1515
Annons

Franskt miljardpaket till frostdrabbade bönder

Frosten har slagit hårt mot Frankrikes bönder, och nu utlovar regeringen ett stödpaket på 1 miljard euro, motsvarande drygt 10 miljarder kronor, som ska gå till de allra värst drabbade.

Paketet innefattar en blandning av bland annat skatterabatter och statliga lån.

De som drabbats allra värst ska bli berättigade ett katastrofstöd som ska kompensera för upp till 40 procent av de förlorade grödorna.

Liknande åtgärder är på gång för de hårt drabbade vinproducenterna, som inte omfattas av det nu aviserade stödpaketet.

Temperaturen i Frankrike har legat en bra bit under nollan flera nätter i rad, vilket lett till stora skador på vingårdar, fruktträdgårdar och sockerbetor. Förlusterna som följt av frosten har varit rekordstora.

Frankrikes största lantbruksförbund välkomnar stödåtgärderna, men säger att man räknar med förluster på tre miljarder euro, motsvarande drygt 30 miljarder kronor.

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Norge vill säkra elförsörjning – planerar exportstopp

Norge måste först och främst säkerställa sin egen elförsörjning och kan komma att begränsa sin elexport. Det budskapet väntas den norska statsministern Jonas Gahr Støre ge Tysklands förbundskansler Olaf Scholz när de två ledarna möts mitt i brinnande energikris – efter att den norska regeringen gjort en u-sväng i frågan. 

Jonas Gahr Støre, Norges statsminister och Olaf Scholz, Tysklands förbundskansler.
Jonas Gahr Støre, Norges statsminister och Olaf Scholz, Tysklands förbundskansler.Foto:Håkon Mosvold Larsen, Johan Nilsson/TT, Michele Tantussi.

Så sent som i juli sa den norska regeringen att man inte kommer att begränsa exporten av el till Europa, där oron för att Ryssland ska strypa leveranserna av naturgas har drivit upp elpriserna kraftigt den senaste tiden. Men torka och omfattande export av el har gjort att de norska vattenkraftsmagasinen nått historiskt låga nivåer. Och förra veckan meddelade energiminister Terje Aasland att man nu tittar på ett förslag om att Norge ska prioritera att fylla på sina vattenmagasin när nivåerna i magasinen faller under en viss nivå. 

”I praktiken kommer det att innebära en kontrollmekanism som begränsar möjligheten till export vid låg magasinfyllning”, sa Terje Aasland. 

Det är också det besked som Jonas Gahr Støre kommer att ge till Olaf Scholz när den norske statsministern träffar förbundskanslern i Oslo sent på måndagen, säger han till Aftenposten

”Varje land måste ta ansvar för att deras energisystem fungerar”, säger Jonas Gahr Støre och tillägger att han förväntar sig att mötas av förståelse för den nya norska linjen.

Mötet mellan de två ledarna äger rum samtidigt som priset på el i Europa har klättrat till nya rekordnivåer. Under måndagen steg priset på den tyska elmarknaden med 3,2 procent till 475 euro, motsvarande 4 966 kronor, per megawattimme, vilket är nästan sex gånger så mycket som vid samma tidpunkt förra året.

Norge är en av Europas största exportörer av el till mottagarländer som Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och övriga nordiska länder. Och begränsningar av den norska exporten riskerar att driva upp priserna ytterligare. 

Runt 90 procent av den norska elproduktionen kommer från vattenkraft och för en dryg vecka sedan var vattennivån i södra Norge nere på 50,4 procent, vilket är den lägsta nivån på tio år, enligt den norska vatten- och energimyndigheten NVE. 

Energianalytikern Christian Holtz hos Merlin & Metis påpekar att Norge är mycket mer beroende av nivåerna i vattenmagasinen än vad Sverige är och säger att den norska debatten har handlat om att upprätthålla leveranssäkerheten, snarare än att hålla priserna nere. Men trots det tror han inte att det nya förslaget kommer att uppskattas av andra länder i Europa.

”Jag tror att det är farligt med alla de här ropen som hörs i många europeiska länder om att begränsa handel”, säger han.

Detaljerna kring hur den nya mekanismen skulle fungera har ännu inte presenterats och en del analytiker har pekat på att den kan bryta mot reglerna på Europas gemensamma energimarknad, där Norge är med, trots att man inte är medlem i EU. 

Enligt reglerna på marknaden får länder inte minska leveranserna till andra länder under längre perioder, såvida man inte har utlyst ett nödtillstånd, skriver Bloomberg. 

Elisabeth Sæther, som är statssekreterare vid det norska olje- och energidepartementet, skriver i ett mejl till Di att arbetet med att utforma den nya mekanismen tar hänsyn till vilket spelrum man har inom det existerande regelverket. 

”Vi är beroende av att våra förbindelser med Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Finland och Nederländerna fungerar väl. Det vore kortsiktigt och oklokt att avsluta detta energisamarbete, även om situationen nu är krävande”, skriver hon men tillägger:

”Samtidigt är det vår uppgift att säkra vår egen strömförsörjning i osäkra tider.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera