1515
Annons

Gammal järnväg får nytt liv – ”man kan kalla det en museijärnväg”

En gammal nedlagd, smalspårig järnväg i östra Småland har fått nytt liv igen och blivit ett populärt turistmål. ”Vi vill visa resenärerna hur en tågresa kunde upplevas för hundra år sedan och samtidigt få den här bygden att leva”, säger Daniel Niklasson, en av eldsjälarna bakom järnvägen. 

Daniel Niklasson, trafikansvarig på Tjustbygdens järnvägsförening.
Daniel Niklasson, trafikansvarig på Tjustbygdens järnvägsförening.Foto:Jack Mikrut
Foto:Jack Mikrut

Den 71 kilometer långa resan mellan Västervik och Hultsfred tar en timme och fyrtio minuter att åka. En gammal orange rälsbuss gungar fram i 60 kilometer i timmen, inledningsvis genom gammalt skärgårdslandskap, förbi branta bergsskärningar och längs med sjöar som en gång i tiden var havsvikar. Ju längre in i landet man kommer, desto mer övergår naturen till typiskt småländskt landskap där åkrar blandas med gran och tallskog. 

Daniel Niklasson, som kör tåget, är klädd i klassisk uniform från mitten av 1900-talet. Han tutar innan varje vägkorsning och stannar på de 18 stationerna längs sträckan, precis som när järnvägen hade sina glansdagar under första halvan av det förra seklet. 

”Man kan kalla det en museijärnväg, men det är samtidigt viktigt för oss att det ska vara en genuin upplevelse där vi till exempel håller oss till en tidtabell som gör att människor kan kliva på och av längs resan”, förklarar Daniel Niklasson som har titeln trafikchef på Tjustbygdens järnvägsförening och som utgörs av ett 50-tal entusiaster som driver smalspårsjärnvägen.

Sträckan öppnades 1879 och invigdes ett år senare av kung Oscar II. De svenska stambanorna stod då klara och på många håll togs regionala initiativ för att ansluta sig. Att bygga en järnväg med smalare spårbredd var billigare. Initiativtagare och finansiärer bakom just den här sträckan var ett antal lokala bruk i bland annat Gunnebo, där det tillverkades spik, och i Ankarsrum som på den tiden var en av Europas ledande tillverkare av gjutjärnsgods, spisar och badkar. Bruken hade goda finanser och behövde transportera sitt gods till järnvägsknutar och till hamnar. Efterhand blev också persontrafiken viktig för järnvägen mellan Västervik och Hultsfred, men när resandet föll tillbaka lades järnvägen till slut ned 1984. 

Men efter flera upplivningsförsök lyckades till slut eldsjälarna bakom Tjustbygdens järnvägsförening rusta upp den igenvuxna järnvägen så att tågen kunde börja rulla igen 1987.

”Allt bygger på bidrag och på ideella krafter som kan lägga ned sin tid på det här. Till exempel måste vi byta 2000 syllar varje år så man behöver knappast gå till gymmet”, skrattar Daniel Niklasson som i det civila är samhällsbyggnadschef på Västervik kommun. Han berättar att han redan som liten var fascinerad av tåg, ett intresse som nu övergått till att mer ha en förståelse för järnvägen som ett historiskt nav för det svenska samhället, en gång i tiden.  

”Titta på de här stationshusen, de fungerade som post, bank och till och med utlämningsplatser för Systembolaget. Hembygdsgårdar i alla ära, en järnväg går att ta på och verkligen ge människor möjlighet att uppleva historien på ett annat sätt.”

Att tågen följer en tidtabell gör att det finns människor som använder smalspårvägen för nyttotrafik. Annars finansieras den till stor del av skräddarsydda resor för företag eller privatpersoner. Det kan handla om företagsevent eller bröllop, där tågresan blir en del av upplevelsen. 

”Vi kan till exempel erbjuda en fördrink här i tåget när vi kör ett sällskap till någon av krogarna som finns längs järnvägen”, förklarar Daniel Niklasson och bromsar in tåget vid stationen i Fårhult, en liten by cirka 30 minuter från Västervik. Här finns värdshuset Gröna Tuppen i det gamla stationshuset som byggdes 1879. Ifjol tog kocken och Västervikssonen Tim Gustafsson över restaurangen som samtidigt rustades upp och bytte meny. 

