1515
Annons

Friskolornas riksförbund sågar politikerna: Stor okunskap

Kritiken mot friskolorna bygger på stor okunskap och segregationen är som störst inom den kommunala skolan. Det hävdar Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.
Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.Foto:Pontus Höök

Det har kommit in oväntat många remissvar på Björn Åstrands utredning, som enligt regeringens direktiv ska bidra till att öka likvärdigheten inom skolan.

Och inte oväntat finns en hel del kritik från många fristående skolor, som ofta hamnat i skottgluggen i debatten.

Carola Lemne, ordförande för Engelska skolan, dömer helt ut förslagen om lottning och kvotering och varnar samtidigt för konsekvenserna om skolpengen sänks.

Kritik kommer även från Kunskapsskolan, ägt av entreprenören Peje Emilsson, som skriver i sitt remissvar att sänkt skolpeng kan leda till att ”kvalitativa friskolor tvingas stänga”.

Ulla Hamilton, vd på intresseorganisationen Friskolornas riksförbund, anser att debatten om friskolorna ofta bygger på stor okunskap om hur det faktiskt ser ut.

”Det gäller högt upp i den politiska hierarkin och det får vi väl ta till oss att vi har gjort ett dåligt jobb där.”

Hon ser det också som ett felslut att koppla segregationen i skolan till friskolorna. Tvärt om anser Ulla Hamilton att de mest stängda skolorna är kommunala skolor i välbärgade områden.

I dessa skolor är det ofta helt omöjligt för elever från andra områden att ta sig in, om det inte finns några platser över.

”Det är de skolorna som är mest paxade. Närhetsprincipen innebär att den som har råd att köpa en bostad i närheten av en attraktiv skola också har lättast att komma in där”, säger hon. 

Inom Socialdemokraterna finns sedan länge en utbredd kritik mot hur det svenska systemet för friskolor är utformat och nu finns en förhoppning att man ska få till en reell förändring.

Detta samtidigt som friskolorna hoppas att regeringens två samarbetspartier, Centern och Liberalerna, ska sätta stopp för de mest omstridda förslagen i Björn Åstrands utredning.

När striden pågick under den förra mandatperioden varnade friskoleföretagen att de i princip skulle behöva lägga ned över en natt om Ilmar Reepalus vinsttak skulle införas.

Risken man ser nu är hur möjligheterna att driva en friskola långsamt skulle urholkas.

”Det står ju faktiskt i utredningen att kommunerna ska sänka skolpengen och det skulle ändra förutsättningarna att driva friskolor på ett dramatiskt sätt”, säger Ulla Hamilton.

Innehåll från NedermanAnnons

Sänk elförbrukningen i industrin – med hjälp av IIoT

En välfungerande luftfiltreringsanläggning är kritisk för en god arbetsmiljö, optimerad produktion och minimal energiförbrukning i tillverkningsindustrin. Aktiv övervakning av processerna kan avvärja problem som förhindrar effektiv drift – och samtidigt minska elförbrukningen.

Studier visar att upp till 70 procent av den el som förbrukas i tillverkningsindustrin går till industriella motorsystem som fläktar, kompressorer och materialhanteringsutrustning. Genom att nyttja Industry Internet of Things (IIoT) och med hjälp av SmartFilters aktivt övervaka olika processer kan verksamheter snabbt vidta åtgärder vid avvikelser. Detta gör det möjligt att arbeta hållbart och energieffektivt – men enligt Magnus Edmén, VP E&FT / Head of Sales Area EMEA på Nederman, krävs det dock en större förståelse för den digitala teknikens möjligheter i branschen.

– Kunskapsbristen om vikten av en välfungerande industriell luftfiltrering är ofta boven i moderniseringsprocessen av stora industrier. Även om luftfiltreringsanläggningen är produktionskritisk har många verksamheter inte full kontroll över sina luftfiltreringsanläggningar och hur de bör styras för bästa möjliga effekt.

Han berättar att filtreringsanläggningar i vissa fall är avgörande för tillverkningen; om den slutar fungera stannar produktionen. I andra fall kan driftstörningar leda till utsläpp av cancerogen svetsrök – eller i värsta fall bidra till brand eller dammexplosion. Sett till energibesparing går det att göra mycket med hjälp av IIoT; om filter exempelvis bara rengörs när det faktiskt behövs kan det leda till minskade trycklyftsbehov och tillhörande elförbrukning.

Automatiserade energibesparingar

Nedermans SmartFilter är ett multifunktionellt luftreningsfilter som är lämpligt för industriella avfall såsom rök, träspån och annat brännbart damm. Utöver att filtrera industriluften samlar det in data som ger användaren värdefull information om omedelbara och möjliga framtida underhållsbehov. I de mest avancerade smarta filtren styrs anläggningen automatiskt mot en så låg energianvändning som möjligt med hjälp av egenutvecklade algoritmer. 

Edmén anser att IIoT möjliggör effektiv realtidskommunikation så att verksamheter får bättre kontroll på sin elförbrukning och sina produktions- och arbetsmiljörisker. 

– 95 procent av världens befolkning utsätts för dålig luftkvalitet, samtidigt ökar konsumenternas krav på företagens transparens och ansvar. Även industrin behöver anpassa sig till nutiden och en vanlig missuppfattning är att hållbarhet och lönsamhet inte går ihop. Nya miljötekniska uppfinningar kan optimera energiförbrukning och arbetsmiljö, samtidigt som de kan sänka kostnader och möjliggöra en lönsam hållbarhetspolicy. 

Ta kontroll över luftflöden

Magnus har arbetat med miljöteknik i över 20 år och är väl medveten om riskerna som kan komma med bristande kunskap om energikonsumtion och miljörisker inom industrin. I och med att många tillverkningsföretag tidigare saknat tillräckliga data har steget mot hållbara lösningar inte tagits. Han konstaterar att IIoT-lösningar kan hjälpa industrin att förbättra fabrikens luftflöden och minska faror som skadliga utsläpp kan innebära för både hälsa och miljö.

– Nu är elfrågan större än vad den har varit på länge. I och med att industrin behöver vara effektiv och hållbar krävs nya arbetssätt för att hålla nere förbrukningen, utan att tumma på kvalitet eller säkerhet. Nedermans SmartFilters kan förenkla för industrin i stort genom att optimera luftfiltreringen och processerna runtomkring den.

Läs mer här!  

 

 

Mer från Nederman

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nederman och ej en artikel av Dagens industri

Klaria Pharma i avtal med spanskt biopharma-bolag

Klaria Pharma har tecknat ett avtal med det spanska biofarmaceutiska bolaget Pharmamar, med målsättningen att utveckla en Alginatfilmsformulering av en Pharmamar-substans.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Forskningen väntas ta cirka ett år och målet är att ha en Alginatfilm som är färdig för klinisk utveckling. Om arbetet med utvecklingen av denna formulering faller väl ut avser parterna att förhandla fram ett licensavtal som kommer att ge Pharmamar globala rättigheter till produkten, skriver Klaria.

Samarbetet med Pharmamar innebär att Klaria nu har tecknat tre forsknings- och utvecklingsavtal med läkemedelsbolag som motpart.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera