ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Friskolorna tar hem vinsterna

  • Foto: TT

Friskolorna ökade utdelningen med 50 procent under det senaste året. Det visar en sammanställning av friskolornas resultat som Di har gjort.

”Vi behöver skapa ett så stort handlingsutrymme som möjligt om förslaget om vinsttak går igenom”, säger Michael Seher, verksamhetschef på familjeföretaget Kitas.

Utdelningarna stod i centrum när de börsnoterade friskolekoncernerna Academedia och Engelska skolan redovisade sina resultat för 2016/2017 i slutet av augusti.

Academedia lämnar ingen utdelning trots ett starkt resultat. Ett märkligt beslut tyckte många analytiker som hade räknat med en utdelning omkring 80 miljoner kronor. Engelska skolan lämnar å andra sidan 45,7 Mkr i utdelning. Ett provocerande beslut tyckte utbildningsminister Gustav Fridolin.

I början på september meddelade regeringen att den enats med Vänsterpartiet om att lägga fram ett förslag som innebär att rörelseresultatet inte får överstiga 7 procent plus statslåneräntan av operativt kapital för friskolor och privata företag inom omsorgen.

Nu är många friskolor oroliga för vad som kommer att hända om förslaget går igenom.
Michael Seher är verksamhetschef på företaget Kitas som driver tre gymnasieskolor i Göteborg. Familjen Seher startade företaget för 17 år sedan och aldrig tidigare tagit ut någon ut- delning ur verksamheten. Men det senaste året valde familjen att ta ut 13 Mkr i utdelning.

”Vi ville flytta värden från skolbolaget till moderbolaget. Anledningen är helt enkelt att vi vill skapa handlingsutrymme så att vi inte blir låsta om förslaget om vinsttak skulle gå igenom”, säger Michael Seher.

Ett alternativ för friskolorna att skapa ett större vinstutrymme är att öka sitt operativa kapital. Det kan göras genom investeringar i till exempel lokalen där verksamheten bedrivs. Men för det behövs ekonomiskt utrymme, något som begränsas i förslaget som nu ligger på bordet.

”Vi måste flytta kapital för att säkerställa att vi klarar av att investera längre fram”, säger en skolägare som vill vara anonym till Di.

Di har sammanställt de senaste tre årens resultat för 417 företag med tillstånd att bedriva skolverksamhet. Materialet omfattar helåret 2016. Engelska skolans utdelning för det brutna räkenskapsåret 2016/2017 inkluderas alltså inte.

Granskningen visar att utdelningarna för det senaste räkenskapsåret har ökat med 50 procent. Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, är inte förvånad att utdelningarna ökar just nu.

”De flesta friskolor är små företag med ägare som arbetat mer eller mindre gratis. Med diskussionen och det lagförslaget är man rädd att möjligheten att få betalt för sitt arbete skall stängas. Det är många som är oroliga för framtiden helt enkelt.”

Från att ha delat ut 30 procent av vinsten ökade utdelningsandelen till 46 procent av vinsten det senaste räkenskapsåret. Det genomsnittliga bolaget på Stockholmsbörsens OMXS30-lista förväntas dela ut 56 procent av vinsten under 2017, enligt Factset.

”Den ökade utdelningen beror ju inte på att det har gått bättre för företagen”, säger Ulla Hamilton som menar att både lönsamheten och storleken på utdelningarna hos friskolorna är låga jämfört med andra branscher.

Hur välfärdsföretagens lönsamhet skall bedömas är en omtvistad fråga. Ulla Hamilton är kritisk till avkastning på operativt kapital som mått på lönsamhet.

”Massor med remissinstanser har konstaterat att det är ett apart mått på lönsamhet i tjänsteföretag. Få friskolor äger sina egna lokaler och då blir det operativa kapitalet väldigt litet. Det är snudd på ett oseriöst mått skulle jag säga.”

Enligt en analys genomförd av revisionsbyrån PwC på uppdrag av Svenskt Näringsliv skulle förslaget från välfärdsutredningen innebära en begränsning av rörelsemarginalen till mindre än 2 procent för majoriteten av friskolorna.

Majoriteten av friskoleföretagen i Di:s granskning är mer lönsamma än så. De senaste tre åren har de haft en genomsnittlig rörelsemarginal på 5,1 procent. Det är lägre än genomsnittet för samtliga aktiebolag i Sverige som 2015 var 7 procent, enligt SCB.

Senare i höst väntas regeringen lägga fram en så kallad lagrådsremiss. Tidigast våren 2018 kan riksdagen ta ställning till förslaget.

https://interactive.sanoma.fi/arkku/public/generated/19047dnwjdtH/

Tyck till