1515
Annons

Fred kräver mer än sanktioner

”Pengar flyter över gränser, det gör inte lagar. De rika lever globalt, resten av oss har gränser.”

En ukrainsk soldat går in i ett förstört hus i närheten av byn Krymske i Lunhanskregionen i östra Ukraina, nära frontlinjen i konflikten.
En ukrainsk soldat går in i ett förstört hus i närheten av byn Krymske i Lunhanskregionen i östra Ukraina, nära frontlinjen i konflikten.Foto:Vadim Ghirda

Citatet kommer från Oliver Bulloughs bok ”Moneyland” från 2018, i dagarna mer aktuell än någonsin. Den brittiske journalisten har levt många år i Ryssland efter Sovjetunionens fall i en tid då världen trodde, och hoppades att kapitalismens införande skulle leda till demokrati, öppenhet, välstånd och ett närmande till väst. Han själv var en av dem som trodde på den utvecklingen. I dag är han en av de västliga observatörer som bäst har analyserat vad som gick snett. 

”Moneyland” är historien om en gränslös, närmast laglös dimension i det globala rättssystemet. Genom en väv av kryphål i lagstiftning i olika länder har oligarker, kleptokrater och korrupta ledare – inte bara i Ryssland utan i land efter land i utvecklingsvärlden – kunnat gömma undan enorma tillgångar i väst. 

London har så till den grad blivit en fristad för ryska oligarker att många nu kallar den Londongrad. Medborgarskap i EU-länder som Cypern eller skatteparadis som St Kitts och Nevis eller Belize kan köpas dyrt, och inte bara det: till och med diplomatisk status, det vill säga rättslig immunitet finns på marknaden. Oliver Bullough beskriver hur extremt drillade affärsjuridikkonsulter hjälper till att skriva lagar i länder, och hur fattiga länder med extremt liten egen rättslig, institutionell kapacitet är lika försvarslösa inför de intressen som driver utvecklingen som ”fredliga, flygokunniga fåglar i ett i ett land där man introducerar tigrar”.

Oliver Bulloughs bok är måste-läsning, inte bara på grund av utvecklingen i Ryssland och Ukraina, utan för att den belyser ett ständigt aktuellt och bråddjupt problem som håller diktaturer och korrumperade regimer vid liv över hela världen. Länder i Afrika åderlåts oupphörligen på sina rika tillgångar genom att korrumperade ledare på många nivåer i regering och förvaltning har möjlighet att flytta tillgångar till ”Moneyland”. Skalbolag bildas, anonyma konton skapas, lyxfastigheter och penthouses kan köpas i New York och Schweiz.

Inför hotet om en rysk invasion av Ukraina diskuterar världen nu olika tänkbara sanktioner, och olja och gas står i fokus. Det är förstås helt rätt. Men västvärlden, inklusive Sverige och svenska företag, behöver också se sig själv i spegeln och fråga sig hur vi på ett djupare plan kan hindra samvetslösa despoter från att ta makten och behålla den. 

Bara genom de hittills uppdagade skandalerna vet vi att Swedbank under lång tid agerat tvättomat åt ryska pengar, att Telia begått mutbrott i Uzbekistan, och nu att Ericsson troligen betalat mutor till terrorgruppen IS. De här händelserna kan inte ses isolerat, eller betraktas som någon typ av pinsamheter i hanteringen, utan de måste ses för vad de är, nämligen stora hot mot demokratin och freden. 

Korruption är nämligen ett gift som långsamt infiltrerar hela samhället, som sprider sig på lägre och lägre nivåer, så att till slut så många i samhället känner sig som medbrottslingar att risken för tjallare blir liten – därmed sitter den högsta ledningen trygg.  Åtminstone tills det sociala kontraktet mellan politiskt styre och folket helt har eroderat, och då bli övergången oftast blodig - eftersom makten inte har rena händer. 

Sverige som land behöver också se sig i spegeln. Socialdemokraternas motstånd mot land-för-land-rapportering av företagens betalning av skatt i olika länder och försök att stoppa insynen i EU:s arbete mot skatteparadis är en verklig skamfläck. Lagar måste gälla över gränserna, även för företag, och de extremt rika. Det blir ett viktigt steg för att förhindra nästa krig.

Innehåll från Transfer GroupAnnons

Experten: Säkerhet allt viktigare för företag

Skjutningar och sprängdåd är vanligt förekommande i Sverige, visar statistik från bland andra Brottsförebyggande rådet och Polismyndigheten. 

Det har fått många verksamheter att se över sin säkerhet.

– Många av de som i dag efterfrågar våra tjänster har ingen egen hotbild mot sig – de har bara fel grannar, säger säkerhetsexperten Magnus Ahde från Altum Security AB.   

 

Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå

En studie från Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar att Sverige är det värst drabbade landet i Europa när det gäller dödligt skjutvåld. I studien har svenska dödsskjutningar jämförts med 22 andra europeiska länder under perioden 2000 till 2019.

Även sprängdåd har varit vanligt förekommande under de senare åren, visar statistik från polismyndigheten. 2021 anmäldes 79 stycken i Sverige.

Ökad efterfrågan på säkerhet

En konsekvens har blivit att efterfrågan på fysisk säkerhet har ökat. Det berättar Magnus Ahde, som har arbetat över 20 år i säkerhetsbranschen och i dag är säljare på Altum Security AB.

– Eftersom det är svårt att rikta bomber mot en speciell mottagare riskerar alla inom en viss area att bli drabbade vid en explosion. Man behöver alltså inte ha en hotbild mot sig för att drabbas. Och det betyder att allt fler inser att de behöver skydda sig mot den typen av händelser, säger han.

Snyggt – och farligt

Från att tidigare framför allt haft ambassader och myndigheter som kunder så märker Magnus Ahde och hans kollegor, som är experter inom säkerhetskonsultation och skalskyddslösningar, att även andra typer av verksamheter efterfrågar deras tjänster.  

– Exempelvis kan en sådan sak som att ha en glasfasad på sitt huvudkontor idag utgöra en stor säkerhetsrisk. Det är snyggt – men väldigt farligt om det skulle ske en explosion.

Kombinationslösningar

Altum Security är en del av säkerhetskoncernen Transfer Group AB som förutom skalskyddslösningar erbjuder allt inom fysisk säkerhet; från bevakning och säkerhetskontroller till larm, och mjukvarulösningar som förenklar och effektiviserar helhetserbjudandet. 

– Vår styrka är att våra bolag täcker olika delar av fysisk säkerhet och att vi därför kan erbjuda olika typer av kombinationslösningar, förklarar Transfer Groups vd Pernilla Jennesäter.

– Vi gjorde exempelvis nyligen en kombinationslösning på en ambassad tillsammans med vårt systerbolag Sensec AB för att skydda både byggnaden och inpassering. Sensec stod för röntgen och metalldetektion, och Altum för beskjutnings- och explosionsskydd, berättar Magnus Ahde. 

Unika inom högsäkerhet

Magnus Ahde menar att det finns få andra bolag i branschen som jobbar så heltäckande med skalskyddlösningar som Altum Security. 

– Många fokuserar på en specifik produkt eller lösning, medan vi kan leverera en mängd olika produkter inom högsäkerhet, allt från skottsäkra fönster och dörrar till panic rooms. På så sätt sticker vi ut, säger han. 

 Läs mer om hur sectech tar säkerhetslösningar till nästa nivå 

 

 

 

Mer från Transfer Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Transfer Group och ej en artikel av Dagens industri

Scholz ska frågas ut om skattebedrägerihärva

Nya detaljer om en skattebedrägerihärva under Olaf Scholz tid som borgmästare i Hamburg pressar den tyske förbundskanslern.

Scholz tiger om saken, som dragit till sig ytterligare uppmärksamhet sedan 200.000 euro i kontanter av oklart ursprung hittats hos hans partikollega i Hamburg – en tidigare inflytelserik ledamot i förbundsdagen.

Foto:Markus Schreiber

Härvan kretsar kring en svindel i miljardklassen, som av oppositionspolitiker beskrivits som det kanske största skattebrottet i Tyskland genom tiderna.

De så kallade cum-ex-affärerna, som ägde rum under förbundskansler Olaf Scholz (SPD) tid som borgmästare i Hamburg, är en form av avancerat skattefiffel som grovt förenklat går ut på att lura myndigheter att man har rätt att få tillbaka skatt på en aktieutdelning som egentligen aldrig betalats in.

Huruvida Scholz har någon verklig roll i härvan är oklart. Men 2016, då han var Hamburgs borgmästare, träffade Scholz styrelseordföranden för Warburg Bank, som är djupt insyltad i cum-ex-skandalen. Kort därpå drog delstatens skattemyndighet enligt tidningen Der Spiegel tillbaka en fordran om nära 50 miljoner euro i skatt – pengar som krävts tillbaka då de ansågs utbetalda på felaktiga grunder, men som man plötsligt avstod från att kassera in.

Någon koppling har inte kunnat beläggas, men förfarandet har väckt misstankar om otillbörliga påtryckningar, vilket Scholz bestämt förnekar. Även Warburg Bank slår ifrån sig anklagelserna.

Åklagare tittar nu närmare på Scholz e-post från den här tiden, enligt Hamburger Abendblatt. 

En faktor som har gett ytterligare näring åt misstankarna om oegentligheter är att banken enligt Der Spiegel under 2017 skänkte 38.000 euro till en SPD-avdelning i Hamburg som företräddes av Scholz partikollega Johannes Kahrs, då ledamot i förbundsdagen.

Kahrs har de senaste dagarna hamnat i blåsväder, sedan myndigheterna hittat över 200 000 euro i kontanter i ett bankfack som tillhör honom. Varifrån pengarna kommer är oklart. SPD-politikern, som innan han lämnade förbundsdagen 2020 hade stort inflytande bland annat genom sin plats i budgetutskottet, har hittills valt att tiga.

”Allt mer i det här går inte ihop. Det är väldigt oklart var Kahrs har fått tag på pengarna, och i vilken utsträckning Hamburgs socialdemokrater har tjänat på det här”, säger CDU-ordföranden i Hamburg Christoph Ploss till Der Spiegel, och kräver att Scholz själv kommer ut på banan.

”Olaf Scholz behöver förklara sig”, instämmer förbundsdagsledamoten och partikollegan Thorsten Frei i en intervju med Redaktionsnetzwerk Deutschland (RND). 

Medhåll kommer även från vänsterpartiet Die Linke, som också det är i opposition.

”Jag förväntar mig fullständig transparens av Johannes Kahrs, också vad gäller tiden efter det att han lämnade förbundsdagen (2020)”, säger gruppledaren Dietmar Bartsch.

Om inte förr så måste Scholz bryta tystnaden senast den 19 augusti, då han är kallad till ett särskilt utredningsutskott i Hamburgs delstatsparlament. Vid tidigare utfrågningar har kanslern sagt sig inte komma ihåg detaljerna kring sina samtal med bankordföranden. Han försäkrar dock via sin talesperson att han inte har något att dölja.

Frågan är nu om den allt mer högljudda kritiken från oppositionen kan hjälpa Scholz att minnas.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera