Annons

Fulla frysar pressar löjromspriset: ”Humana priser nu”

Fyndpris på exklusiv Kalix löjrom till nyår? Inte omöjligt. Årets fiskefångst och frysar fulla med förra årets rom pressar priset på den norrbottniska delikatessen.

Foto:Amanda Lindgren

Nu är det slutfiskat för den här säsongen. De sista trålarna med siklöja som bär på den eftertraktade Kalix löjrommen angjorde kaj i söndags.

I år hade fiskarna möjlighet att ta upp maximalt 880 ton siklöja, en höjning från 700 ton i fjol. Men olika omständigheter gjorde att fisket i år inte nådde taket. Drygt 750 ton blev totalfångsten.

”Det är svårt att säga varför fisken betett sig som den har gjort. Det finns många orsaker. Första veckan var jättebra. Andra veckan blev vädret lite konstigt. Och det är ett väldigt starkt år för strömming”, säger Teija Aho, vd på fiskföretaget Guldhaven Pelagiska i Kalix.

Strömmingen komplicerar hanteringen av siklöjefångsten. Kalix löjrom lyder under EU.s regler för ursprungsmärkning och rommen måste vara färdig inom 24 timmar från det att siklöjan nått kajen. Mer strömming som ska sorteras ut gör processen tidskrävande, därför hinns inte för stora fångster med att tas om hand.

”Så klart är det en viss besvikelse att kvoten inte nåddes, men med tanke på rådande situation där det fortfarande finns kvar av förra årets rom på marknaden, kanske det inte är någon större katastrof”, säger Teija Aho.

Det är mycket som är annorlunda i år, enligt henne. Hon poängterar att det är olika för olika företag, men på Guldhaven märker man att åtgången till grossisterna inte varit lika stor som vanligt den här delen av säsongen. Stängda restauranger och ändrat beteende bland konsumenter har påverkat åtgången av förra årets löjrom.

Guldhaven säljer i dagsläget vidare löjrommen till grossister för 1.400 kronor per kilo, vilket är 300 kronor lägre än kilopriset på förra årets rom.

”De flesta börjar sälja direkt men det finns nog för mycket i frysarna. På grund av coronan går inga stora mängder till grossisterna på en gång som det brukar. Ingen törs köpa ett stort lager i rådande situation”, säger hon. 

Bilden bekräftas av återförsäljare av de guldskimrande romkornen.

”Jag har inte köpt någon rom än för i år. Jag har rom kvar från förra året. Det har ju varit lite turbulent det här året, med coronan, så vi har inte gjort av med lika mycket som vi brukar göra”, säger Inger Stridsberg, inköpare på Melanders fisk.

Priset som en konsument får betala kan variera. På Melanders fisk i Östermalmshallen i Stockholm får löjromsentusiasterna betala 3.800 kronor per kilo, eller 380 kronor per hekto, för 2019 års Kalix löjrom.

På Fisk- och skaldjursgrossisten i Limhamn, som säljer direkt till privatpersoner, är priset just nu betydligt lägre än för bara några månader sedan då kilopriset var 4.000 kronor.

”Det är humana priser nu. Halvkilosburkar säljer vi nu för 2.200 kronor per kilo – 1.100 kronor burken” , säger Harald Jarl, ägare på Fisk- och skaldjursgrossisten. 

Men det är förra årets rom, och i slutet av säsongen. Vad priset kommer att börja på i år återstår att se. Men inköparna anser att flera faktorer pekar på att priset inte kommer att nå lika högt som tidigare år.

”De har fått fiska mer i år och det finns flera stora leverantörer som har mycket kvar i lagren. Den leverantören jag köper från hade flera ton kvar från förra året, så inte ens de har köpt in årets”, säger Harald Jarl.

Inger Stridsberg på Melanders fisk tror också på en prissänkning.

”Det låter som att det kommer att bli billigare, men jag är inte helt säker eftersom jag inte har köpt något än”, säger hon.

Innehåll från EKNAnnons

Analytiker: ”Här finns ett guldläge för svenska leverantörer”

André Lundvall, landriskanalytiker på EKN, Exportkreditnämnden pekar ut flera lovande marknader i Latinamerika – bland annat Peru.
André Lundvall, landriskanalytiker på EKN, Exportkreditnämnden pekar ut flera lovande marknader i Latinamerika – bland annat Peru.

Länder i den så kallade Stillahavsalliansen spelar en nyckelroll i den pågående gröna omställningen. Där finns även goda möjligheter för svenska exportbolag att ta ett kliv framåt.

Så kan du få hjälp att bankfinansiera din internationella satsning 

Det menar André Lundvall, landriskanalytiker på EKN, Exportkreditnämnden. Han pekar ut flera lovande marknader i Latinamerika och de branscher som har särskilt mycket att hämta.

Hur tror du att svensk export till Latinamerika kommer att utvecklas de kommande åren?

– Just nu är den globala konjunkturen vad den är. Vi har sett en årslång nedgång i tillväxten och det påverkar alla regioner världen över. Trots det finns potential för Latinamerika att utvecklas starkt de kommande åren och bli en spännande partner för svensk export.

Vad beror det på?

– De latinamerikanska ekonomierna är i mångt och mycket beroende av råvarupriser. Nu kan man vänta sig att råvarupriserna är fortsatt höga ett par år framåt och det är positivt. Marknaderna här kan också få ett lyft av trenden mot ökad regionalisering, i och med att de nu kan locka företag från USA som tidigare har haft produktion i exempelvis Kina.

Vilka marknader kan vara intressanta om man vill börja exportera till Latinamerika?

– I dag mottar Brasilien en tredjedel av den svenska exporten till Latinamerika, men jag tycker att man kan ta avstamp i den så kallade Stillahavsalliansen som består av Mexiko, Peru, Colombia och Chile. Likt Sverige är de mindre ekonomier i en global värld. De är därför handelsfrämjande och relativt öppna ekonomier.

Finns det någon bubblare med hög potential bland marknaderna i regionen?

– Ecuador är den marknad i regionen som har har vuxit mest för EKN i procentuella termer de senaste åren. Svenska företag exporterar bland annat kartong och papper till deras livsmedelsindustri som blir förpackningar till bananer, blommor, skaldjur och så vidare. Ecuador har egentligen ett svagt makroekonomiskt ramverk och en affärsmiljö med förbättringspotential, men de affärer som EKN stöttar fungerar mycket bra. Troligtvis är det kopplat till att de svenska bolagens kunder exporterar produkterna vidare till omvärlden och därför är oberoende av den svagare inhemska marknaden.

För vilka svenska branscher kan Latinamerika vara särskilt intressant?

– Bolag inom gruvindustrin och deras underleverantörer har mycket att hämta här. Latinamerika har nämligen mycket stora reserver av nyckelråvaror kopplade till den pågående gröna omställningen – Chile och Peru sitter exempelvis på 60 procent av jordens kopparreserver. I detta finns ett guldläge för svenska leverantörer till gruvsektorn som har expertis inom hållbar gruvteknik. De kan bidra till att driva omställningen på sätt som är hållbara för både klimatet och för dem som berörs av gruvverksamheten på plats.

De senaste åren har vi sett gott om svajande valutakurser. Kan det komma att påverka den svenska exporten till Latinamerika?

– Ja, i alla fall indirekt. Dollarn har stärkts ordentligt sedan början av 2020 och den brasilianska realen har till exempel försvagats med 30 procent mot den. Eftersom utländska affärer regelmässigt görs i dollar eller euro – och mycket görs på avbetalning – har utvecklingen varit väldigt kostsam för lokala importörer. Framåt tror jag att allt fler köpare kommer att efterfråga finansiering i lokal valuta för att undvika en liknande situation. Det är något som EKN kan hjälpa exportörer med att erbjuda, vilket kan göra det än mer attraktivt att välja svenska leverantörer.

Finansiera nästa steg på din tillväxtresa med EKN:s garantier

 

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera