Annons

Frankrike säger nej till nya EU-medlemmar

Brexit i all ära – EU:s stats- och regeringschefer har gott om andra tvisteämnen att strida om vid veckans toppmöte i Bryssel.

Vitt skiljda åsikter råder om storleken på nästa långtidsbudget. Och Frankrike vägrar gå med på förhandlingsstart för framtida nya medlemmar.

In i det sista har agendan varit högst oklar inför dagens och morgondagens toppträff i Bryssel. Fortfarande finns inga säkra besked – även om det antas att ledarna försöker inleda med att diskutera klart om brexit redan i eftermiddag.

I så fall blir det först en sittning med Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och sedan utan. Därefter tar man paus för presskonferens innan det är dags att äta middag och prata om utvidgningen och relationen till Turkiet.

Utvidgningsfrågan är knivig, trots att det dröjer många år till innan något nytt EU-land kan bli aktuellt. För närvarande handlar det om huruvida Nordmakedonien och Albanien ska få tillstånd att ens börja förhandla om EU-medlemskap.

Löfte gavs i fjol om ett besked i juni 2019. Men då bollades allt bara vidare till nu i höst. Och nu talar det mesta för ännu ett icke-beslut.

Så gott som samtliga EU-länder ger visserligen tummen upp för att åtminstone förhandla med Nordmakedonien, efter landets namnbyte i vintras. Men enighet krävs – och Frankrike säger ihärdigt nej.

”Jag vill skicka en positiv signal till de här ledarna, men när man ser seriöst på frågan måste vi säga: den här gången är det vi som behöver få ordning på saker”, sade president Emmanuel Macron på en presskonferens i går.

Frankrike vill att EU först reformerar hela inträdesprocessen, som anklagats för att både ta för lång tid och inte sätta tillräcklig press på nya medlemsländer att genomföra nödvändiga ekonomiska och juridiska reformer.

I morgon ska sedan stats- och regeringscheferna främst tala om framtidsfrågor och den långtidsbudget som just nu förhandlas fram för åren 2021–2027.

Oenigheten där gäller främst själva slutsumman. EU-kommissionen har föreslagit en nivå motsvarande 1,11 procent av medlemsländernas totala bruttonationalinkomst, BNI. Nuvarande ordförandelandet Finland har kontrat med en kompromiss där man vill lägga sig mellan 1,03 och 1,08 procent.

Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna tycker dock att även det är för mycket och vill få ner summan till 1,0.

” Sammantaget är det en för hög nivå”, sade statsministern Stefan Löfven (S) i EU-nämnden i går.

”Förhandlingarna går in i en mer intensiv fas nu, men det återstår mycket arbete. Vi står fortfarande långt ifrån varandra”, säger Löfven, som också anser att fördelningen mellan olika utgiftsområden är ”omodern”. Enligt svensk mening går för mycket pengar till jordbruk och regionalstöd.

Några beslut om budgeten väntar dock inte vid EU-toppmötet.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?