Finland. 

”Gasstoppet påverkar inte en vanlig människas vardag”, säger Olga Väisänen på energibolaget Gasum. 

Foto:Janerik Henriksson/TT

Som ett svar på sanktionerna från väst har Ryssland krävt att alla betalningar för olja och gas ska ske med rubel. Ett av de länder som vägrat vika sig för det kravet är Finland. 

Under fredagen gjorde Ryssland klart att landet skulle sluta leverera naturgas till Finland. 

Tidigt på lördagsmorgonen, klockan sju, stängdes gaskranen som väntat av. Enligt energibolaget Gasum kommer gasstoppet inte att märkas under sommaren, då kommer gasledningen Balticconnector från Estland att täcka behovet. 

”Vintersäsongen blir mer utmanande för hela den finländska gasmarknaden för då räcker inte Balticconnector-rörets överföringskapacitet för hela behovet”, säger Olga Väisänen till Yle. 

För att klara vinterbehovet finns planer i Finland på att hyra en flytande LNG-terminal, men det är oklart om den hinner installeras redan till nästa vinter. 

Naturgas står för sex procent av energibehovet i Finland, och nästan all gas kommer från Ryssland. Det är framför allt industrin som använder gas. 

”Gasstoppet påverkar inte en vanlig människas vardag i morgon. Men om det blir störningar i gasleveranserna som till exempel påverkar industrin, så kommer det i slutändan också att synas i vanliga människors vardag. Priserna kan också stiga”, säger Olga Väisänen till Yle.


Kontantupproret: De bör tvingas ta emot kontanter

VISBY. Tvinga handeln och restauranger att ta emot kontanter.

I ljuset av havererade kortbetalningssystem, cyberbrott och höjd beredskap för krig måste Sverige lagstifta om ett alternativ till digitala betalningar anser nätverket Kontantupproret.

Foto:Bengt Jansson, Martina Holmberg

Avvecklingen av kontanter går snabbt i Sverige. Bara 9 procent av konsumenterna betalade sitt senaste köp med kontanter enligt en undersökning av Riksbanken 2020. Under pandemin ökade andelen digitala betalningar och bankkort har fått konkurrens av appar som Swish och kontaktlösa betalningar.

Björn Eriksson, tidigare landshövding i Östergötland samt före detta rikspolischef, ser problem med utvecklingen.

”Vi måste ha ett alternativ till det sårbara systemet med digitala pengar. Sverige sticker ut i västvärlden genom att inte ha en fungerande reglering kring kontanter.”

Björn Eriksson är ordförande för Kontantupproret.
Björn Eriksson är ordförande för Kontantupproret.Foto:Jack Mikrut

Som ordförande för Kontantupproret, med medlemmar som Sveriges konsumenter, pensionärsorganisationerna PRO och SPF samt Småföretagarnas riksförbund vill han nu se lagstiftning.

”Sedan 2021 tvingas banker att tillhandahålla kontanter. Men vitsen med det försvinner då stora delar av handeln utropar sig som kontantfri”, säger Björn Eriksson.

I andra länder måste handeln, med vissa undantag, ta emot kontanter. Nätverket förordar den danska lagen som bland annat kräver att butiker och andra betalningsmottagare är skyldiga att ta emot kontanter från klockan 06 till klockan 22. Lagen gäller inte e-handel eller för obemannade självbetjäningsmiljöer.

Färre kontanter är ju bra för att försvåra kriminalitet och penningtvätt. Bör vi då stimulera kontantanvändning?

”Som gammal rikspolischef ger jag dig delvis rätt. Men identitetsstölderna växer så det dånar, många äldre har fått sina konton länsade. Självklart minskar antalet bank- och butiksrån då rånarna inte är fullständiga idioter.”

Nätverket poängterar också att en miljon svenskar anses leva i ett digitalt utanförskap.

”Underskatta inte heller integritetsargumentet. Allt fler oroar sig för kartläggning av köpvanor och storebrorsfasoner”, säger Björn Eriksson.

Vem ska ta kostnaderna som kontanthantering innebär?
”Staten kan betala en del av infrastrukturen, det är jag inte främmande för. Men priset för att inte göra någonting är högt, då vi är så sårbara. Haverier i digitala system, cyberbrott och nu beredskapsskäl gör att frågan brådskar.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?