”Det har gått över förväntan och tåget är verkligen hjärtat i verksamheten. Förutom att det kör hit många av gästerna och så är det en attraktion när det tutar och gungar förbi precis intill borden. Då blir det helt tyst här på uteserveringen!”

Trafikanterna på smalspårvägen har ökat varje år sedan starten, undantaget pandemiåret ifjol och ett år under finanskrisen. Ett normalt år reser 15.000 personer någon del av sträckan. Ungefär hälften av besökarna är utländska varav många bor på campingplatserna längs sträckan, berättar Daniel Niklasson. 

”Det finns ett stort tågintresse i Europa och vår smalspåriga järnväg är väl bevarad och även exotisk i deras ögon. Ibland kan det dyka upp älgar längs spåret. Då brukar tåget nästan välta när alla springer över till en sida!”

 


Skidorten miljonsatsar på sommaren: ”Hektiskt som sjutton”

Hemestertrenden i spåren av coronapandemin omvandlar de svenska skidorterna. Nu satsar de på sommaren – och Kungsberget i Gävleborg har skidorna bytts ut mot hjul.  

Foto:Jesper Frisk
Foto:Jesper Frisk
Foto:Jesper Frisk
Foto:Jesper Frisk
Foto:Jesper Frisk

Solen strålar över Kungsberget. Skidorten, som ligger drygt två timmars bilresa från Stockholm, ska när Di besöker just klippa bandet till sin nya sommarsatsning. Sedan snön försvann har det pågått ett febrilt arbete med att ge vinterdestinationen en helt ny sommarskrud.

 ”Det har varit hektiskt som sjutton att få till det här. Alla har slitit hårt och det känns jättekul att äntligen få öppna”, säger Mikael Rundblom, styrelseledamot i Branäsgruppen, medan han med tillförsikt blickar mot kön av sommargäster som väntar på premiäråket.

Branäsgruppen, som äger Kungsberget, har satsat omkring 9 miljoner kronor på att stöpa om vinteranläggningen till ett resmål för sommarbruk. Främst har det handlat om att gräva fram så kallade flow-leder, cykelleder som ringlar sig nedför det skogsklädda berget.

Många andra skidorter har gjort liknande satsningar. Åre var först i Sverige med downhill-cykling redan 2003, men i år storsatsar Skistar på liftburen cykling även i Sälen och Vemdalen, där flera nya cykelnedfarter byggts.  Funäsfjällen, där bland annat Ramundberget ligger, avslutar också ett treårigt projekt med nya leder för cykling och vandring. 

Satsningarna kommer som ett svar på den växande hemestertrenden i spåren av pandemin, säger Mikael Rundblom.

”Vi ser att fler och fler väljer att semestra hemma och det är en utveckling som säkert kan bestå efter pandemin. Hela branschen har tagit höjd för detta och det känns väldigt spännande.”

Ett vanligt år säljer Kungsberget runt 290 000 dagsskidkort, att jämföra med Sälens drygt 1,6 miljoner – som är flest i landet. Det förväntade antalet besökare till Kungsberget under sommaren ligger på 10 000, uppger Mikael Rundblom. Säsongen är dock kort – skidorten har haft öppet under hela juli men under augusti är öppettiderna begränsade till helgerna. Men att få ha öppet med något mindre strikta restriktioner är en lättnad.

 ”Vi kommer från ett tufft år med stor osäkerhet, mycket på grund av restriktionerna. Men vi har fått hålla öppet och det är vi tacksamma för”, säger Mikael Rundblom.

Foto:Jesper Frisk

Men nu har snön har smält sedan länge och skidorna lagts i förrådet. I kön till liften Kungs8:an syns istället terrängcyklar och knäskydd när gästerna gör resan uppför berget. 

Och uppe på toppen har de åtta olika nedfarter att välja mellan. Ambitionen har varit att få att få spridning i svårighetsgraden, att själva nedförsåkningen ska passa allt ifrån nybörjare till åkare med god erfarenhet. Precis som på vintern finns det blå, gröna, röda och svarta backar. Di:s utsända vågade sig inte på den senare kategorin. 

Familjen Söderman-Holck med nioåriga sonen Mio är en av de många barnfamiljer som kommit till Kungsberget för att pröva på det nya konceptet.

”Det är första gången han testar det här. Det är viktigt att han inte ramlar och gör sig illa, för då finns ju risken att man blir avskräckt”, säger pappan Daniel Söderman. 

Tillsammans med frun Madeleine Holck är han nybliven husägare på orten. Huset köptes i november i fjol och familjen ser sommarsatsningen som ett stort plus i kanten. 

”Superkul. Jag tycker att det är en riktigt bra satsning. Det är fint att kunna vara här på även på sommaren med aktiviteter och folkliv”, säger Daniel Söderman där han står med  terrängcykeln  i liftkön.

”Det känns väldigt självklart och man undrar lite varför de inte har gjort detta tidigare”, fyller Madeleine Holck i. 

Di följer med familjen upp för fjället. Även den här gången faller valet på den gröna leden. Sonen Mio tar täten och föräldraparet lägger sig strax bakom. Leden är smal men inte särskilt brant. Trots det går det fort – det gäller att ta det försiktigt. 

Mio stannar plötsligt upp vid en sluttning och blir osäker. Efter en stund tar han dock tag i styret, växlar upp och accelererar ned för backen.

Utöver nedförsåkningen finns också fyra leder i barnområdet, som ligger längre ned på berget, samt sex olika crosscountryleder från dryga 5 kilometer upp till 17 kilometer. Nere vid liftområdet finns även en nybyggd padelbana och över berget går en vandringsled.

”Huvudfokuset har varit att skapa en så trygg och rolig upplevelse som möjligt för barnfamiljer”, säger Mikael Elford, Kungsbergets marknadschef. 

Sedan tio år tillbaka har han arbetat med att utveckla verksamheten och mycket har hänt sedan han kom hit. Då var Kungsberget mer av en skidanläggning dit man åkte över dagen, snarare än en riktig skidort, säger han. 

”När jag var ny fanns det bara en byggnad egentligen, själva skiduthyrningen. Vi har verkligen lagt ned tid och resurser på att göra Kungsberget till en plats där man kan tillbringa semestern på riktigt.” 

Foto:Jesper Frisk

Den mest påtagliga förändringen är att 3500 bäddar har tillkommit. Numera står inte skiduthyrningen ensam, utan orten har vuxit och här finns nu en bred uppsättning lägenheter och hus att hyra eller köpa. Den allra senaste byggnationen heter ”Kungslodgen” och ligger i nära anslutning till skidsystemet. Lägenheterna är 62 kvadratmeter stora med öppen planlösning, och plats för åtta bäddar.

Just bostadsbyggandet har varit en avgörande faktor i Kungsbergets tillväxt de senaste åren, säger Mikael Elford.

”Det är klart att det blir en stabil grund att stå på. Själva försäljningen ger såklart klirr i kassan, men faktumet att fler befinner sig på orten under längre perioder ger även ett stort mervärde för resten av verksamheten.”

I grunden handlar satsningen om just det, att på sikt kunna locka fler till ett framtida bostadsköp när det finns aktiviteter att göra även under sommaren. Han hoppas också att fler får upp ögonen för Kungsberget, som har hamnat lite i skuggan av de större skidorterna.

 ”Vi har varit lite förbisedda, tycker jag. Kungsberget anses inte alltid vara ”riktiga” fjällen, trots att det är ett ganska stort system med fördelen att ligga så nära kunderna.”

Eftermiddagssolen rör sig sakta ned mot horisonten. Liftkön blir allt glesare och trötta cyklister tar en andningspaus i gräset bredvid Kungs8:an.

”Vem vet, cyklingen kanske växer och blir något som fler efterfrågar. Vi känner oss hoppfulla inför framtiden. Sedan får vi satsa i den omfattningen som marknaden vill att vi ska”, säger Mikael Rundblom.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?