1515
Annons

Full pott i hållbarhet för Billerud Korsnäs

De svenska börsbolagen har stärkt kopplingen mellan hållbarhetsarbetet och FN:s Globala mål – men mycket kvarstår. Ett av bolagen som får full pott för sitt arbete i årets Hållbara bolag är Billerud Korsnäs.

Malin Ljung Eiborn, hållbarhetschef på Billerud Korsnäs, jobbar mot olika mätetal som bolaget har beslutat om. ”Det gör att vi kan följa upp resultaten och att det inte bara blir prat”, säger hon.
Malin Ljung Eiborn, hållbarhetschef på Billerud Korsnäs, jobbar mot olika mätetal som bolaget har beslutat om. ”Det gör att vi kan följa upp resultaten och att det inte bara blir prat”, säger hon.Foto:Martina Huber

”Vi har gjort en analys och en prioritering av de globala målen för att se var vi har störst positiv och negativ påverkan. För oss ligger målen nära vår affär”, säger Malin Ljung Eiborn, hållbarhetschef på Billerud Korsnäs BILL -0,27% Dagens utveckling som producerar förpackningsmaterial som kan ersätta plast. 

Om elva år är det 2030 – det år som FN vill ha nått sina 17 globala hållbarhetsmål. Rankningen Hållbara bolag – som görs av Di, Aktuell Hållbarhet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet – visar att de svenska börsbolagen jämfört med i fjol allt mer har börjat kommunicera att de integrerar de globala hållbarhetsmålen i sitt arbete. 

Men rankningen visar också tydligt att en hel del arbete kvarstår, säger Susanne Arvidsson, docent i finansiering och redovisning på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

”Det är viktigt att man som företag arbetar med att förstå var man gör mest positiv, och var man gör mest negativ, inverkan. Då kan man välja var man ska lägga sina resurser och sina ansträngningar för att arbeta för att göra en så positiv inverkan som möjligt”, säger hon. 

I undersökningen har bolagens rapporter och webbplatser undersökts för att analysera hur bolagen har anpassat sitt hållbarhetsarbete efter FN:s globala mål. 

”Det räcker definitivt inte med att inkludera en färgglad plansch med FN:s globala hållbarhetsmål. Bolagen måste visa att de systematiskt arbetar med att identifiera deras påverkan och hur de strategiskt ska arbeta för att på bästa sätt bidra till att Agenda 2030 uppnås”, säger Susanne Arvidsson. 

En viktig del av arbetet för att kunna följa bolagets utveckling är olika mätetal som bolaget har satt upp, säger Malin Ljung Eiborn. 

”Det gör att vi verkligen kan följa upp resultaten, och att det inte bara blir prat om att det ska ske”, säger hon.

Ett av de mål som Billerud Korsnäs har valt att fokusera sitt arbete kring är bekämpandet av klimatförändringar. Där har bolaget bland annat genom att använda restprodukter av deras egen råvara ur produktionen minskat användandet fossila bränslen. 

”Vi hade förra året cirka 3 procent bränslen som inte är förnybara i vår egen produktion. Vi har ett väldigt effektivt system med maximalt resursutnyttjande och återvinning av de sidoströmmar som skapas när vi exempelvis tillverkar massa som gör att våra fossila utsläpp blir lägre”, säger Malin Ljung Eiborn.

”Ett annat exempel är barken från den ved som vi använder till våra material. Barken har inte tillräcklig kvalitet för att bli pappersmassa, men fungerar utmärkt som biobränsle.” 

Det är inte alltid helt enkelt att kommunicera kring målen, vittnar Malin Ljung Eiborn om. Skrivningarna kan lätt kännas abstrakta och långt från verksamheten. 

Samtidigt gör abstraktionen att det blir lättare att kommunicera kring frågan med kunder i andra länder – där Billerud Korsnäs största marknader finns.

Susanne Arvidsson framhåller att det under året har skett en framflyttning hos bolagen inom alla områden som har undersökts. Bland annat visade förra årets undersökning att drygt hälften av bolagen gjorde en koppling mellan sitt hållbarhetsarbete och Agenda 2030. I år gör 67 procent av bolagen den kopplingen. 

”Men vi ser också att det finns många bolag som får bara en eller noll poäng”, poängterar Susanne Arvidsson. 

Ett område där det finns stor utvecklingspotential är hur bolagen analyserar risker och resonerar kring hur de ska mätas och hanteras, kopplade till hållbarhetsmålen. Tidigare har det bara varit 15 procent av bolagen som har gjort kopplingen. I år har siffran ökat till 35 procent. 

Men medan vissa sektorer, till exempel dagligvaruhandel, har gjort kopplingen väldigt tydligt, saknar de flesta investmentbolag den typen av riskanalys. 

