Både EU-vänliga partier och de som vill ha en hård brexit utmålar sig som segrare efter förra torsdagens EU-val i Storbritannien.
Förlorare var de splittrade Tories och Labour, som mer än halverades och bara fick 23 procent tillsammans. Det tvingar dem att nu välja sida.
Inom regeringspartiet Tories har maktkampen om att ta över efter Theresa May tagit fart. Den förra utrikesministern Boris Johnson, partimedlemmarnas och vadslagningsbyråernas favorit, är en av flera som öppnar för en avtalslös brexit.
På onsdagen kallades han inför rätta för att vid folkomröstningen 2016 ha påstått att Storbritannien betalar 350 miljoner pund, motsvarande 4,2 miljarder kronor, i veckan till EU. Summan är snarare en fjärdedel så hög, efter att rabatt och EU-bidrag är borträknade, enligt EU-kommissionen.
Boris Johnsons efterträdare, Jeremy Hunt, anser dock att en avtalslös brexit skulle vara ”politiskt självmord” för Tories.
Inom oppositionspartiet Labour ökar trycket på partiledaren Jeremy Corbyn att efter fiaskot i EU-valet överge hoppet om ett nyval och ta ställning för en andra folkomröstning om EU-utträdet. Men det är en bit dit.
En namninsamling har startat inom partiet för att få en medlemsomröstning om en folkomröstning.
”Partimedlemmar är allt mer oroliga över att Labours chanser att vinna nästa val kan skadas om vi inte klart kan ställa sig bakom en folkomröstning om brexit och arbeta för att stanna kvar i EU”, skriver en grupp till partiledningen enligt dagstidningen The Guardian.
”Över 80 procent av medlemmarna och över 70 procent av Labours väljare vill ha en andra folkomröstning och stanna kvar”, fortsätter brevet.
Samtidigt pågår en dragkamp om parlamentets makt över brexitprocessen.
Talmannen John Bercow har hamnat i onåd bland brexitörerna efter att ha påpekat att även en avtalslös brexit måste ta vägen förbi parlamentet. Det kan enligt honom inte ske med automatik vid nästa brexitdatum, den 31 oktober.
”Idén att parlamentet ska bort från centrum av brexitdebatten är otänkbar”, sa han på tisdagen enligt nyhetsbyrån Bloomberg.
Parlamentet har tappat dock sin makt, anser Maddy Thimont Jack, brexitanalytiker på tankesmedjan Institute for Government.
”Det ser nästan omöjligt ut för ledamöterna att stoppa en premiärminister som har bestämt sig för att lämna EU utan ett avtal... Däremot gäller politisk påverkan, vilket alla tidigare på nummer 10 (Downing Street, reds anm) kan vittna om”, skriver hon i en blogg.
SEB:s valutaanalytiker Rickard Falkenhäll räknar med ytterligare brittisk polarisering kring brexit.
”Det minskar sannolikheten för en bredare kompromisslösning baserat på ett utträdesavtal eftersom gapet mellan parlamentet och regering lär öka ytterligare. Även om risken för en hård brexit har ökat tror jag fortfarande att den risken är ganska låg och det är den sannolikheten som har betydelse för pundet”, säger han.
Nya signaler visar hur brexitoron slår mot ekonomin.
Tjänsteföretagens villkor har försämrats under de tre senaste månaderna, som har präglats av brexitosäkerhet. Det visar en undersökning som industriförbundet CBI presenterade på tisdagen.
”Paralyseringen kring brexit fortsätter att slå mot Storbritanniens tjänsteföretag”, säger vice chefsekonomen Anna Leach enligt affärstidningen Financial Times.
