Årets Gasellundersökning bjuder på en Gasellskräll då 1.193 bolag klarar kraven att av egen kraft minst ha fördubblat sin omsättning de senaste tre åren och samtidigt vara lönsamt. Det är en ökning med nästan en tredjedel jämfört med i fjol då 933 bolag klarade Gasellkraven.
Därmed är årets upplaga av Gasellundersökningen, den artonde i ordningen, också den femte bästa hittills. Rekordet sattes 2008 med 1.479 Gasellföretag.
Årets rejäla ökning förklaras med ett allt bättre konjunkturläge under mätperioden 2013 till 2016 som präglades av en stark inhemsk efterfrågan med bland annat byggboom, konsumtionsvänliga räntor och en stor tillströmning av flyktingar som fick svensk ekonomi att växa med 4,1 procent 2015. Perioden avslutades med en tillväxt på 3,2 procent för 2016.
Per Weidenman, senioranalytiker på beslutstödsföretaget Bisnode, om Gasellskrällen:
”Det är en häpnadsväckande ökning men inte alls förvånande. Så här blir det när politikerna sätter plattan i mattan rent finanspolitiskt och penningpolitiskt samtidigt som den inhemska efterfrågan gasar för fullt.”
Men tillväxten kunde ha varit högre. Svensk ekonomi har hög sysselsättning och allt fler tillväxtföretag vittnar om problem att växa när det blir svårare att hitta rätt arbetskraft.
Bygg och entreprenad har varit den största Gasell- branschen sedan 2006 och vinner ännu mer mark i årets undersökning.
I år är omkring var tredje Gasell ett byggföretag, vilket är den största andelen sedan Gasellundersökningens start år 2000.
Konsultföretag och handelsföretag placerar sig också i topp precis som förra året.
Sämre är det för vård- och omsorgsbranschen. Välfärdsföretagens andel av Gasellföretagen minskade redan i förra årets undersökning och minskar i år ytterligare till 5 procent.
Branschen tappar därmed två placeringar jämfört med i fjol och hamnar i år på en åttondeplats. Tillverkningsindustrin klättrar i stället från en åttondeplats i fjol till en sjätteplats i år.
”Debatten om vinsttak för välfärdsbolag har nog haft en dämpande effekt samtidigt som den starka byggkonjunkturen även drar med sig branscher med tillverkande träindustriföretag och bygg- och konstruktionskonsulter”, säger Per Weidenman.
I årets undersökning ökar antalet Gasellföretag i landets alla län, om än blygsamt i vissa.
Flest Gasellföretag finns dock som tidigare i Stockholms län. Mer än var tredje snabbväxare har sitt säte i huvudstadsregionen.
Här har antalet Gaseller ökat med 98 företag till totalt 445 i år. Det är den största tillväxten av antal Gasellföretag fördelat per län i årets undersökning.
Även andra län i storstadsregionerna såsom Västra Götaland, Skåne och Uppsala kan uppvisa en god tillväxt av antalet Gasellföretag. Det går också bra för mindre län som Dalarna och Östergötland.
”Det visar att byggboomen har fått en bra spridning över hela landet, och län med speciellt stark byggtradition och kompetens har haft fördelar av detta”, säger Per Weidenman.
Bland förlorarna i fjol fanns fyra Norrlandslän. I år är läget mer positivt. Alla uppvisar en ökning, men mest ökar Västernorrland och Jämtland.
För Jämtland betyder det att länet hamnar på en sjätteplats i rankningen av de Gaselltätaste länen, ett jättekliv från fjolårets 18:e plats.
Stockholm är fortsatt det Gaselltätaste länet med 19,6 Gasellföretag per 100 000 invånare, följt av Dalarna, som har avancerat från förra årets niondeplats, och Västra Götaland.
”Mineralindustrin har inte återhämtat sig så förklaringen till att det går bättre för Norrlandslänen är att byggkonjunkturen också drar med sig träindustri och anläggningsverksamhet”, kommenterar Per Weidenman.
Gasellerna har en viktig roll som jobbskapare i den svenska ekonomin.
Sysselsättningstillväxten i Gasellföretagen under den senaste undersökningsperioden 2013–2016 har gett 23 000 nya jobb.
Den typiske Gasellföretagaren är alltjämt en medelålders man. Andelen kvinnor som är vd:ar eller ordförande för Gasellföretag har minskat sedan rekordnoteringen på 12 procent 2014, till årets andel på 10 procent. Di började mäta denna variabel 2007.