”De har inte börjat arbetet med att koppla hållbarhetsstrategin till FN:s globala hållbarhetsmål. Vissa av dem är duktiga när det gäller hållbarhet – men just kopplingen är underutvecklad och där finns en stor förbättringspotential. De har också en viktig roll att påverka sina portföljinnehav mot att jobba med hållbarhetsmålen”, säger Susanne Arvidsson. 

 

 


Innehåll från SAS InstituteAnnons

S-Bank har Finlands mest nöjda bankkunder: ”Data och nyfikenhet avgörande för alla våra beslut ”

Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.
Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.

I över tio år har finländska S-Bank konsekvent och strategiskt arbetat med att samla och dra nytta av sin data. I dag har banken nästan halva Finlands befolkning som kunder – och olika undersökningar visar att man även har landets nöjdaste bankkunder. 

Enligt Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank, är det framför allt förmågan att omvandla det svåra till det enkla som ligger bakom framgången.

Öka produktiviteten och innovationen med hjälp av data – läs mer här. 

S-Bank har fått utmärkelser för ”Finlands nöjdaste bankkunder” av bankjämförelsetjänsten Sortter Oy och ”det mest innovativa företaget i den finländska finanssektorn” från handelshögskolan Hanken.

S-Bank är del av den större kooperativa organisationen, S-Gruppen. Trots att S-bank är en jämförelsevis ung organisation, har banken aktivt arbetat med vad som har varit nyckeln till framgången: data.

Teknikfundamentet skapar möjligheter 

Många företag har ett stort fokus på att bli mer datadrivna. Men innan man på ett effektivt sätt kan börja dra nytta av all data måste de underliggande processerna fungera och samspela väl.

– Processerna för att skapa och ta hand om data behöver vara väl etablerade och dokumenterade. Lagring och strukturering av data behöver vara på plats. Du behöver också säkerställa datakvaliteten. För att kunna göra detta behöver du också ha rätt verktyg för att kunna hantera din data, säger Johanna Makkonen och fortsätter: 

– Vi började med att visualisera vår data i olika rapporter. Under de senaste åren har vår största upptäckt varit att vi inte bara använder den för att analysera historiken och titta bakåt, utan också använder den för att göra förutsägelser om framtiden.

Underlättar beslutsfattande 

Alla fördelar som ett företag har av att använda data fullt ut blir inte alltid synliga för kunderna.

– Primärt använder vi oss av data för att organisationen ska kunna fatta bättre beslut och för att kunna erbjuda våra kunder ännu bättre lösningar och tjänster, säger Johanna Makkonen. 

Enligt Iikka Kuosa som är Senior Vice President of IT and Products vid S-Bank är detta också strategin från den högsta ledningen: 

– För att kunna svara till våra kunders framtida behov använder vi data som underlag för våra strategiska beslut. Vi måste ge våra kunder service och därför måste vi också och hålla koll på vad våra kunder gör för att förstå vad som driver dem, säger han.

Data – en riktig problemlösare

Tidigare avslog S-Bank många låneansökningar. Trots att antalet ansökningar ökade, minskade andelen lån som beviljades.

– När vi tittade på vår data kunde vi se att i takt med att vi fick in allt fler ansökningar tog handläggningen för varje ansökan allt längre tid. De långa handläggningstiderna ledde till att många kunder tog tillbaka sina ansökningar, eftersom de behövde lånet snabbare än vad vi kunde handlägga deras ärenden, säger Johanna Makkonen.

Bankens processutvecklingsteam genomlyste hela låneprocessen. På så sätt kunde S-bank identifiera var i kedjan det gick långsammast och vilka slags ansökningar som var mest tidskrävande. Det gjorde det enklare att fördjupa sig i enskilda detaljer och se till att de fungerar snabbare och effektivare. Samtidigt kunde man använda data för att förutsäga framtida beteenden och hjälpa kunder att fatta bättre och ekonomiskt mer hållbara beslut.

Verktyg och nyfikenhet i samverkan

Två saker förtjänar extra uppmärksamhet här, nämligen verktygen och nyfikenheten. 

– Jag skulle säga att jag nog är ganska nyfiken, men jag är också definitivt realist. För att tillfredsställa nyfikenheten krävs också att man har full kontroll på underliggande tekniska detaljer. Då blir det mycket enklare att vara öppen och titta djupare in i frågan, berättar Johanna Makkonen. 

För att stärka analysen ytterligare samarbetar S-Bank med SAS Institute, som har försett dem med bästa tänkbara plattform för dataanalys. 

– Jag skulle inte påstå att jag blev ”förälskad” i de lösningar vi fick av SAS, men det var inte långt ifrån. Den här resan har bara börjat och jag ser verkligen fram emot vad vi kan skapa tillsammans i framtiden, avslutar Johanna Makkonen.

Förändra hur du fattar beslut – läs mer om hur data kan hjälpa dig här. 

 

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?