1515
Annons

Friskolor rasar mot förslag om elevlotteri

Ett förslag om lottning till populära skolor får ilskan att koka både i oppositionen och i några av Sveriges största skolkoncerner.

Bild:Colourbox

Skolkommissionen tillsattes för två år sedan efter de svaga Pisa-resultat som skakade Sverige före det senaste valet och på torsdagen presenterande den sin slutrapport. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) sparade inte på överorden.

”Det här är en riktigt stor dag för svensk skola”, sa han vid en välbesökt pressträff.

Enligt förslaget ska kötid inte längre få användas som urvalskriterium i friskolor. I stället ska lottning kunna fälla avgörandet i friskolor så väl som för högstadieelever i vissa kommunala skolor.

”Det är inga föräldrar som vill bli lottade”, säger Marcus Strömberg, som är vd i Sveriges största skolkoncern Academedia.

Engelska skolans grundare Barbara Bergström rasar mot förslaget och pekar på att det leder till godtycke.

”Jag har sett de skrämmande följderna av lottning i amerikanska charterskolor, när förväntansfulla elever och deras föräldrar sitter och väntar på utslaget av en tombola”, fortsätter Barbara Bergström.

Gustav Fridolin (MP) vädjade om politisk borgfred kring utredningen – men blev inte bönhörd. Liberalernas partiledare Jan Björklund anser att utredningen presenterar en urvattnad kompromiss.

”Den enda punkt kommissionen är riktigt tydlig på och där det finns konkreta förslag är att man vill avskaffa föräldrarnas fria skolval”, säger han.

Moderaterna anser också att förslagen inte räcker för att möta utmaningar som lärarbrist och svaga skolresultat.

”På många av våra förslag och frågor är det fortsatta frågetecken”, säger Camilla Waltersson Grönwall, skolpolitisk talesperson.

Rapporten föreslår att varje skola ska arbeta för en mer allsidig social sammansättning, men också det förslaget får kritik.

”Ska man göra detta så måste man börja tvångsplacera ut elever”, säger Jan Björklund.

En som är mer positiv till rapporten är SD:s skolpolitiska talesperson Stefan Jakobsson.

”Jag gillar huvuddragen” säger han.

I skymundan av lotteridebatten föreslog utredningen även ett allmänt skolval, vilket backas upp av allianspartierna. Marcus Strömberg ser det som ett genombrott om regeringen ställer sig bakom förslaget.

”Då använder man valfriheten till att förbättra likvärdigheten. Det är ett jättebra steg som är konkret och handlingskraftigt och som betyder väldigt mycket för föräldrarna”, säger Marcus Strömberg.

Utredningen föreslår även statliga resurser på 6 miljarder kronor till skolor med stora behov. Delar av finansieringen sker genom att andra bidrag avvecklas.

Innehåll från InyettAnnons

Brister inom internkontrollen ökar risken för bedrägeriförsök

För att identifiera fel, misstag och i värsta fall bedrägerier behöver ett företag kontrollera varje faktura. Problemet är att tiden ofta inte räcker till.

– Mycket går på slentrian när man godkänner leverantörsbetalningar, förklarar Magnus Månsson, vd på Inyett.

Läs mer om hur du kan uppnå säkra betalningar

En faktura godkänns av någon i organisationen, som kanske inte alls har det som primär uppgift, och sedan ska den attesteras av ekonomiavdelningen där man inte ser någon anledning att ifrågasätta en godkänd faktura. Betalningen skickas iväg – och förhoppningsvis är allt i sin ordning. Men tyvärr är så inte alltid fallet.

– Betalar man in många fakturor per dag är det omöjligt att till exempel kolla upp om leverantören är ett aktivt bluffbolag eller precis har blivit av med sin F-skatt. Det tar alldeles för lång tid, förklarar Magnus Månsson, vd på Inyett, som har en plattform inom säkra betalningar.

Magnus Månsson, vd på Inyett.
Magnus Månsson, vd på Inyett.

Kollar upp leverantören i realtid

Enligt en undersökning från Inyett, som varje år läser av 60 miljoner transaktioner, ligger kostnaden för felaktiga leverantörsbetalningar i snitt på över 100 000 kronor per år för ett svenskt bolag. Då handlar det om allt från betalningar till bluffbolag och gironummer som inte längre är aktiva till betalningar med avvikande betalmönster och leverantörer som har gått i konkurs.

– Hela idén med vår automatiserade lösning är att se till att våra kunder undviker misstag, risker och bedrägerier i samband med leverantörsbetalningar. Vårt system får tillgång till all viktig information på bara någon sekund.

”Det knöt sig i magen”

Magnus Månsson lyfter ett exempel med en kund som hade klickat iväg en betalning på över 30 000 kronor till fejkat annonsbolag, men som tack vare en varning från Inyetts tjänst lyckades stoppa transaktionen innan den gick igenom.

– Kunden berättade hur det knöt sig i magen när systemet varnande för bolaget med en röd flagga. Det är ingen som vill behöva stå till svars för att man har slösat bort tusentals kronor.

Läs mer om hur du kan uppnå säkra betalningar

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Putin: Ockuperade områden nu ryska

Ryssland annekterar de fyra ukrainska regionerna Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja under dagen, meddelar landets president Vladimir Putin i ett tal i Moskva.

Foto:Gavriil Grigorov

Delar av områdena i östra Ukraina är i dag ockuperade av Ryssland i strid med internationell rätt. Även annekteringen som sådan strider mot folkrätten och en rad västmakter har meddelat att de inte under några omständigheter kommer att erkänna områdena som ryska.

Det väntas också leda till att det ryska invasionskriget i Ukraina trappas upp ytterligare.

Konsekvenserna har spåtts bli att Kreml klassar ukrainska motoffensiver för att återta områdena som attacker mot rysk mark, något som Kremls talesperson Dmitrij Peskov bekräftade under en presskonferens i Moskva på fredagen.

Flera länder i väst varnar Ryssland för att genomföra annekteringarna, som likt Rysslands olagliga annektering av ukrainska Krimhalvön för åtta år sedan inte lär erkännas av stora delar av världen.

Proceduren drogs igång med ett formellt steg sent på torsdagskvällen, då Vladimir Putin undertecknade ett dekret där Ryssland erkänner de ukrainska regionerna Cherson och Zaporizjzja som självständiga områden. I februari togs liknande beslut för regionerna Luhansk och Donetsk. Kort därpå inleddes Rysslands storskaliga invasion av Ukraina.

Tidigare på fredagen meddelade också statsdumans talman, Vjatjeslav Volodin, att Putin underrättat parlamentarikerna om att fyra regioner önskar ansluta till Ryssland.

FN:s säkerhetsråd kommer på fredagen att rösta om en resolution som fördömer veckans – av omvärlden redan utdömda – så kallade ”folkomröstningar” i de ryskockuperade områdena i Ukraina. Resolutionen lär dock inte godkännas då Ryssland har vetorätt. Däremot kan den senare läggas fram i generalförsamlingen.

I och med omröstningen kommer också Kina och Indien hamna i blickfånget. De två länderna avstod i februari att rösta om en resolution för att fördöma Rysslands invasion av Ukraina.

På fredagsmorgonen kom ukrainska uppgifter om en blodig rysk attack mot civila i Zaporizjzja – den största staden i regionen med samma namn. Den kontrolleras av Ukraina.

Enligt regionens guvernör Oleksandr Staruch har ett 20-tal människor dödats och ytterligare närmare 30 skadats. Staruch uppger att offren attackerades av rysk eld på torsdagen, när de köade för att åka till ryskockuperade områden för att hämta släktingar och dela ut bistånd.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj svarar på attacken med att kalla angriparna för ”blodtörstiga avskum”.

”Bara fullkomliga terrorister skulle kunna göra något sådant här”, säger han på Telegram. 

Den ukrainska motoffensiven ser ut att fortsätta vinna mark. Enligt Denis Pusjilin, ledare för den ryskstödda separatiströrelsen Folkrepubliken Donetsk, är ryska trupper nu delvis omringade i staden Lyman i norra Donetsk.

”Nyheterna från Lyman är oroväckande”, säger Pusjilin via sociala medier och tillägger att ukrainska styrkor ”försöker överskugga” det historiska ögonblick som annekteringen innebär.

Volodymyr Zelenskyj har också kallat till krismöte med landets nationella säkerhets- och försvarsråd på fredagen.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera